Regeringen har kommit överens om ramarna för statsfinanserna

Regeringen har den 21 mars 2013 kommit överens om ramarna för statsfinanserna åren 2014–2017. Regeringen betonar den ekonomiska tillväxten och nya arbetsplatser som en lösning på utmaningarna inom den offentliga ekonomin. Finlands ekonomiska framgång bygger även i fortsättningen på hög sysselsättning, konkurrenskraftig produktion, hög kompetens, välfärdstjänster på lika villkor samt en välfärdsmodell som grundar sig på social rättvisa och vars och ens delaktighet.

Åtgärder som främjar tillväxten och konkurrenskraften

Regeringen sänker företagens samfundsskattesats med 4,5 procentenheter till 20 procent. Målet är att stärka tillväxtpotentialen, påskynda investeringarna, skapa arbetsplatser och sörja för företagens lönebetalningsförmåga. Tyngdpunkten inom beskattningen förflyttas från beskattning av resultat till beskattning av utdelad vinst.

Systemet för beskattning av utdelning revideras. Utdelningsinkomster beskattas alltid som kapitalinkomst. Utdelningarna från offentligt noterade företag görs helt skattepliktiga. Av utdelningarna från andra än offentligt noterade bolag är 25 procent skattepliktig inkomst upp till det belopp som motsvarar en årlig avkastning på 8 procent beräknad på det matematiska värdet för aktien. Den överskridande delen är helt och hållet skattepliktig kapitalinkomst.

Genom sänkningen av samfundsskatten svarar man även på de framtida utmaningarna för industrin, såsom det svaveldirektiv som träder i kraft år 2015. Utöver skattelösningen underlättas anpassningen till svaveldirektivet genom att man satsar drygt 100 miljoner euro på LNG-infrastruktur. För höjningen av måtten och massorna för den tunga transportmaterielen i vägtrafiken reserveras sammanlagt 55 miljoner euro i tilläggsfinansiering under ramperioden, för att vägarna ska kunna hållas i behörigt skick. Också det regionala transportstödet fortsätts. Målet är att på kort sikt uppnå årliga inbesparingar på 80–160 miljoner euro inom kostnaderna för logistik. På lång sikt kan transportkostnadsnyttan stiga till så mycket som tre miljarder euro.

Skatte- och kostnadsbördan inom industrin minskas med den planerade lättnaden av windfall-skatten. Skatten, som tidigare uppgick till 170 miljoner euro tas endast ut till ett belopp av 50 miljoner euro. Det bör beaktas att till ikraftträdandet av svaveldirektivet anknyter betydande osäkerhetsfaktorer till exempel i fråga om kostnaderna. Regeringen agerar på EU-nivå för att säkerställa genomförandet av ett kostnadseffektivt svaveldirektiv och granskar frågan regelbundet.

Regeringen inleder ett omfattande tillväxtfinansieringsprogram för att stärka kapitalplaceringsmarknaden och stödja små och medelstora företags tillväxt. Inom finansieringsprogrammet kombineras både statliga satsningar och privata pengar. Tillsammans kan fonderna under sin verksamhetsperiod nå upp till miljardklass.

Tekes – utvecklingscentralen för teknologi och innovationer ges fullmakt att under ramperioden använda högst 20 miljoner euro per år till kapitalplaceringar i företag på groddstadiet. Industriinvestering Ab kapitaliseras under ramperioden med 30 miljoner euro per år för inrättande av en ny tillväxtfond som riktas till tillväxtföretag. Såväl Tekes som Industriinvesterings investeringar görs via fonder, av vilkas kapital minst häften samlas från privata källor.

Som en del av tillväxtfinansieringsprogrammet överförs till Tekes stegvis från och med 2014 totalansvaret för de offentliga utvecklingsstöden i inledningsskedet för företag, inklusive kapitalinvesteringsverksamheten.

I enlighet med förslaget från IKT2015-arbetsgruppen satsar regeringen på att stärka kunnandet inom IKT. I Finland skapas en täckande och enhetlig kanal för e-tjänster. I detta arbete betonas kostnadseffektivitet samt kartläggs möjligheterna till gränsöverskridande samarbete. Regeringen fortsätter utredningsarbetet gällande ett projekt med en telekabel i Östersjön. Regeringen har reserverat medel för inrättandet av en cybersäkerhetscentral.

Regeringen fortsätter att öppna de offentliga datalagren för allmänheten. Bland annat Meteorologiska institutets väder- och radaruppgifter samt Trafikverkets rutt- och tidtabellsuppgifter för kollektivtrafiken överlämnas till offentligt bruk.

Tillväxtförutsättningar genom satsningar på sysselsättning

Regeringen fortsätter på samma linje vad gäller arbete. Samhällsgarantin för unga stärks genom en tilläggssatsning särskilt på läroavtalsutbildning för unga. Sysselsättningen av partiellt arbetsföra underlättas bland annat genom att perioden för partiell sjukdagpenning förlängs, genom att kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering lindras och genom att lagen om att lämna sjukpension vilande fortsätts. Genom partiell sjukdagpenning möjliggörs arbete på deltid i eget arbete och denna tid förlängs nu till 150 dagar.

Den ekonomiska lönsamheten för arbete förbättras genom en ökning av arbetsinkomstavdraget inom beskattningen av förvärvsinkomster.

Inom sysselsättnings- och företagarpolitiken riktas anslag till åtgärder som främjar sysselsättning och tillväxt, i synnerhet sådana som förbättrar sysselsättningen av långtidsarbetslösa och unga. Man försöker sänka den höga arbetslösheten bland invandrare genom att satsa på långsiktig integrering. Vid en kunskapsenhet för integrering i samband med arbets- och näringsministeriet samlas det kunnande och den praxis som uppstår inom projekten.

Kommunernas roll och ansvar vid den aktiva skötseln av långtidsarbetslösheten betonas. Genom reformen av finansieringen av arbetsmarknadsstödet skapas möjligheter för personer som fått arbetsmarknadsstöd i över 300 dagar att få tillgång till aktiveringsåtgärder. Detta genomförs från ingången av 2015 som ett led i utvärderingen av kommunernas uppgifter och översynen av ansvarsfördelningen inom sysselsättningspolitiken.

Hushållsavdragets tak höjs till 2 400 euro för att främja anlitandet av arbetskraft i hushållen.

Bekämpning av grå ekonomi och sund konkurrens

Den effektiviserade bekämpningen av grå ekonomi fortsätts och det inleds ytterligare åtgärder bland annat för att öka skatteförvaltningens resurser för att bekämpa grå ekonomi. Genomförandet av programmet för främjande av sund konkurrens fortsätts och ytterligare förslag för att undanröja strukturella hinder för konkurrens bereds.

Ett offentligt register över skatteskulder tas i bruk år 2014. Skyldigheten att innehålla källskatt när man betalar ersättning för arbete som utförts i Finland utvidgas. Möjligheterna att föreskriva att revisorerna ska vara skyldiga att rapportera misstankar om brott utreds.

De ministerier som deltar i programmet för främjande av sund konkurrens fortsätter beredningen av de lagstiftningsändringar för att främja konkurrensen som redan uppdagats i samband med genomförandet av programmet. Konkurrensfrämjande lagstiftningsändringar bereds vid de ministerier som deltar i programmet i fråga om planläggning och byggande, den digitala marknaden, läkemedelsmarknaden, avfallsmarknaden och den tredje sektorns ställning.

Konkurrensneutraliteten för offentlig och privat näringsverksamhet förbättras. Ett lagförslag om bolagisering av kommunal affärsverksamhet och ändring av konkurrenslagen för att övervaka konkurrensneutraliteten överlåts till riksdagen.

Kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen framskrider enligt tidtabell

Kommunstrukturlagen överlåts till riksdagen i början av april så att lagen kan träda i kraft den 1 juli 2013. Kommunerna ska göra de utredningar och fatta de beslut som lagen kräver före den 1 juli 2014. Kommuner som inom den föreskrivna tiden har gjort tillräckliga utredningar och fattat beslut om sammanslagningar har rätt till statens sammanslagningsunderstöd, annat ändringsstöd samt kompensationer för förlorade statsandelar.

Staten bereder sig på att 2013 tillsätta särskilda kommunindelningsutredare för de största urbana regionerna (12). Som ett led i kommunindelningsutredningen förverkligas ett utredningsförfarande som gäller den urbana regionens funktionella helhet. Med kommunerna i varje urban region utarbetas för varje utredningsområde ett skräddarsytt, separat ändringsstödsprogram som stöder en ändring av kommunindelningen i utredningsområdet, dvs. en kommunsammanslagning. I detta sammanhang bedöms möjligheten att förnya uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Regeringen kommer i slutet av 2013 att bedöma hur kommunreformen framskrider. Utifrån det utredningsförfarande som gäller den urbana regionens funktionella helhet bereds en plan för att säkerställa den urbana regionens enhetlighet regionalt sett.

Åren 2014–2017 genomförs ett åtgärdsprogram med hjälp av vilket man minskar de skyldigheter som kommunerna har enligt sina lagstadgade uppgifter. Målet med åtgärdsprogrammet är att nå en total besparing på 1 miljard euro i kommunernas och samkommunernas omkostnader på 2017 års nivå. Ministerierna bereder före utgången av oktober 2013 ett ministeriespecifikt åtgärdsprogram för åren 2014–2017.

Som stöd för det åtgärdsprogram som har som mål att minska kommunernas skyldigheter inleds vid ingången av 2014 lokala försök, där skyldigheterna minskas. I de lokala försöken i kommunerna kan ministerierna och kommunerna tillsammans komma överens om målen för servicen. I samarbete med Finlands Kommunförbund, SHM och UKM inleds ett projekt för utvecklande av närservicen.

I projektet Kommuninvånarna i fokus, som startats av Finlands Kommunförbund, som finansieras av FM och JM och som pågår åren 2013 och 2014, ska man utveckla såväl verksamhetsmodeller och god praxis i anslutning till närdemokrati som stödet till nätsamarbete, utbildning och pilotprojekt tillsammans med kommunerna.

Styrningen av kommunernas makroekonomi utvecklas. I syfte att stärka basserviceprogramförfarandet och utveckla en ny översikt av kommunalekonomins ramar bereds åtgärder som är samordnade med totalreformen av kommunallagen, reformen av statsandelssystemet och beredningen av finanspolitiska författningar. Finansministeriet tillsätter en tjänstemannaarbetsgrupp för att bereda reformen.

Kommunernas egen skattebas stärks genom att kommunerna från ingången av 2014 får ett tillägg motsvarande intäkterna från avfallsskatten. Dessutom stärks kommunernas skattebas genom att värderingsgrunderna när det gäller fastigheter ses över.

Kommunreformen stöds genom att man finansierar understöden för kommunsammanslagningar och utredningarna om dem. Dessutom kompenseras de förlorade statsandelarna helt med statsmedel.

Syftet med servicestrukturreformen inom social- och hälsovården är en integrerad servicestruktur för social- och hälsovården som grundar sig på starka kommuner, som i huvudsak består av två nivåer och där kommunerna har ansvar för att ordna och finansiera uppgifterna på den nya omfattande basnivån. Målet är att säkerställa närservicen i samband med social- och hälsovårdstjänsterna.

Regeringen inleder omgående beredningen av en lag som gäller ordnande av social- och hälsovården. Denna lag avses träda i kraft vid ingången av 2015. Social- och hälsovårdsreformen förs vidare tillsammans med kommunreformen. Social- och hälsovårdstjänsterna ska ordnas i kommunerna.

Social- och hälsovårdstjänsterna på den omfattande basnivån ska i huvudsak ordnas enligt principen om ansvarskommun. Bestämmelser om grunderna för principen om ansvarskommun finns i kommunallagen. Till ansvarskommuner kan utses landskapens centralorter och sådana starka kommuner som baserar sig på naturliga pendlingsområden och som har tillräcklig bärförmåga.

Grunderna för den fortsatta beredningen av social- och hälsovårdsreformen är följande:

Kommuner med färre än 20 000 invånare har finansieringsansvar för social- och hälsovårdstjänsterna för sina invånare, men inget eget ansvar för att ordna social- och hälsovården. Kommunen ska höra till ett social- och hälsovårdsområde som i huvudsak administreras enligt principen om ansvarskommun och som kan ordna service på en omfattande basnivå.

För kommuner med minst ca 20 000–50 000 invånare föreskrivs i lagen som gäller ordnande av social- och hälsovården en rättighet att ordna social- och hälsovårdstjänster på basnivå. För att säkerställa tillgången på övriga social- och hälsovårdstjänster ska kommuner med 20 000–50 000 invånare höra till en funktionell helhet, i huvudsak ett social- och hälsovårdsområde som administreras enligt principen om ansvarskommun. Social- och hälsovårdstjänster på en omfattande basnivå, såsom specialiserad sjukvård och krävande socialservice (eller en del av servicen), ordnas så att integrationen av social- och hälsovårdstjänsterna säkerställs. I kommuner med minst ca 20 000–50 000 invånare ordnas den s.k. specialiserade sjukvården på basnivå så som det är ändamålsenligt med tanke på kommunens storlek och dess social- och hälsovårdstjänster på basnivå. De nuvarande kretssjukhusen ska utnyttjas i tjänsteproduktionen. Kommuner med minst ca 50 000 invånare kan ordna tjänster på den omfattande basnivån.

För de krävande social- och hälsovårdstjänsterna bildas det fem specialupptagningsområden som koordinerar ordnandet av alla social- och hälsovårdstjänster på basnivå, arbetsfördelningen och samarbetet mellan olika sjukhus och andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård så att de stöder en ändamålsenlig verksamhet och ett ändamålsenligt specialkunnande inom social- och hälsovården.

Ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna i metropolområdet kräver en separat lösning. Beslut om andra lokala avvikelser fattas som en del av lagen som gäller ordnande av social- och hälsovården. De språkliga rättigheterna säkerställs i samband med beredningen av lagen som gäller ordnande av social- och hälsovården.

I inledningsskedet av social- och hälsovårdsreformen kan de nuvarande sjukvårdsdistrikten, om medlemskommunerna så önskar, fortsätta som samkommuner precis som för närvarande, men före 2017 ska de nuvarande sjukvårdsdistrikten upplösas som administrativa organisationer.

Specialupptagningsområdena svarar för samordnandet och styrningen av tjänsterna inom den krävande specialiserade sjukvård som ska centraliseras samt tjänsterna inom den socialvård som ska centraliseras. Specialupptagningsområdena svarar också för samordningen av forskning, utveckling och utbildning. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för den nationella styrningen och samordningen av social- och hälsovården.

Regeringen inleder en bostadspolitisk reform

Regeringen utarbetar en bostadspolitisk reform för att stödja arbetskraftens regionala rörlighet. I reformen fästs särskild uppmärksamhet vid att förutsättningarna för statligt stött byggande av hyresbostäder till rimligt pris i tillväxtområdena förbättras. En övergripande utvärdering av efterfråge- och produktionsstöd inom bostadspolitiken genomförs före utgången av regeringsperioden i januari 2015 (se bilaga 1).

Urval ur ramarna för de olika förvaltningsområdena

Utrikesministeriet strävar efter att säkerställa beskickningsnätets omfattning för att bevara den politiska verkningsfullheten och serviceförmågan. I enlighet med regeringsprogrammet koncentreras resurser till de länder och områden vars ekonomiska och politiska betydelse håller på att öka. Samtidigt fortsätter förnyandet av representationens struktur och verksamhetssätt.

Regeringens mål är att säkerställa en utveckling av anslagen för utvecklingssamarbete inom ramen för vilken en anslagsnivå på 0,7 procent i förhållande till bruttonationalinkomsten kan uppnås och Finlands internationella åtaganden fullgöras. Regeringen eftersträvar en ökning av utvecklingssamarbetsanslagens andel av BNI genom att styra inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter till internationell klimatfinansiering och utvecklingssamarbete i takt med att de inflyter.

Från ingången av 2014 genomför justitieministeriet en strukturreform av hovrätterna och förvaltningsdomstolarna. Den strukturreform som gäller tingsrätterna fortsätter. Inom åklagarväsendet ska man under ramperioden effektivisera förundersökningssamarbetet, främja ibruktagandet av ett försnabbat rättegångsförfarande och utveckla åklagarnas arbetsmetoder. Projekten för ombyggnad av fängelserna i S:t Michel och Helsingfors och en del av ombyggnaden av fängelset i Tavastehus genomförs, och projekten beviljas under ramperioden tilläggsfinansiering på 5,2 miljoner euro. Efter detta återstår ännu ett antal celler utan toalett i fängelset i Tavastehus.

Inrikesmnisteriet inleder nästa steg i reformen av förvaltningsstrukturen inom polisförvaltningen (Pora III) för att anpassa polisens ekonomi genom att öka effektiviteten i verksamheten och förenkla organisationen. Terroristbekämpningen effektiviseras genom att skyddspolisen anvisas ett årligt tillägg på 1,6 miljoner euro. Gränsbevakningsväsendet bereder sig på en betydande ökning i gränsövergångstrafiken genom att utveckla gränsövergångsställena under ramperioden och genom att utöka antalet gränsbevakare fram till 2017 med 160 årsverken. För detta ändamål anvisas ett tillägg på 10 miljoner euro på 2017 års nivå. För utvecklande av gränsövergångsställena i Imatra och Vaalimaa anvisas 1,3 miljoner euro för 2014 och 0,3 miljoner euro för 2015—2017.

Försvarsförvaltningen fortsätter genomföra besluten om anpassningsåtgärder för att uppnå utgiftsbesparingar, kontrollera utgiftstrycket och finansiera reformen av försvarsmakten. Reservistutbildningen, övningsverksamheten samt flyg- och fartygsverksamheten fortsätter i nedskuren form ännu 2014. Från och med 2015 ska antalet flygtimmar, fartygsdygn, antalet reservister som deltar i repetitionsövningar samt antalet fältdygn med krigsövningar för beväringar återställas till den målsatta nivån. För beväringarna garanteras gratis resor.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde tas det förnyade ansöknings- och urvalssystemet för yrkesutbildning, gymnasieutbildning och högskoleutbildning, ansökningssystemet för vuxenutbildning samt utbildningsinformationstjänsterna i bruk i full utsträckning. Verkställandet av ungdomsgarantin stöds genom att antalet studieplatser inom yrkesutbildningen ökas.

Läroavtalsutbildningen för unga stärks och inom läroavtalsutbildningen införs en förhandsperiod för unga. Ett försök med en övergång från yrkesutbildning vid en läroanstalt till läroavtalsutbildning genomförs.

Reformen av yrkeshögskolorna fortsätter. I samband med tidsplanen för totalreformen av statsandelssystemet bedömer man hur överföringen av yrkeshögskolornas finansiering från kommunerna till staten samt förändringen av ställningen som juridisk person ska genomföras. Staten bereder sig på att göra finansiella investeringar i yrkeshögskolorna år 2015 till stöd för reformen.

Studiestödet binds vid index fr.o.m. den 1 augusti 2014. Studiestödssystemet förnyas i enlighet med regeringsprogrammet och regeringens strukturpolitiska ställningstagande så att det stöder studier på heltid och en snabbare utexaminering.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde inrättas en naturresurscentral vid ingången av 2015 för att öka genomslagskraften och effektiviteten inom forskningen. Centralen bildas av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Skogsforskningsinstitutet.

Kommunikationsministeriet riktar finansiering av bastrafikledshållningen till det dagliga underhållet av trafiknätet. I enlighet med riktlinjerna i den trafikpolitiska redogörelsen överförs 100 miljoner euro per år fr.o.m. år 2016 från trafikledsinvesteringarna till små investeringar i trafiknätet och till underhåll. Regeringen säkerställer ett effektivt genomförande av pågående trafikprojekt och under regeringsperioden inleds de projekt som nämns i den trafikpolitiska redogörelsen.

Anslagen för närings-, trafik- och miljöcentralerna ökas åren 2014–2015 med sammanlagt 14,7 miljoner euro i förhållande till tidigare ramar.

Målet för närings- och innovationspolitiken är att öka antalet innovativa företag med snabb tillväxtpotential och med ökande internationell verksamhet. I enlighet med regeringsprogrammet ökas Finnvera Abp:s risktagning. År 2014 inleds det nya programmet Innovativa städer (INKA).

I enlighet med det arbetskarriäravtal som arbetsmarknadsorganisationerna har ingått sänks den inkomstrelaterade dagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa, varmed den förhöjda förtjänstdelen försvinner. Dessutom får de som deltar i aktiveringsåtgärder som främjar sysselsättningen en dagpenning som är lika stor som omställningsskyddets förtjänstdel.

Enligt arbetskarriäravtalet kommer maximitiden för inkomstrelaterad dagpenning för dem vars arbetshistoria är under tre år att förkortas till 400 dagar och arbetsvillkoret att förkortas från 34 veckor till 24 veckor, och vägran att delta i aktiveringsåtgärder som främjar sysselsättningen förkortar dagpenningen med 100 dagar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.

Ett åtgärdsprogram för att underlätta de partiellt arbetsföras sysselsättning inleds. Verkställandet av ungdomsgarantin främjas också med hjälp av rehabiliteringsåtgärder.

Direktivet om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, dvs. det s.k. patientdirektivet, beaktas i den nationella lagstiftningen från och med den 1 januari 2014. Enligt patientdirektivet kan en patient söka vård i ett annat EU-land. Statens andel av sjukförsäkringens ersättningar beräknas till följd av detta öka med 2 miljoner euro 2014. För genomförandet av direktivet grundas det vid FPA en nationell kontaktpunkt, och till omkostnaderna för den anvisas 0,7 miljoner euro 2014.

Regeringen bidrar till att det nya barnsjukhuset snabbt kan börja byggas. Till kostnaderna för att inrätta ett riksomfattande barnsjukhus som tillhandahåller offentlig hälsovård beviljas under ramperioden 40 miljoner euro.

För att främja kombinationen av arbete och familjeliv tas en ny, flexibel vårdpenning i bruk. De maximala boendekostnaderna för bostadsbidraget höjs.

För att trygga servicen inom åldringsvården för veteraner genomförs från och med ingången av 2013 reformer, som syftar till att säkerställa tillräcklig service för frontveteraner. Rehabiliteringsanslaget för frontveteraner höjs med 6 miljoner euro och invaliditetsgraden för långvarig sluten vård sänktes från 25 procent till 20 procent vid ingången av 2013. De sammanlagda verkningarna av detta är uppskattningsvis 9 miljoner euro 2014 och 8 miljoner euro 2017.

Miljöministeriet satsar på att förbättra oljebekämpningsberedskapen genom en grundläggande renovering av oljebekämpningsfartyget Hylje samt genom att utrusta ett nytt utsjöbevakningsfartyg med för isförhållanden lämpad oljeinsamlingsutrustning. För den grundläggande renoveringen av Hylje anvisas 12 miljoner euro och för oljeinsamlingsutrustning för utsjöbevakningsfartyget 1,5 miljoner euro 2014. Dessutom höjs anslaget för bekämpning av miljöskador med 0,6 miljoner euro åren 2014—2015 och med 1,1 miljoner euro åren 2015—2016. För att stärka styrningen inom miljöförvaltningen och utveckla skötseln av de riksomfattande uppgifterna reserveras ett fast anslag på 2 miljoner euro för hela ramperioden.

Genom de åtgärder som beslutats börjar statens skuldkvot minska i slutet av valperioden. Nettoanpassningens belopp uppgår till ca 600 miljoner euro på 2015 års nivå.

Statsfinansernas inkomstunderlag stärks genom en höjning av beskattningen särskilt av hälsoskadliga produkter, såsom alkohol, tobak och sötsaker och läskedrycker. Genom skattereformen eftersträvas också ansenliga hälsomässiga fördelar. Regeringen genomför inga ändringar inom mervärdesbeskattningen. Samtidigt skärps beskattningen av utdelningar från företag och beskattningen av kapitalinkomster, samtidigt som skattestöd som företagen för närvarande får slopas. Reformen av beskattningsstrukturen uppmuntrar till investeringar, gör skattesystemet tydligare och minskar den administrativa bördan och möjligheterna till skadlig skatteplanering. Dessutom sänks skiktgränsen för kapitalbeskattningen från 50 000 euro till 40 000 euro. Ändringen av företags- och kapitalbeskattningen minskar inkomstskillnaderna.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Bilaga till pressmeddelandet om regeringens ramförhandlingar
21.3.2013

Regeringen inleder en bostadspolitisk reform

Regeringen utarbetar en bostadspolitisk reform för att stödja arbetskraftens regionala rörlighet. I reformen fästs särskild uppmärksamhet vid att förutsättningarna för statligt stött byggande av hyresbostäder till rimligt pris i tillväxtområdena förbättras. En övergripande utvärdering av efterfråge- och produktionsstöd inom bostadspolitiken genomförs före utgången av regeringsperioden i januari 2015.

Regeringen anser det vara motiverat att sänka räntenivåerna för aravalånestocken till de delar som de är avsevärt högre än marknadsräntan. Det nuvarande räntestödssystemet utvecklas bland annat genom att antalet amorteringar höjs från nuvarande nivå. Verksamhetsbetingelserna för gruppbyggande stöds, och byggandet av ARA-bostäder styrs på ett sådant sätt att bostäderna byggs som tjänstebostäder. Det bereds en plan för hur överförandet av medel från statens bostadsfond för att täcka utgifter i statsbudgeten kan begränsas.

När det gäller verkställigheten av gällande MBT-intentionsavtal säkerställs en tillräcklig produktion av planer i kommunerna och kommunernas skyldighet att på sitt område bygga den volym av hyresbostadsproduktion till ett skäligt pris som avtalet förutsätter.

Skötseln av markpolitiken utvecklas och praxisen förenhetligas inom Helsingforsregionen. I utarbetandet av den markanvändningsplan som ingår i MBT-intentionsavtalet för Helsingforsregionen tryggas möjligheten att få nya områden för bostadsproduktion till ett skäligt pris. De kommunala planernas effektivitet ökas så att kommunerna för egen del kontrollerar gällande och nya planer vad beträffar byggrätten i dem.

Bestämmelserna om utvecklingsområden omarbetas så att de blir användbara och så att de bättre betjänar moderniseringen och förenhetligandet av samhällena. Skyldigheten att främja konkurrensen tas in som en aspekt i markanvändnings- och bygglagen. Dessutom preciseras bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen så att kommunerna i samband med beredningen av planerna åläggs att uppskatta de totalekonomiska och faktiska kostnadseffekterna i de byggbestämmelser som ingår i planerna.

Man utvecklar planläggningen av metropolområdet och utreder på olika sätt möjligheterna att fördjupa det kommunöverskridande samarbetet på ett sådant sätt att man garanterar att de samhällsstrukturella och bostadspolitiska målen på området uppfylls bättre än vad det nuvarande systemet medger.

Normtalkot fortsätter med snabb tidtabell med målet att häva onödiga bestämmelser för att byggkostnaderna ska kunna sänkas. Normtalkot i kommunerna inleds genom att man effektiviserar bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna av bl.a. detaljplanslösningar och sådana val, anvisningar och föreskrifter som hänför sig till byggande. I fråga om föreskrifterna om tillgänglighet i nya flervåningshus införs ett temporärt försök fram till utgången av 2015, där man häver föreskrifterna om tillgänglighet för andra våningar än första och andra våningen. Bilplatsnormen justeras i markanvändnings- och bygglagen.

Ett försök som sträcker sig till utgången av 2015 inleds på metropolområdet, och det innebär att bilplatserna lösgörs från priset på bostaden i ARA-understödd hyresbostadsproduktion. Båda åtgärderna stöder en sänkning av byggkostnaderna.

Den nuvarande försökslagen gällande delegering av befogenheter när det gäller undantagsbeslut permanentas som en del av ändringarna av markanvändnings- och bygglagen.

Kruunuasunnot (A-Kruunu Oy), som ägs av staten, börjar bygga och äga skäligt prissatta hyresbostäder i Helsingforsregionen. Ärendet bereds redan för nästa tilläggsbudget. Självriskandelen för räntan på räntestödslån sänks temporärt till en procent. Dessutom tar man i Helsingforsregionen i bruk ett startbidrag på så sätt att det minskar behovet av eget kapital för objektet. Genom åtgärderna stöds särskilt små och medelstora aktörers möjligheter att låta bygga normala statsstödda hyresbostäder.

Bestämmelserna om hyresbestämning för ARA-bostäder utvecklas på ett sådant sätt att skäliga boendeutgifter kan tryggas för de boende. Självriskandelen för räntan på räntestödslån för grundlig förbättring sänks temporärt från 3,4 procent till 2,35 procent.

Fullmakten att bevilja investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov höjs och samtidigt höjs även fullmakten att bevilja räntestödslån. Samtidigt bedöms nivån på understödsprocentsatserna för investeringsunderstödet.

Fullmakterna att bevilja hiss- och reparationsunderstöd höjs. Samtidigt bedöms storleken på understödsprocentsatsen för hissunderstöd och det utreds hur hissunderstödet kan göras behovsprövat. Dessutom höjs understödet för kommunalteknik.

För att öka den statsstödda hyresbostadsproduktionen och för att göra alternativen inom hyresbostadsproduktionen mångsidigare införs vid sidan av det nuvarande räntestödslånet en ny räntestödslåneform, där begränsningstiden är 20 år och stödbeloppet är mindre.

Räntestödslån kan i enlighet med EU-bestämmelserna beviljas samfund som har för avsikt att låta bygga, äga eller hyra ut bostäder så att de bostäder som får stöd ska användas för boende som väljs på sociala grunder. När hyrorna ska bestämmas tillämpas självkostnadsprincipen. Räntestödslån har statens fyllnadsborgen. Närmare föreskrifter om räntestödsbeloppet och betalningstiden, amorteringen av och allmänna villkor för räntestödslån utfärdas genom förordning av statsrådet. Samtidigt sörjer man för att räntestödslånet på 40 år är konkurrenskraftigt.

I enlighet med regeringsprogrammet utvecklas lagstiftningen om allmännyttighet utifrån förslagen av den arbetsgrupp som har utrett saken, dock preciserat på ett sådant sätt att arbetsgruppens förslag endast tillämpas på nyproduktion av ARA-bostäder.