Regeringen kom överens om budgetramarna och planen för de offentliga finanserna

Förtroende för Finland byggs med anpassningsåtgärder, strukturreformer och satsningar på tillväxt

Regeringen kom den 24–25 mars 2014 överens om ramarna för statsfinanserna och planen för de offentliga finanserna för 2015–2018.

Målet för den finanspolitik och ekonomiska politik som statsminister Jyrki Katainens regering bedriver är att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och den finansiella basen för välfärdssamhället så att de offentliga finanserna vilar på hållbar grund.

Utsikterna för den ekonomiska tillväxten

Situationen för den finländska ekonomin har upprepade gånger visat sig vara sämre än väntat, och också prognoserna på medellång sikt har försämrats. Den svaga utvecklingen beror dels på problemen inom världsekonomin och i euroområdet, dels på den finländska industrins strukturomvandling och svaga konkurrenskraft. Eftersom den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen har varit svagare än väntat har det visat sig vara svårt att uppnå de mål som regeringen har ställt för statsfinanserna. Enligt förhandsuppgifter sjönk Finlands totala produktion i fjol med 1,4 procent. Detta var det andra året av sjunkande totalproduktion i följd.

Vändpunkten i den internationella ekonomin leder med tiden till att också Finlands ekonomi återhämtar sig. År 2014 förväntas bli starten på en försiktig exportdriven tillväxt i Finlands totala produktion. Riskerna för Finlands ekonomi är dock branschbundna. Tillväxten i världshandeln är skör och framför allt inom euroområdet finns det ännu inga garantier för en hållbar tillväxt. Om krisen i Ukraina blir utdragen försämrar det också Finlands utsikter för tillväxt. Utsikterna för tillväxt inom den privata konsumtionen är blygsamma på grund av den reella köpkraftens svaga utveckling, de bleka framtidsutsikterna och situationen på arbetsmarknaden.

Regeringen beslutade om nya omedelbara anpassningsåtgärder

Regeringen anser att det är viktigt att stödja förtroendet för Finlands förmåga att ta hand om sin offentliga ekonomi och uppfylla sina förpliktelser. Att minska statens underskott är viktigt för fortsatt förtroende och för att den accelererande skuldsättningen ska kunna hindras på medellång sikt, innan de strukturella reformerna hinner få full effekt.

För att stoppa statens skuldsättning på ett trovärdigt sätt och inom ramen för en realistisk tidsplan beslutade regeringen under sina förhandlingar om nya åtgärder som minskar statens utgifter och ökar inkomsterna med 2,3 miljarder euro på 2018 års nivå.

Regeringen har under sin mandatperiod i olika sammanhang fattat beslut om omedelbara åtgärder som minskar statens utgifter och ökar statens inkomster och som på 2017 års nivå utgör ca 6,6 miljarder euro netto, dvs. 3 procent i förhållande till den totala produktionen jämfört med det sista rambeslutet under föregående valperiod.

Anpassningsåtgärderna inom beskattningen består i huvudsak av höjda punktskatter och åtgärder som betonar rättvisa i beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster.

År 2015 skärps beskattningen av förvärvsinkomster genom att indexjusteringar på grund av inkomstnivån eller inflationen inte görs. Detta ökar skatteintäkterna med ca 155 miljoner euro. Beskattningen av låginkomsttagare lindras dock med 100 miljoner euro genom en höjning av grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. Gränsen för den högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan sänks till 90 000 euro och inkomstklassen fortsätter att gälla till utgången av 2018. Genom åtgärderna minskas inkomstskillnaderna.

Rätten till ränteavdrag för bostadslån begränsas under hela ramperioden fortsättningsvis med 5 procentenheter per år. År 2018 kommer således endast 50 procent av räntorna på bostadslån att vara avdragsgilla. Dessutom begränsas rätten till avdrag för resor mellan bostaden och arbetsplatsen så att självrisken för resekostnader höjs till 750 euro.

Genom ändringar i beskattningen av kapitalinkomster ökas skatteintäkterna med 28 miljoner euro och samtidigt minskas inkomstskillnaderna. Beskattningen av kapitalinkomster skärps genom att inkomstgränsen för den högre skattesatsen sänks till 30 000 euro och den högre skattesatsen höjs till 33 procent.

Arvs- och gåvobeskattningen skärps genom att marginalskattesatsen i samtliga skalor höjs med en procentenhet. Dessutom blir den temporära skatteklassen för gåvor och arvslotter på över 1 000 000 euro permanent från ingången av 2016.

De lagstadgade övre och undre gränserna för den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten på byggnader som används för stadigvarande boende höjs.

Regeringen styr genom sina beslut beskattningen och olika stöd i en avsevärt mer hållbar riktning med tanke på miljön. Energibeskattningen skärps med 120 miljoner euro genom att skatten i skatteklass I för elström höjs. Också koldioxidskatten på uppvärmningsbränslen, kraftverksbränslen och bränslen för arbetsmaskiner höjs med 90 miljoner euro. Skatten på trafikbränsle höjs med 42 miljoner euro. Den höjning av skatten på torv 2015 som fastställts tidigare slopas. Besluten ökar konkurrenskraften för inhemsk skogsflis. Punktskatten på tobak höjs med 50 miljoner euro.

Den årliga fordonsskatten för personbilar och paketbilar höjs med 150 miljoner euro så att den högre skatten tas ut från ingången av 2016.

För att öka skatteinkomsterna görs det också nedskärningar i skattestöden. Energiskattestöden för gruvdrift slopas och flytgas, som tidigare varit skattefri, blir skattepliktig. Den nedsatta bilskatten för taxibilar (med undantag för specialutrustade taxibilar) och för fordon som importeras i form av flyttgods slopas.

Dessutom justeras vissa statliga avgifter och höjs klientavgifterna inom social- och hälsovården.

Anpassning av utgifterna

De besparingar som regeringen har enats om inriktas i vid omfattning på de olika ministeriernas förvaltningsområden. Sparbesluten omfattar bl.a. utvecklingssamarbetet, där besparingen under ramperioden stiger från ca 50 miljoner till ca 100 miljoner euro per år. Finland står fast vid målet enligt sina tidigare åtaganden att på lång sikt höja anslagen för utvecklingssamarbetet till 0,7 procent av BNP.

Fullmakten att bevilja anslag för stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt minskar med 17 miljoner euro. Dessutom minskar fullmakten att bevilja anslag för den nationella medfinansieringen i anslutning till EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken med 50 miljoner euro.

De indexhöjningar som är bundna till folkpensionslagen och lagen om pension för arbetstagare uppgår i regel till 0,4 procent 2015. Denna höjning motsvarar den avtalade höjningen enligt arbetsmarknadsuppgörelsen. Indexhöjningen för universitet och yrkeshögskolor halveras.

Genom en besparing inom barnbidraget minskar statens utgifter med 110 miljoner euro. Dessutom minskar statsunderstöden för en förbättring av kvaliteten på den grundläggande utbildningen med 57 miljoner euro. Staten deltar i fortsättningen inte längre i finansieringen av läroanstalternas anläggningsprojekt. Besparingen inom statsfinanserna ökar från ca 12 miljoner euro 2015 till 22 miljoner euro i slutet av ramperioden.

Genom en ändring av bestämmelserna om det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa minskar statens utgifter med 50 miljoner euro på 2015 års nivå. Ändringarna bereds i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna och målet är att besparingen ska inriktas på dem som får de högsta arbetslöshetsdagpenningarna. Inom finansieringen av arbetskraftpolitiken görs det en besparing på 50 miljoner euro.

Statens utgifter på grund av sjukförsäkringslagen minskar med 25 miljoner euro. Dessutom införs det en årlig initialsjälvrisk för läkemedelsersättningar till personer som fyllt 18 år, vilket från och med 2016 medför ytterligare besparingar i utgifterna på grund av sjukförsäkringslagen.

Inom finansieringen av trafikleder görs det en besparing på 100 miljoner euro. Understöden för reparationer och vården av byggnadsarvet minskar med 15 miljoner euro. Ingen statlig finansiering kommer längre att anvisas för kommunernas nya vatten- och avloppsprojekt och projekt för iståndsättande av miljön.

Dessutom begränsas löneglidningen inom staten till den genomsnittliga nivån på den allmänna arbetsmarknaden, och som en del av det strukturpolitiska programmet görs det även en årlig besparing på 0,5 procent i anslaget för statsförvaltningens omkostnader, vilken motsvarar produktivitetsökningen.

Betydande satsningar på stöd för tillväxt

Regeringen kommer att inrikta statens medel på en produktivare användning än för närvarande.

En del av Senatfastigheters och Forststyrelsens fastigheter säljs. Balanshanteringen inom statens bolagsinnehav effektiviseras genom att ägarbasen i statsägda icke-noterade bolag utvidgas och man vid behov frigör sig från bolagsinnehav. Dessutom kommer man att sälja aktier i statsägda börsbolag och vidta andra åtgärder för att öka intäktsföringen till staten. Det totala beloppet av utdelningen från icke-noterade bolag höjs. Det ska beredas en lagändring om statens pensionsfond som leder till att intäktsföringen till fonden ökar. Dessutom ska medel från statsgarantifonden intäktsföras. Den extra intäktsföring som dessa åtgärder leder till uppgår till ca 1,9 miljarder euro 2014–2015 jämfört med tidigare riktlinjer.

Största delen av den extra intäktsföringen ska användas till att amortera på statsskulden.

Som ett led i omfördelningen av statens förmögenhet beslutade regeringen också om betydande satsningar på tillväxt 2014 och 2015, till ett belopp på ca 300 miljoner euro vartdera året. De viktigaste satsningarna rör tillväxt- och framtidsskapande investeringar i kompetens och innovationer och trafikprojekt med snabb sysselsättande verkan.

Åren 2014–2015 kanaliseras 50 miljoner euro till kapitalinvesteringar i industriella tillväxtföretag och bioekonomiföretag.

Den fullmakt som gäller forskning, utveckling och innovation inom industriell tillväxt utökas med 20 miljoner euro.

Finnveras finansieringsfullmakter utökas. Åren 2014–2015 anvisas 10 miljoner euro för Team Finlands verksamhet. Nya innovationer inom den digitala ekonomin stöds genom en ökad fullmakt. Finpros understöd höjs med 20 miljoner euro.

Staten bereder sig på att förse universiteten med ett trefaldigt tillskottskapital i förhållande till det privata kapital som de samlar in, dock högst 75 miljoner euro 2014 och 2015 (150 miljoner euro).

År 2014 riktas 20 miljoner euro till trafikledsprojekt, och 2015 riktas 30 miljoner euro till engångsinvesteringar som syftar till att stödja den trafikinfrastruktur som är mest kritisk med tanke på sysselsättning och tillväxt.

För en totalrenovering av Olympiastadion beviljas finansiering på 40 miljoner euro 2014 och 2015.

Både 2014 och 2015 anvisas det 10 miljoner euro för en stärkning av den vuxna befolkningens kompetensbas.

Under ramperioden anvisas det 30 miljoner för innovationsstöd till medierna.

Forststyrelsens naturtjänster får sammanlagt 10 miljoner euro 2014–2015 för en förbättring av nationalparkernas infrastruktur och investeringar i natur- och kulturobjekt. Hit hör investeringar i Örö och de nya nationalparkerna Teijo och Etelä-Konnevesi. Dessutom beslutade regeringen samtidigt att förstärka skyddet av skogarna i södra Finland genom att låta skydda 13 000 hektar statlig mark via Metso-programmet.

Bostadsfondens understöd till särskilda grupper utökas med 20 miljoner euro. Självriskandelen för räntan på ungdoms- och studiebostäder kommer att ligga på 1 procent i stället för tidigare 3,4 procent till utgången av 2015.

Nyproduktionen av bostäder i huvudstadsregionen stöds genom att det i anslutning till den 20-åriga garantimodellen införs ett tidsbegränsat startbidrag som gäller till utgången av 2015, och genom att en 20-årig räntestödsmodell genomförs från ingången av 2015.

Regeringen inleder beredningen av byggandet av Centrumslingan och den anknytande finansieringsmodellen samt börjar förhandla om de finansiella bidragen.

Malms flygfält tas i bostadsbruk. Statens verksamhet på området ska upphöra så snabbt som möjligt, dock före 2020.

Reform av de ekonomiska strukturerna till stöd för tillväxten och hållbarheten i den offentliga ekonomin

I sitt program förbinder sig regeringen att inleda behövliga åtgärder för att avhjälpa hållbarhetsunderskottet före 2015. Regeringen fattade den 29 augusti 2013 beslut om ett strukturpolitiskt program för att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och avhjälpa hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Regeringen preciserade programmet och beslutade om dess genomförande den 29 november 2013.

Ramarna för statsfinanserna innefattar de åtgärder i regeringens strukturpolitiska program som har kostnadseffekter och vilkas beredning i detta skede har framskridit tillräckligt långt.

För att det strukturpolitiska programmet ska kunna genomföras på det sätt som tidigare beslutats, har regeringen kommit överens om riktlinjer och ytterligare åtgärder som preciserar genomförandet av det strukturpolitiska programmet (bilaga).

Övriga exempel från förvaltningsområdena

I enlighet med principbeslutet om en totalreform av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering genomförs under ramperioden flera organisationsförändringar genom att forskningsinstitut fusioneras till större helheter. I enlighet med principbeslutet har man i syfte att stärka den forsknings- och utredningsverksamhet som stöder statsrådets beslutsfattande i samhällsfrågor till statsrådets kanslis förvaltningsområde samlat finansiering från budgetfinansierade forskningsanslag till olika forskningsinstitut. När ett finansiellt instrument för strategisk forskning har inrättats kan Finlands Akademi fatta sina första finansieringsbeslut 2015. För finansiering av strategiska forskningsprojekt kan det 2015 beviljas ca 64 miljoner euro.

Regeringen bereder sig på att under ramperioden finansiera arrangemangen för firandet av 100-årsjubileet för Finlands självständighet.

För tilläggskostnader för produktionen av tjänster som gäller statens säkerhetsnät och för webbtjänster som köps av Suomen Turvallisuusverkko Oy anvisas ett tilläggsanslag på 6,2–7,1 miljoner euro årligen under ramperioden.

Skatteförvaltningen anvisas ett årligt tillägg på 2 miljoner euro för bekämpningen av den grå ekonomin. För att trygga tullövervakningen vid östgränsen och för att stävja den illegala resandeinförseln av alkoholdrycker anvisas tilläggsfinansiering för tullens omkostnader.

Ansvaret för basfinansieringen av yrkeshögskolor överförs till staten vid ingången av 2015. Alla yrkeshögskolor kommer att vara självständiga juridiska personer i form av aktiebolag. Till stöd för reformen är staten beredd att förse yrkeshögskolorna med kapital.

Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio bolagiseras vid ingången av 2015.

För att trygga äldreservicen för veteraner har nivån på rehabiliteringsanslaget för frontveteraner justerats så att det årliga anslaget för rehabilitering under ramperioden stiger med ca 50 euro per år för alla veteraner som är berättigade till rehabilitering.

I syfte att minska fukt- och mögelproblem anvisas det tilläggsfinansiering på sammanlagt 0,7 miljoner euro för 2015.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Nivån på utgifterna i statens budgetekonomi är cirka 53,3 miljarder euro 2015. Utgifterna uppskattas öka nominellt med i genomsnitt knappt 1 procent per år under ramperioden. De reella utgifterna minskar med i genomsnitt cirka 0,5 procent per år.

De ordinarie inkomsterna inom budgetekonomin beräknas under ramperioden öka med i genomsnitt 3,3 procent per år. Skatteinkomsterna beräknas öka med 3,6 procent per år. Skatteinkomsternas andel av budgetekonomins ordinarie inkomster är i genomsnitt 85 procent. År 2018 förväntas inkomsterna inom budgetekonomin (exkl. upplåningen) uppgå till 53,4 miljarder euro.

När man beaktar anslagsutvecklingen enligt rambeslutet och inkomstposterna, beräknas statens budgetekonomi 2018 uppvisa ett underskott på 2,7 miljarder euro.

De anpassningsåtgärder som man fattat beslut om beräknas räcka för att minska statens skuldkvot i förhållande till den totala produktionen under ramperioden.

md euro

Ytterligare information

Avsikten är att beslut om regeringens proposition om planen för de offentliga finanserna för 2015–2018 fattas vid statsrådets sammanträde den 3 april 2014, varefter den lämnas till riksdagen. Även finansministeriets publikation Ekonomisk översikt publiceras den 3 april.