Statsminister Marins anförande vid riksdagens remissdebatt om förordningarna om ibruktagning av beredskapslagen

Statsminister Marins anförande vid riksdagens remissdebatt om förordningarna om ibruktagning av beredskapslagen den 26 mars 2020. Det talade ordet gäller:

Ärade talman

Statsrådet i samverkan med republikens president konstaterade den 16 mars 2020 att undantagsförhållanden enligt 3 § 3 och 5 punkten i beredskapslagen råder i Finland på grund av coronaviruspandemin (covid-19).

Coronaviruspandemin har spridit sig över hela världen och även till Finland. Sjukdomen är allvarlig hos en del av befolkningen – i synnerhet hos äldre, personer över 70 år, utgör den en mycket stor risk för dödsfall. I motsats till vad man trodde i början av pandemin är coronainfektionen mycket allvarlig även hos en del av de yngre åldersklasserna. En del av de smittade i åldern 30–69 år insjuknar i lunginflammation som hotar liv och hälsa och kräver intensivvård. Ju längre epidemin drar ut på tiden, desto större blir vanligtvis andelen medelålders personer bland de allvarliga sjukdomsfallen.

I och med att pandemin sprider sig har den ansträngt hälso- och sjukvården och i synnerhet sjukhusvården i olika länder till bristningsgränsen. En betydande del, till och med en tredjedel, av de patienter som tagits in för sjukhusvård har några dagar senare tagits in för intensivvård. Behovet av vård har särskilt hänfört sig till intensivvård vid svår andningssvikt och flerorgansvikt. Utan intensivvård dör patienten i regel. Intensivvården vid svår andningssvikt till följd av lunginflammation orsakad av virus är mycket krävande, tillfrisknandet går i typiska fall långsamt och tiderna i intensivvård är långa.

Också i Finland innebär coronavirusepidemin en oerhört stor belastning på den specialiserade sjukvården, i synnerhet på den tunga intensivvården. Epidemin belastar också primärvården, socialservicen och sjukhusens vårdavdelningar.

På grund av coronaviruspandemin har statsrådet vidtagit ett stort antal åtgärder som syftar till att bromsa och hindra spridningen av epidemin, trygga hälso- och sjukvårdens kapacitet och funktionsförmåga samt skydda liv och hälsa särskilt i fråga om dem som tillhör riskgrupper.

Regeringen har noga följt coronavirussituationen och vidtagit omfattande beredskapsåtgärder sedan början av januari. Finland har också vidtagit aktiva och förutseende åtgärder för att bromsa epidemin.

I februari informerade regeringen alla riksdagsgrupper om situationen, och riksdagen fick statsministerns upplysning om Finlands beredskap för coronaviruset. Dessutom tillsatte statsrådet en covid-19-samordningsgrupp, vars mandat gäller tills vidare. Gruppen består av de ansvariga ministeriernas kanslichefer och beredskapschefer.

I början av mars fastställde statsrådet att offentliga tillställningar ska ställas in fram till utgången av maj, att de som återvänder från epidemiområden ska försättas i två veckors karantän, att distansarbete ska prioriteras, att resande ska undvikas, att närkontakter ska begränsas för att skydda riskgrupperna och att coronavirustestningen ska utökas. Regeringen meddelade också att den bereder sig på de kostnader som coronaviruset medför genom att lägga fram tilläggsbudgetar.

Måndagen den 16 mars fastställde regeringen 19 nya åtgärder. Dessa omfattade bland annat inställande av närundervisningen inom den grundläggande utbildningen, utbildningen på andra stadiet och den högre utbildningen, begränsning av offentliga sammankomster till högst tio personer, stängning av offentliga lokaler, såsom bibliotek, museer, idrottsanläggningar och hobbylokaler, samt förbud mot besök hos boendeserviceenheter för äldre och för andra riskgrupper, vårdinrättningar, hälso- och sjukvårdsenheter och sjukhus. Även aktörer inom den privata och tredje sektorn samt religiösa samfund rekommenderades stänga sina lokaler. Finland började bereda återinförande av gränskontroll, och det fattades beslut om att avbryta passagerar- och persontrafiken. Personer över 70 år förpliktades som en anvisning att undvika närkontakt.

Den 17 mars lämnade statsrådet två förordningar om ibruktagning av beredskapslagen till riksdagen. Förordningarna bland annat begränsade försäljningen av läkemedel, förnödenheter och tjänster som används inom hälso- och sjukvården samt ordnandet av utbildning och undervisning. Dessutom ingrep de i ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och förlängde uppsägningstiden för personalen inom hälso- och sjukvården, socialväsendet och räddningsväsendets nödcentralsverksamhet.

Fredagen den 20 mars presenterade regeringen åtgärder för att bevara arbetsplatserna och en omfattande helhet på 15 miljarder euro för att stödja företag och människor.

Tisdagen den 24 mars lämnade regeringen till riksdagen en regeringsproposition med förslag om att stänga restauranger, kaféer och serveringsställen för kunder i syfte att hindra närkontakt. Dessutom kommer regeringen i samarbete med riksdagens finansutskott avsevärt öka de direkta stöden för att hjälpa små och medelstora företag att klara sig ur krisen.

Det enda fungerande sättet att bromsa spridningen av epidemin är att minska kontakterna mellan människor och rörelsefriheten genom begränsningsåtgärder. Det är viktigt att behövliga åtgärder vidtas för att kapaciteten inom intensivvården ska räcka till, för att intagningen för vård inte ska behöva begränsas kraftigt och för att livet och hälsan för de insjuknade och andra i behov av intensivvård inte ska äventyras.

För att säkerställa detta lämnade regeringen i går till riksdagen en förordning om ibruktagning av befogenheter i enlighet med 118 § i beredskapslagen. Genom förordningen begränsas rörelsefriheten för personer till och från landskapet Nyland för viss tid.

Samtidigt har statsrådet fattat beslut om ibruktagning av befogenheten i enlighet med 95 § 2 mom. och tillämpning av 96‒103 § i beredskapslagen när det gäller skyldigheten för personal inom hälso- och sjukvården att utföra arbete.

Ärade talman

I enlighet med 118 § i beredskapslagen begränsas personers rätt att röra sig till och från landskapet Nylands område så att inresa till och utresa från landskapet Nyland förbjuds. Var och en har dock rätt att återvända till sin hemort eller bostadsort. Undantag från begränsningen av rörelsefriheten enligt förordningen kan göras om resan är nödvändig i myndighetsverksamhet, för att utöva arbete, näringsverksamhet eller förtroendeuppdrag eller för att fullgöra en lagstadgad skyldighet eller på grund av en anhörigs död, för att tillgodose barns umgängesrätt eller av något annat till sin betydelse jämförbart vägande personligt skäl. Resor på fritiden kan inte betraktas som sådana personliga skäl. En person ska på begäran av polisen ge en redogörelse för resans destination och syfte. Utrikes och inrikes lufttrafik till och från Helsingfors-Vanda flygplats tillåts inom ramen för de begränsningar som gäller för luftfart.

Epidemin har för närvarande framskridit klart snabbare i Nyland än i resten av landet. I Nyland är förekomsten av bekräftade fall av coronavirus som rapporterats till registret över smittsamma sjukdomar mer än dubbelt så stor än förekomsten av fall i det övriga Finland. Även antalet personer som kräver sjukhusvård är relativt sett större än på andra håll i landet. Det finns en betydande risk att viruset sprids till andra delar av Finland genom icke nödvändiga resor från Nyland.

Det viktigaste målet med begränsningen är att fördröja spridningen av epidemin och syftet med den är att hindra att medborgarnas liv och hälsa äventyras. För att både målet med begränsningen och dess syfte ska kunna uppnås är det nödvändigt att begränsa den onödiga persontrafiken från Nyland till andra delar av Finland. Eftersom viruset följer med människorna finns det inget annat sätt att förhindra att viruset sprider sig från Nyland till resten av Finland. Inte heller resor från andra delar av Finland till Nyland ska göras av andra än nödvändighetsskäl, eftersom risken för smitta är stor inom området och återresan till andra delar av landet gör att viruset sprids.

Det är således nödvändigt att begränsa människors rätt att röra sig mellan Nyland och det övriga Finland på det sätt som avses i 118 § i beredskapslagen för att säkerställa att intensifieringen av epidemin på andra håll i landet kan fördröjas i tillräcklig grad. Begränsningen av rörelsefriheten kan bedömas säkerställa tillgången till intensivvård och därigenom minska antalet dödsfall i fråga om både personer som smittats av covid-19 och andra som är i behov av intensivvård. I den normala lagstiftningen finns det inga sådana alternativa befogenheter med stöd av vilka man på ett lika effektivt sätt skulle kunna säkerställa att målet uppnås. Beredskapslagen ger inga sådana befogenheter som skulle göra det möjligt att nå målet genom ett mindre omfattande ingripande i medborgarnas fri- och rättigheter. Statsrådet anser att åtgärden är nödvändig och proportionerlig.

Begränsningen avses upphöra söndagen den 19 april 2020. Regeringen följer noga tillämpningen av förordningen och framskridandet av epidemin. Om förutsättningarna för tillämpningen inte längre uppfylls, upphävs förordningen. Om det redan under förordningens giltighetstid upptäcks att epidemin har framskridit från Nyland till andra delar av Finland i den mån att begränsningen av rörelsefriheten inte längre har någon betydande effekt, slopas begränsningen.

Ärade talman

I takt med att virusepidemin sprider sig och servicebehovet ökar är det möjligt att det uppstår brist på arbetskraft vid verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården. Arbetskraftsbristen inom hälso- och sjukvården kan också öka om hälso- och sjukvårdspersonalen insjuknar. Detta kan avsevärt försvåra verksamheten inom de kritiska tjänsterna.

De främsta sätten att säkerställa tillräcklig tillgång på arbetskraft är upphandling av tjänster och frivillig rekrytering av mer personal.

Statsrådet har fattat beslut om ibruktagning av befogenheten i enlighet med 95 § 2 mom. och tillämpning av 96‒103 § i beredskapslagen.

I 95 § 2 mom. i beredskapslagen föreskrivs det om arbetsplikt i fråga om personal inom hälso- och sjukvården. Med stöd av förordningen kan skyldigheten för personal inom hälso- och sjukvården att utföra arbete tillämpas i hela landet.

För att de arbetspliktigas ställning och rättigheter ska tryggas ska också bestämmelserna i 14 kap. i beredskapslagen tillämpas. Dessa bestämmelser gäller arbetspliktigas skyldighet att anmäla sig, arbetsförordnandets innehåll, begränsningar i fråga om arbetsförordnanden och omständigheter som ska beaktas när ett arbetsförordnande ges. Dessutom ska de bestämmelser som gäller arbetspliktsförhållande, villkoren i arbetspliktförhållande, arbetsgivarens upplysningsplikt och arbetspliktsregistret tillämpas.  

Syftet med ibruktagningen av dessa befogenheter är att säkerställa en tillräcklig personalstyrka under virusepidemin för att man ska kunna trygga en tillräcklig funktionsförmåga inom social- och hälsovårdstjänsterna.

Förordningen är i kraft till och med den 13 april 2020.

Ärade talman

Det allmänna har skyldighet att trygga vars och ens rätt till liv, tillförsäkra var och en tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster även under denna pandemi samt främja befolkningens hälsa. De myndighetsåtgärder som är nödvändiga för att målen ska nås är exceptionellt långtgående, och de ingriper även i de grundläggande fri- och rättigheterna. Det finns mycket vägande skäl för införande av begränsningar i rörelsefriheten och vistelsebegränsningar enligt beredskapslagen under denna pandemi. Genom begränsningarna kan man trygga hälso- och sjukvårdssystemets funktionsförmåga och därigenom avvärja allvarliga hot mot människors liv och hälsa.

Genom dessa ibruktagningsförordningar tas i bruk de bestämmelser i beredskapslagen som statsrådet i nuläget anser vara nödvändiga och proportionerliga för att bromsa coronaviruspandemins spridning och framskridande, samt i synnerhet för att säkerställa tillräckliga vårdresurser och andra personalresurser.