Statsminister Vanhanens tal vid gemensamt möte för Sveriges och Finlands regeringar

(med reservation för ändringar)

Ärade statsminister Reinfeldt, ärade ministrar
Ärade finländska kolleger,

Ni är hjärtligt välkomna hit till Tavastehus till det historiska gemensamma mötet för Finlands och Sveriges regeringar.

Tavastehus grundades av Birger jarl år 1239 eller 1249, alltså vid samma tider som Stockholm grundades. Vintern 1808, då Finska kriget bröt ut, samlades rikets östra armé i just Tavastehus.

Mellan dessa två händelser rymdes mer än ett halvt årtusende av riksgemenskap, vars positiva effekter fortfarande avspeglas i våra länders kultur och språk, samhälle och ekonomi, ja i hela vår värdegrund.

För tvåhundra år sedan upplöstes denna riksgemenskap på ett dramatiskt sätt som en del av den stora omvälvning i Europa som började med den franska revolutionen.

Sverige förlorade Finland, men inledde i och med 1809 års regeringsform också en helt ny era. Till den hörde en utrikespolitik som man under ledning av den nya konungen hade infört sommaren 1812, vilken skulle komma att ge Sverige tvåhundra år av fred.

Finland blev autonomt 1809 och fick sin egen centralförvaltning som en del av det ryska kejsardömet, vilket skapade förutsättningar för byggandet av en egen nation och slutligen vårt lands självständighet.

I det dokument som vi tillsammans har utarbetat för detta möte konstateras: ”Tvåhundra år har gått sedan Sverige och Finland gick skilda vägar efter sexhundra år av riksgemenskap. År 1809 blev också en startpunkt för de bägge ländernas utveckling i riktning mot dagens moderna och högt utvecklade demokratier.”

Märkesåret 1809 har redan nu delvis nått sitt syfte då vi med öppna sinnen kan minnas alla dåtida aktörer och i dag särskilt de av våra landsmän som mitt under den stora krisen i Europa sökte och slutligen fann en väg framåt i Finland och i Sverige.

Vid förberedelserna inför detta möte här i Tavastehus har vi haft blickarna riktade mot framtiden, för att tillsammans kunna finna positiva lösningar som gagnar våra medborgare, Europa och hela mänskligheten.

Globaliseringen, d.v.s. den världsomspännande moderniseringsprocessen, kommer att gå vidare. I det nya uppsvinget efter den ekonomiska krisen kommer man i allt högre grad att konkurrera om i vilket land i världen maskinerna ska finnas.

Under tiden blir befolkningen allt äldre. Klimatförändringen och många miljörisker även i vår närmiljö, såsom Östersjön, kräver stora insatser. De nya globala säkerhetsriskerna såsom pandemierna har blivit allt sannolikare.

En aktuell fråga är också hur EU och vårt arbete i EU kommer att utvecklas.

Vi förenas av en månghundraårig gemensam historia, ett långvarigt nordiskt samarbete och 15 år av medlemskap i Europeiska unionen. Därför ska vi så fort som möjligt undanröja alla de praktiska gränshinder mellan våra länder som medborgare och företag möter. Det är också viktigt att vi noga följer upp att den rekommendation vi nu utarbetat för de olika förvaltningsområdena om att undanröja dessa hinder tas på allvar och ger resultat.

Framför oss ligger ett stort och hoppingivande arbete för att utveckla Östersjön i en hållbar riktning. Ett aktivt arbete i EU kan hjälpa oss att nå resultat i frågan tillsammans med både unionens övriga medlemsländer och Ryssland. I denna fråga och även i andra frågor erbjuder Sveriges EU-ordförandeskap positiva möjligheter som vi finländare kommer att stödja till fullo.

Vår nordiska samhälleliga och ekonomiska modell bygger på stora kunskapsmässiga satsningar, men våra länder är små. Vi måste därför genom samarbete försäkra oss om en plats i täten också när det gäller sådan teknikutveckling som kräver stora resurser. Därför måste vi i enlighet med vårt mötesdokument på ett fördomsfritt sätt utveckla ett samarbete även på detta område.

Vi har dessutom för avsikt att komma överens om och annotera en fortsatt utveckling av vårt samarbete när det gäller sjöfart, försvarspolitik, samordning av radiofrekvenser samt infrastruktur och råvaror, bl.a. malm och skog. Jag ber att de ministrar som saken gäller tar upp dessa viktiga teman under den allmänna diskussionen.

Alla dessa initiativ gagnar i grunden våra medborgares arbete, säkerhet och välfärd. Detta gemensamma möte erbjuder också en möjlighet att dryfta hur vi i dessa tider som präglas av den finansiella krisen och av hälsorisker ytterligare kan intensifiera vårt samarbete för våra medborgares väl och ve.

Bästa mötesdeltagare,

Jag hoppas att mötet här i Tavastehus kommer att gå till historien som inledningen på ett nytt utvecklingsskede i förhållandena mellan Finland och Sverige. Samtidigt visar vår granskning av de globala utmaningarna att det finns behov av ett starkt Norden i dagens värld.

I dag försöker man överallt finna nya metoder och nya svar på mänsklighetens stora frågor. Nya folk har med fart klivit upp på världsarenan. Även de största länderna blir tvungna att konstatera att deras resurser är begränsade. De traditionella internationella organisationerna såsom FN eller IMF utvecklas, samtidigt som nya organisationer, såsom G20, grundas.

Förändringar sker även i vår närmiljö. På grund av de följder av klimatförändringen som redan har kunnat förutspås ökar de norra havens betydelse när det gäller ekonomi, logistik samt energi- och miljöfrågor.

Vår nordiska modell lyfts allt oftare fram i den internationella debatten som ett positivt exempel, men modellen behöver ständigt förnyas. Många förväntar sig också att vi, med utgångspunkt i våra värderingar, ska öka våra satsningar på en hållbar, allmänmänsklig utveckling.

Mitt i all denna förändring är det uppenbart att vi i framtiden inte i tillräcklig utsträckning kan påverka vid de traditionella och de nya internationella forumen var för sig. Vår gemensamma ekonomiska betydelse är ändå rätt stor i internationell jämförelse, och lite beroende på räknesättet finns vi åtminstone bland de femton största påverkarna.

I det mötesdokument som vi tillsammans har utarbetat ingår även en hälsning till regeringarna i Danmark, Island och Norge med en förhoppning om att vi med förenade krafter ska öka Nordens internationella inflytande. De nordiska länderna bör alltså intensifiera sitt samarbete inom alla internationella forum och med avstamp i våra gemensamma värderingar trygga Nordens möjligheter att påverka i dagens värld.

Vi bör också så snabbt som möjligt inleda utvecklandet av ett initiativrikt samarbete mellan förvaltningsområdena som tjänar våra medborgare. Också andra nordiska länder kan inbjudas att delta i samarbetet.

Låt oss inbjuda de övriga nordiska länderna till att gemensamt utreda den nordiska ekonomiska och sociala modellens utmaningar och utvecklingsbehov.

Genom ökat nordiskt samarbete har vi goda möjligheter dels att direkt främja våra egna medborgares välfärd, dels att i högre grad än för närvarande, med utgångspunkt i våra värderingar, verka för en hållbar utveckling för Europa och hela mänskligheten.

Bästa mötesdeltagare,

Jag vill också ta tillfället i akt och tacka alla de tiotals representanter för olika sektorer som har deltagit i utarbetandet av det dokument för vårt gemensamma regeringsmöte som legat till grund för våra diskussioner och vår enighet. Må denna dag vara en ny inledning på samarbetet mellan våra länder och med hela Norden. Ett samarbete som vi hoppas att även kan få nya deltagare i framtiden.

Med dessa tankar öppnar jag det gemensamma mötet mellan Sveriges och Finlands regeringar, och hoppas på livlig diskussion till lycka och välgång för våra länder och folk samt för hela Norden och Europa.