Statsministerns upplysning om social- och hälsovårdstjänsterna och situationen i välfärdsområdena den 22 oktober 2024

Det talade ordet gäller.

Ärade talman,

det pågår mycket i välfärdsområdena just nu. Det är viktigt att inte bara riksdagsledamöterna utan också alla finländare får en helhetsbild av situationen. Därför ger jag gärna statsministerns upplysning om social- och hälsovårdstjänsterna. Det handlar om tjänster som är viktiga med tanke på människors liv, välfärd och vardag.

Av den föregående regeringen ärvde vi en förvaltningsmodell som inte tilltalade oss. Att skrota modellen och börja om från början var dock inte ett alternativ, eftersom modellen redan hade bearbetats i 15 år. Välfärdsområdenas arbete hade precis inletts. 

Regeringen bestämde sig för att fokusera på att få den nuvarande modellen att fungera på bästa möjliga sätt. Vi stöder välfärdsområdena för att de ska lyckas i sitt arbete.

Det finns enormt mycket arbete och de ärenden som ska lösas är svåra. Det är ändå inte en omöjlig uppgift.

Social- och hälsovårdstjänsterna står inför tre stora utmaningar: hur får vi tjänsterna, både på finska och svenska, att fungera så att man får vård och stöd när det behövs? Hur får vi den kompetenta personalen att räcka till och hur får vi pengarna att räcka till?

Regeringen, och i synnerhet ministrarna Juuso och Ikonen, arbetar varje dag för att lösa dessa frågor. Välfärdsområdena arbetar varje dag med dessa frågor. Besluten är inte lätta.  Social- och hälsovårdsområdenas personal, tjänstemän och områdesfullmäktige förtjänar vårt stöd i sitt arbete. De arbetar för människorna i området. 

Vi korrigerar, förnyar och utvecklar för att vi ska kunna trygga de social- och hälsovårdstjänster som är viktiga för finländarna, nu och i framtiden.

Det är ju det vi alla vill i denna sal och i välfärdsområdena. Utmaningen är gemensam.  

Ärade talman,

jag ska först tala om pengar. En hållbar välfärd och social- och hälsovårdstjänster kan inte tryggas i det oändliga genom skuldsättning. Man måste förnya.

Den finansiering inklusive höjningar som överfördes från kommunerna till välfärdsområdena uppgick till 22,5 miljarder euro år 2023. Förslaget i nästa års budget uppgår till 26,2 miljarder euro. Således har välfärdsområdenas finansiering ökat med närmare fyra miljarder euro på tre år. 
Är det äntligen dags att även i denna sal erkänna att regeringen trots sparåtgärderna har kunnat hitta miljarder för social- och hälsovårdsutgifterna?

Vi ökar finansieringen också under kommande år, eftersom befolkningens åldrande innebär ett ökat servicebehov.

Välfärdsområdena bedömer att de har kunnat ordna de lagstadgade tjänsterna tillräckligt enhetligt och med beaktande av befolkningens behov. Tillgången till vård och inledandet av vården har påskyndats. På riksnivå har vårdköerna slutat växa.

Välfärdsområdenas skuldsättning är oroväckande. Skuldsättningen är betydligt större än vad den föregående regeringen förutspådde när finansieringslagen stiftades.

För närvarande bedömer man att en del välfärdsområden kan täcka sitt underskott före utgången av 2026. Sex områden ska nu omfattas av en striktare styrning av ministerierna. Tillsammans söker vi metoder för att rätta till situationen.

Regeringen kommer inte att ändra bestämmelserna om skyldigheten att täcka underskott, eftersom skyldigheten är väsentlig med tanke på välfärdsområdenas ekonomiska incitament.  
Välfärdsområdena måste lyckas dämpa kostnadsökningen. Detta innebär förutom besparingar även alltmer kostnadseffektiva verksamhetssätt.

Ett bra exempel är den modell med husläkare som testats vid hälsostationen i Tuira i Uleåborg. En bekant läkare och vård som baserar sig på kontinuitet har minskat antalet remisser till jouren och till den dyra specialiserade sjukvården. Försök pågår nu runt om i Finland. Avsikten är att sprida modellen till hela Finland.

Från ingången av nästa år kan vi jämföra social- och hälsovårdstjänsternas enhetspriser. När vi vet varför ett område kan erbjuda tjänster till förmånligare priser än andra, kan vi kopiera de bästa tillvägagångssätten till alla områden.

Vi vill få bukt med användningen av dyr hyrd arbetskraft. Minister Juuso har inlett en utredning om den så kallade svenska modellen, där man genom ett avtal mellan områdena strävar efter att minska användningen av hyrd arbetskraft.

Vi utvecklar social- och hälsovårdens finansieringsmodell så att den är mer sporrande och i högre grad än för närvarande beaktar områdenas särdrag i fråga om befolkningsstruktur och sociala problem. Samtidigt uppmuntrar vi välfärdsområdena att satsa på åtgärder som främjar människors välfärd och hälsa.

De ändringar som görs i finansieringsmodellen börjar verka vid ingången av 2026. 

Ärade talman,

inom social- och hälsovårdstjänsterna finns ett stort behov av kompetent personal, och behovet kommer bara att öka under de kommande åren. Vi måste få nya anställda till branschen och säkerställa att de som redan arbetar där trivs och orkar i sitt arbete.

För att orka i arbetet är det viktigt att ledarskapet är bra och att arbetet känns meningsfullt. Likaså är det viktigt att största delen av arbetstiden kan användas för det arbete som man sökte sig till branschen för att göra. Därför minskar regeringen mängden skriftligt arbete, såsom utarbetandet av olika utlåtanden, som yrkesutbildade personer ska utföra.

Vi säkerställer att personalen inom social- och hälsovården och inom räddningsbranschen räcker till genom att öka antalet utbildningsplatser. Till exempel har vi redan permanent ökat antalet nybörjarplatser inom läkarutbildningen med 70. I yrkeshögskolorna har man finansierat över 1 000 nya studieplatser i utbildning av sjukskötare, bioanalytiker och röntgenskötare.

Det står klart att vi också behöver arbetskraftsinvandring. Redan i fjol beviljade Migrationsverket över 2 000 arbetstillstånd inom social- och hälsovården.

Regeringen har som mål att säkerställa att personer som fått sin kompetens inom social- och hälsovård utomlands snabbt får arbete som motsvarar deras kompetens i Finland. 
Minskningen av personaldimensioneringen leder också indirekt till att personalen räcker till bättre och kan användas flexiblare än tidigare.

Målet är också att bättre än tidigare utnyttja teknologi och digitalisering i omsorgsarbetet.

Redan nu kan till exempel hemvården med hjälp av en dosdispenser se till att kunden får rätt mängd av rätt läkemedel. Med detta sparar hemvården tid som kan användas för annat klientarbete.

Ärade talman,

finländarnas förtroende för social- och hälsovårdstjänsterna förbättras när stöd och vård fås vid rätt tidpunkt, på rätt plats.

Till exempel genom terapigarantin och mentalvårdstjänster med låg tröskel strävar regeringen efter att ingripa i den psykiska ohälsan bland barn och unga innan problemen blir långvariga eller svåra. Tillgången till psykoterapitjänster stärks genom att utbildningen av psykoterapeuter förnyas och delvis görs avgiftsfri.

Regeringens avsikt att avveckla vårdköerna med hjälp av Fpa-ersättningen fungerade inte på önskat sätt. Därför har minister Grahn-Laasonen nu lagt fram ett nytt förslag till en gradvis reform av Fpa-ersättningarna.

En av de viktigaste ändringarna är försöket med Fpa-ersättningar, genom vilket personer som fyllt 65 år får tillgång till en privat allmänläkare till ett pris som motsvarar klientavgiften inom den offentliga hälso- och sjukvården. Med pristaket säkerställer vi att ersättningen inte överförs till priserna.

Vi höjer också Fpa-ersättningarna för tjänster där tillgängligheten är svag inom den offentliga sektorn. Regeringen stöder dem som lider av barnlöshet genom att återinföra assisterad befruktning i Fpa-ersättningen.

Digitaliseringen påskyndar tillgången till vård. Via digitala kliniker kan man i bästa fall få vård till och med på några minuter, hemma i soffan. Detta frigör tid för läkaren på hälsostationen för att hjälpa dem som inte kan använda digitala tjänster.

Det är också viktigt att personen hänvisas till rätt plats för vård. Till exempel i Egentliga Tavastland har man tagit i bruk den mobila enheten Gerbiili till stöd för yrkespersoner inom hemvården och vårdhemmen. Enheten ger råd, hjälper och gör vid behov hembesök för att undvika att klienten hamnar på jouren i onödan. Detta har minskat jourbesöken för personer över 75 år med 10 procent på ett halvt år.

Ärade talman,

Enligt en färsk undersökning från Institutet för hälsa och välfärd får till exempel äldreomsorgen goda vitsord i den nationella kundenkäten. Över hälften av klienterna inom hemvården och serviceboende med heldygnsomsorg gav vitsordet 9 eller 10, när de tillfrågades om hur gärna de skulle rekommendera tjänsten för sina närstående. Resultaten skiljer sig inte nämnvärt från den enkät som gjordes för några år sedan.

Det är viktigt att komma ihåg att också många andra saker inom social- och hälsovårdstjänsterna fungerar bra.

Det finns mycket att korrigera, förnya och utveckla. Finländarna kan lita på att både regeringen och välfärdsområdena arbetar hårt för att vi också ska lyckas med detta.