Statsministerns upplysning till riksdagen om det internationella läget samt om medborgarnas hälsotillstånd och säkerhet

(Utkast)

Ärade talman,

Terrorattackerna mot amerikanska mål den 11 september bekräftade på ett påtagligt sätt att säkerhetshoten i dagens värld är andra än under det kalla kriget. Den internationella terrorismen är ett allvarligt hot mot vår dagliga säkerhet och den internationella freden.

Kampen mot terrorismen har på ett aldrig tidigare skådat sätt förenat världens stater - också tidigare motståndare - i gemensam aktion mot det nya hotet. Den internationella fronten mot terrorismen är så gott som vattentät. Kampen mot terrorismen är allas vår gemensamma sak.

Relationerna mellan EU, Förenta staterna och Ryssland har blivit närmare. Särskilt förändringarna i Rysslands politik är avsevärda. Ryssland har visat sin beredskap till öppet och konstruktivt samarbete i kampen mot terrorismen och stött den av Förenta staterna ledda operationen.

Samtidigt har betydelsen av ett multilateralt internationellt system framhävts. FN:s ställning som upprätthållare av den internationella säkerheten har blivit starkare. Detta är en bra sak med tanke på det globala samarbetet.

De ansvariga för terrorattackerna, al-Qaida-nätverket och Usama bin Ladin, måste ställas till svars för sina gärningar och terroristnäten måste förstöras så att motsvarande attacker inte kan upprepas. Den militära operationen i Afghanistan pågår eftersom Talibanregimen har erbjudit en bas och skydd för dem som utfört terrordåden och vägrar utlämna förövarna. Om Talibanregimen lämnar ut bin Ladin och hans medbrottslingar behöver de militära åtgärderna inte fortsätta.

FN:s säkerhetsråd godkände 12.9 resolution 1368, där terrorism kraftigt fördöms och där säkerhetsrådets beredskap att vidta alla åtgärder enligt FN:s stadga på grund av terrordåden samt alla länders rätt till självförsvar enligt FN:s stadga konstateras. Denna resolution åtföljdes av FN:s mötes resolution och säkerhetsrådets resolution 1373. FN har agerat snabbt och konsekvent i kampen mot terrorismen.

Europeiska unionen har från första början tagit kampen mot terrorismen som en central uppgift omfattande så gott som alla unionens verksamhetsfält. Europeiska rådets extra möte godkände 21.9.2001 en omfattande handlingsplan mot terrorism. Den omfattar samarbete i rättsliga och inre frågor, befästande av de rättsliga normerna mot terrorism, åtgärder för förhindrande av finansiering av terrorism, förbättrande av flygsäkerheten och en effektivering av unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Beslut om ett intensivare samarbete i inre och rättsliga frågor inom EU, inklusive kampen mot terrorismen, fattades redan under Finlands ordförandeskap vid toppmötet i Tammerfors. Den gångna hösten har visat vikten av Tammerforsbesluten och verkställandet av dem.

En ytterst viktig ställning har det nära samarbetet mellan EU och Förenta staterna både på politisk nivå och konkret myndighetsnivå. Europeiska rådets extra möte uttryckte sin beredskap till samarbete med Förenta staterna när det gäller att ställa de ansvariga för terrordåden till svars och straffa dem, deras anhängare och deras medhjälpare. Det transatlantiska samarbetet har i denna svåra situation löpt bra.

De militära attackerna mot al-Qaida-nätverket och Talibanregimen måste inriktas så, att de inte ger upphov till civila offer. Med stöd av de ståndpunkter som Förenta staterna framfört förutsätter en utvidgning av de militära operationerna till andra länder än Afghanistan ytterligare bevisning om ett eventuellt nytt måls delaktighet, en bevisning som bör läggas fram för säkerhetsrådet. Vi anser att denna linje är motiverad.

Afghanistans folk har redan i årtionden lidit av krig och kaos. Under Talibanregimen har den afghanska befolkningens mänskliga rättigheter kränkts. Särskilt grovt har man trampat på kvinnornas rättigheter.

Behovet av akut humanitär hjälp i Afghanistan är stort. Under nuvarande förhållanden, då de internationella biståndsarbetarna har lämnat landet och vintern närmar sig, är det svårt att få hjälpen att nå fram. Trots detta måste man säkerställa att hjälpen når målet.

Finland har i år gett Afghanistan humanitär hjälp för 23,5 miljoner mark. Ytterligare 15 miljoner ingår i planerna. Europeiska unionen har gett 27 miljoner euro och beslut om ytterligare 23,5 miljoner euro bereds som bäst. Förenta staterna har bistått Afghanistan med 320 miljoner dollar. Sammanlagt har 740 miljoner dollar utlovats i internationellt bistånd. Problemet är således inte biståndsbeloppet, utan hur man skall få hjälpen att nå fram.

Europeiska unionen bör inta en ledande roll i biståndsverksamheten och se till att hjälptransporterna vid behov tryggas genom att man begränsar de militära operationerna.

Förenta staterna har avvisat kraven på eldupphör för att man skall få fram den humanitära hjälpen. För att hjälpen skall fås fram till Afghanistan före vintern krävs ett långteldupphör. Eldupphöret skulle också hjälpa talibanerna att omgruppera sina trupper och förlänga kriget.

Under de senaste årtiondena har miljoner människor flytt från Afghanistan på grund av krig och inbördeskrig, i huvudsak till grannländerna Pakistan och Iran. Pakistan har meddelat att man släpper in fler afghanflyktingar i landet. Det internationella samfundet måste se till att ansvaret för flyktingbördan inte faller på Pakistan ensamt. FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) är här i en nyckelställning.

Det är viktigt att stabiliteten i samhället snabbt kan återställas i Afghanistan. Detta förutsätter att Talibanregimen ger upp makten. Den nya interimsregeringen bör vara så bredbasig som möjligt. I upprättandet av den och återuppbyggandet av Afghanistan bör FN spela en central roll. FN:s generalsekreterare har förordnat den särskilda representanten Lakhdar Brahim att utreda Afghanistans framtid. Vi har alla skäl att stöda hans arbete.

För att befästa stabiliteten i området har EU beslutat att stärka sina relationer till Afghanistans grannländer Pakistan, Indien och Iran samt länderna i Centralasien. Instrument är härvid förutom stärkandet av den politiska dialogen påskyndandet av handels- och samarbetsförhandlingarna och ekonomisk hjälp.

Vår utgångspunkt när det gäller att upprätthålla och främja internationell fred och säkerhet är oförändrad; ordnade internationella former och respekt för internationell rätt måste iakttas. Detta gäller även kampen mot terrorismen. Därför betonar vi FN:s och andra internationella organisationers roll.

Iakttagandet av internationella överenskommelser mot terrorism är av största betydelse. Vi har undertecknat alla FN:s tolv konventioner mot terrorism och ratificerat nio av dem. Vår strävan är att ratificera de övriga konventionerna under denna höst och under nästa år. I FN förhandlas som bäst om en helhetsbetonad konvention mot terrorism. Finland strävar som medlem av EU efter att bidra till att konventionen godkänns så snart som möjligt.

Enligt vår bedömning är Finland inte föremål för något särskilt terrorismhot. Med beaktande av det nuvarande internationella hotets karaktär kan vi dock inte förbli overksamma ens i vårt eget land. Vissa försiktighets- och beredskapsåtgärder måste vidtas och har redan vidtagits. Jag betonar att det ändå inte finns orsak till någon panik i Finland.