Undersökning: För att klimat- och energimålen ska uppnås krävs ytterligare åtgärder inom alla sektorer

Enligt scenariokalkyler kommer Finland inte att uppnå målet om koldioxidneutralitet före 2035 med nuvarande klimat- och energipolitiska åtgärder. Det är klart att ytterligare åtgärder krävs. Beroende på kalkylernas utgångspunkter omfattar behovet av ytterligare åtgärder 2–19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekv.). De största osäkerhetsfaktorerna gäller hur markanvändningssektorn utvecklas och huruvida det görs investeringar inom ren energi och industri.

Projektet för energi- och klimatåtgärder på vägen mot nollutsläpp (PEIKKO) hade som mål att illustrera utvecklingsförloppen för växthusgasutsläppen och energibalanserna för olika branscher fram till 2055 utifrån de nuvarande klimat- och energipolitiska åtgärderna, det vill säga referensscenariot. I beräkningarna har man beaktat de energi- och klimatpolitiska beslut som verkställdes under statsminister Sanna Marins regeringsperiod före den 31 mars 2023 samt EU:s rättsakter om klimat och energi.

I projektet utarbetades tre alternativa basscenarier, det vill säga WEM-scenarier (With Existing Measures). Scenarierna benämndes WEM-Perus (WEM-P), WEM-High (WEM-H) och WEM Low (WEM-L). De väsentligaste skillnaderna mellan scenarierna har att göra med de antaganden som gjordes om förändringarna i omvärlden och därmed genomförandet av rena investeringar och, när det gäller utvecklingen inom jordbruk och trafik, också förändringar i beteendet. 

Enligt scenariokalkylerna kommer Finland inte att uppnå målet om koldioxidneutralitet före 2035. Utsläppsgapet, det vill säga behovet av ytterligare åtgärder, var 16–19 Mt CO2-ekv i WEM-P och WEM-H-scenarierna. I WEM-L-scenariot ledde antagandet om en lägre ekonomisk utveckling till en tillväxt av markanvändningssektorns nettokolsänkor, vilket ledde till ett utsläppsgap på endast 2 Mt CO2-ekv för 2025. På grund av den betydande osäkerheten i scenariokalkylerna kan dock utvecklingen av kolsänkorna inom markanvändningssektorn bli märkbart (8–12 Mt CO2-ekv.) lägre än vad som beräknats.

EU har i fråga om ansvarsfördelningssektorn fastställt ett bindande mål för Finland att minska växthusgasutsläppen med 50 procent fram till 2030, jämfört med nivån av växthusgasutsläpp år 2005. Utsläppsgapet inom ansvarsfördelningssektorn var i WEM-varianterna 1,3–1,6 Mt CO2-ekv., och uppnåendet av 2030 års mål för ansvarsfördelningssektorn kräver att ytterligare åtgärder vidtas eller att en flexibilitetsmekanism tas i bruk. I granskningen har man antagit att EU-åtagandena för markanvändningssektorn inte medför ytterligare belastning för ansvarsfördelningssektorn.

Undersökningen har gjorts i samarbete mellan Teknologiska forskningscentralen VTT Ab (VTT), Naturresursinstitutet (Luke) och Finlands miljöcentral (Syke). Projektresultaten kommer att användas vid utarbetandet av  regeringens kommande energi- och miljöpolitiska strategi och den klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU).

Mer information: Tiina Koljonen, chef för forskningsgruppen, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 050 3599549, [email protected]; Tarja Silfver, Naturresursinstitutet, forskare, tfn 029 5322555, [email protected]; Sampo Soimakallio, Finlands miljöcentral, ledande forskare, tfn 029 5251803,  [email protected];  och Petteri Kuuva, industriråd, ordförande för projektets styrgrupp, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 5064819, [email protected]

Publikationen har tagits fram som ett led i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2023. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis Statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv/framsida.