Undersökning: Trafikprojekt kan främja sysselsättningen och förbättra matchningen

Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

De bredare ekonomiska effekterna av trafikprojektet utgörs av de produktivitetsfördelar som de kumulativa effekterna medför, inverkan av förändringar i markanvändningen på fastighetspriserna samt inverkan av en bättre matchning av arbetstagare och arbetsplatser på löner och sysselsättning. Om dessa effekter inte beaktas i kostnads-nyttoanalysen av trafikprojektet, kan det hända att projekt som ökar den ekonomiska välfärden inte verkställs.

I en undersökning som finansierades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet utreddes hur effekterna av genomförda trafikprojekt på pendlandet kan bedömas med hjälp av Statistikcentralens registermaterial och hur erhållna resultat kunde utnyttjas vid bedömningen av effekterna på pendlandet vad gäller projekt som planeras. I projektet avser pendlande regelbunden arbetspendling mellan bostaden och arbetsplatsen, som även delvis kan ske digitalt i informationsnät utan en fysisk förflyttning från en plats till en annan.

Enligt undersökningen medförde det stegvisa ibruktagandet av Riksväg 1 en statistiskt signifikant ökning i pendlandet inom dess influensområde i Nyland och Egentliga Finland. 

”Enligt våra resultat ökar pendlandet med cirka en halv procent när resetiden minskar med en procent”, berättar Timo Kuosmanen, professor i ekonomi vid Åbo universitet.

Ny bedömning av Västbanans effekter på pendlandet

Utifrån de effekter som Riksväg 1 medfört på pendlande bedömdes i undersökningen även de eventuella pendlingseffekterna av den planerade Västbanans snabbare tågförbindelser. Enligt bedömningen skulle pendlandet öka med cirka 1 300 personer på influensområdet. Största delen av dessa skulle rikta sig till Helsingfors och Esbo. Det ökande pendlandet skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro per år och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år. Även om majoriteten av de nya pendlarna är personer som byter arbetsplats, är den totalekonomiska inverkan av personer som sysselsätts tack vare pendlandet betydande. 

”Till och med 90 procent av fördelarna med pendlandet skulle uppnås genom att arbetslösa sysselsätts. Endast 10 procent av fördelarna med pendlandet skulle ackumuleras genom produktionsfördelar till följd av personer som byter arbetsplats. Detta är ett överraskande resultat, eftersom över 70 procent av personerna som inleder fjärrpendlande skulle utgöras av personer som byter arbetsplats”, bedömer professor Kuosmanen.

Avdraget för arbetsresor bör göras smidigare

I undersökningen granskades även hur avdraget för arbetsresor i beskattningen av förvärvsinkomst uppmuntrar till pendlande. I stället för det lapptäckesliknande avdraget för arbetsresor som nu tillämpas föreslår forskarna en övergång till en enklare kilometerbaserad modell som skulle lätta den administrativa bördan och minska möjligheten för missbruk. Det föreslagna kilometerbaserade avdraget för arbetsresor skulle dessutom vara ett incitament för att ta emot arbete längre bortifrån och föredra distansarbete.

Undersökningen har genomförts av institutionen för ekonomi vid Åbo universitets handelshögskola.

Mer information: professor Timo Kuosmanen, Åbo universitet, tfn 050 466 4162, timo.kuosmanen(at)utu.fi.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi.