Utredning: Ojämlikhet som hänför sig till härkomst framträder på många olika sätt i barns och ungas liv

Effekterna av ojämlikhet och andra skillnader som hänför sig till härkomst och etnicitet syns starkt inom olika delområden i barns och ungas liv: utbildning, arbetsliv, hälsa, välbefinnande, delaktighet, familjeliv och säkerhet. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds utredning av hur likabehandlingen av personer under 30 år av olika etnicitet förverkligas i Finland.

I den utredning som statsrådets kansli beställt användes som källor datamaterial från statsrådets webbplats perusoikeusseuranta.fi och andra omfattande befolkningsundersökningar. Resultaten visar att tillhörighet till en etnisk minoritet utsätter barn och unga för olika våldsamma och otrygga miljöer inom familjelivet, skolvärlden, fritidsintressen och den digitala miljön. Minoriteterna har också fler utmaningar när det gäller familjers ekonomiska situation och uppsplittring av familjer.

I skolmiljöer upplever etniska minoriteter diskriminering och mobbning oftare än personer med finländsk bakgrund eller personer som hör till majoritetsbefolkningen. Dessutom möter till exempel unga romer och män som flyttat från Afrika och Mellanöstern utmaningar i arbetslivet, där de upplever mycket diskriminering.

Skillnader i utbildningsvägarna

De utbildningsvägar som de unga väljer skiljer sig avsevärt beroende på härkomst och etnisk bakgrund: unga som hör till minoriteter klarar sig sämre i sina studier och behöver i större utsträckning söka sig fram till en lämplig utbildningsväg. Utmaningar i fråga om hälsa och välbefinnande framhävs hos vissa etniska minoriteter – till exempel psykisk ohälsa förekommer oftare än hos andra grupper. Det är också svårare för minoriteterna att få tillgång till tjänster.

”Till exempel hade en tredjedel av de 20–29-åriga kvinnor som flyttat till Finland från Ryssland och Estland haft självmordstankar under det senaste året. Av de unga män som flyttat till Finland från Mellanöstern och Nordafrika hade hela sju av tio upplevt diskriminering”, beskriver Anu Castaneda, forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd.

”När bekymren hopar sig inom olika livsområden, betyder det att alla inte har lika möjligheter att må bra och leva ett bra liv, oberoende av etniskt eller annat ursprung”, fortsätter Castaneda.

Enligt utredningen är skillnaderna stora i synnerhet bland pojkar och unga män. ”Pojkar av utländsk härkomst upplever oftare våld, utanförskap och ensamhet, och det är svårare för dem att få tillgång till skolhälsovårdstjänster”, beskriver Mona Eid, utvecklingschef vid Institutet för hälsa och välfärd.

Etnisk ojämlikhet bekämpas genom åtgärder mot rasism

Enligt utredningen bör social- och hälsovårdstjänsterna utvecklas så att de blir bättre tillgängliga för alla. Också goda relationer och förtroendet mellan olika befolkningsgrupper bör stärkas, och i synnerhet de samiska språken och romani bör återupplivas. I utredningen betonas att rasistisk diskriminering och mobbning bör bekämpas effektivt bland annat genom att stärka den antirasistiska verksamhetskulturen vid läroanstalter och i arbetslivet. 

Utredningen stöder genomförandet av statsrådets handlingsprogram mot rasism, ”Ny fart på arbetet för likabehandling i Finland”, och den ska ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av webbplatsen perusoikeusseuranta.fi.

”Resultaten i rapporten visar mycket tydligt att vi målmedvetet måste fortsätta att arbeta för att bekämpa rasism och främja likabehandling. Den information som rapporten ger gör det möjligt att planera framtida åtgärder ännu noggrannare”, säger Katriina Nousiainen, projektchef vid statsrådets kansli.

Resultaten av utredningen presenteras närmare på webbinariet Yhdenvertainen Suomi lapsille ja nuorille (’ett jämlikt Finland för barn och unga’) som ordnas under veckan mot rasism, torsdagen den 20 mars.

Mer information: Anu Castaneda, forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 247 848, [email protected], Mona Eid, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 248 707, [email protected], och Katriina Nousiainen, projektchef för statsrådets likabehandlingsprojekt, statsrådets kansli, tfn 0295 160 735, [email protected]