Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Skillnaderna mellan kommunernas skatteintäkter förklaras av bak-grundsfaktorer i kommunerna
Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.
Gemensamma nämnare för kommuner med stora kommunalskatteintäkter verkar vara kommunens storlek (över 20 000 invånare), befolkningsökningen och stadskaraktären. Delvis samma faktorer förenar även de kommuner som har höga fastighetsskatteinkomster. Däremot kan samfundsskatteinkomsterna per invånare vara höga både i stora städer och i små kommuner. I de senare spelar skogsskatteandelen av samfundsskatten en stor roll.
Enligt utredningen förklaras skillnaderna mellan kommunalskatteintäkterna nästan helt av faktorer som motsvarar förhandsförväntningarna. De kommuner som har stora kommunalskatteintäkter har en balanserad befolkningsstruktur. Det är viktigt att det i kommunen bor personer som uppnått det bästa stadiet i karriären och vars barn är i ungdomsålder. Utbildningsnivån bidrar som väntat till ökade skatteintäkter i kommunerna. Näringsstrukturen har däremot inte någon betydande inverkan på kommunalskatteintäkterna.
Kommunernas skatteintäkter ökar långsamt under de närmaste årtiondena
I utredningen skapades även ett scenario över utvecklingen av kommunal- och fastighetsskatteintäkterna fram till 2040. Scenariot grundar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos och den underliggande hypotesen att nationalekonomin ökar med i snitt en procent per år. Enligt scenariot kommer skatteintäkterna per invånare i de olika storleksgrupperna av kommuner att vara ungefär 2–11 procent högre 2040 än 2018. Den faktiska ökningen av kommunernas utgifter har dock varit betydligt snabbare. I ljuset av den historiska utvecklingen förefaller skatteintäkterna utvecklas långsamt med tanke på den kommunala ekonomins balans och finansieringen av service. Dessutom verkar det som att skillnaderna mellan kommunernas skatteintäkter kommer att öka något.
De demografiska förändringarna leder till ökade kostnader i synnerhet för social- och hälsovårdstjänsterna, och i en situation med låg nativitet kan man anta att utgiftspressen på utbildningen och även småbarnspedagogiken är måttlig eller rentav minskar. I och med social- och hälsovårdsreformen flyttas utgiftspressen för den åldrande befolkningen bort från kommunerna. Enligt utredningen är det möjligt att redan en långsam utveckling av skatteintäkterna är tillräcklig för att upprätthålla kommunfältets finansieringsbalans även i de olika kommungrupperna.
Snabba förändringar i det kommunala skattesystemet bör undvikas
Kommunerna själva har begränsade metoder för att öka sina skatteintäkter. Det är svårt att förhindra att befolkningen koncentreras till tillväxtcentrum. Det är möjligt att genom näringspolitiken i enskilda kommuner skapa en miljö som lockar företagsverksamhet och utbildade invånare i arbetsför ålder, men effekterna av sådana åtgärder är ofta långsamma. En höjning av kommunalskatteprocenten dämpar i sin tur incitamenten för beskattningen av arbete och bidrar till att ytterligare öka skillnaderna mellan kommunerna. En av slutsatserna i studien är därför att kommunernas kapacitet att finansiera servicen på ett avgörande sätt är beroende av hela nationalekonomins tillväxt.
Det kommunala skattesystemets funktion bör utvärderas parallellt med de uppgifter som anvisats kommunerna. I utredningen rekommenderas inte några strukturella förändringar i kommunalskattesystemet åtminstone innan man har gjort upp riktlinjerna för beredningen av en eventuell landskapsskatt.
I utredningen analyserades utvecklingen av kommunernas skatteintäkter och en eventuell ökning av skillnaderna mellan dessa, kommunernas skattesystem och den förväntade utvecklingen av skatteintäkterna under de kommande 20 åren. Målet var att förutspå den framtida utvecklingen och utvärdera skattesystemet bland annat med tanke på olika incitament.
Närmare information:
Toni Riipinen, Tempo Lecon Oy, tfn 0400 239871, e-post: [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.