Utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavios tal vid ambassadörsmötet 2024
Bästa beskickningschefer, kära kollegor och vänner!
Det stormar fortfarande inom världspolitiken. Såsom det står i den färska utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen bedrivs Finlands utrikespolitik i en allvarlig och svårförutsägbar omvärld. Vår globala värld präglas av allt hårdare strategisk konkurrens och omvälvningar i världspolitikens maktförhållanden.
Förändringarna har stora bestående konsekvenser för Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska omvärld. De omformar också Finlands påverkansarbete i internationella ekonomiska relationer och utvecklingspolitik.
Förändringarna i omvärlden innebär att utrikespolitiken måste granskas mer övergripande. De ekonomiska relationerna och handelsrelationerna har en nära koppling till geopolitiska och säkerhetspolitiska frågor. Relationerna mellan stormakterna blir mer ansträngda och konkurrensen på teknikområdet hårdare.
I synnerhet sådana typer av teknik som uppfattas som strategiska, till exempel artificiell intelligens och kvantteknik, har lyfts upp på den utrikespolitiska agendan. De är också av särskild vikt för den ekonomiska säkerheten. Vi har utmärkt kompetens inom dessa teknikområden och kan därmed delta i världspolitiken med en betydande insats. Den banbrytande tekniken är avgörande när det gäller att främja omställningen till ren energi, skapa hållbar ekonomisk tillväxt och öka produktiviteten. De finländska företag som tillämpar banbrytande tekniklösningar har också en konkurrensfördel inom den internationella handeln. Samtidigt är det dock viktigt att förbereda sig på de säkerhetshot och risker för missbruk som följer av den tekniska utvecklingen.
I dag bildar utvecklingspolitiken och handelspolitiken en kompakt helhet, vilket kan ses särskilt i konkurrensen mellan stormakterna om inflytande på tillväxtländernas marknader. Också företagen är mer och mer tvungna att se på sin affärsverksamhet utifrån ländernas strategiska intressen. Detta är centralt när vi planerar vår utrikespolitik och påverkar EU:s verksamhet särskilt i utvecklingsländerna. Detta perspektiv är mycket viktigt också när vi utvecklar ett nytt tjänstepaket för exportfrämjande för företag.
Kära kollegor!
På grund av den förändrade omvärlden måste handels-, utvecklings- och teknologipolitiken bli en mer integrerad del av vår utrikespolitik. Av denna orsak godkände statsrådet i juli den första redogörelsen om Finlands internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete.
Det centrala målet med redogörelsen är att skapa ett närmare samband mellan handeln och utvecklingen. Eftersom utvecklingsländernas andel av världsekonomin växer, kommer de att bli allt viktigare handelspartner för oss. Finland stödjer utvecklingsländernas industrialisering.
***
Vår handelspolitik bygger fortfarande på ett öppet, multilateralt regelbaserat system. Finland arbetar också i fortsättningen aktivt för att utveckla det regelbaserade systemet. Vi kan dock inte fastna i gamla lösningar. Världshandelsorganisationen WTO som stort bidragit till Finlands framgångar inom utrikeshandeln, undanröjt handelshinder och hjälpt fattiga människor i utvecklingsländer, befinner sig nu i sin värsta kris någonsin.
Detta har flera orsaker: av närmast inrikespolitiska skäl är det svårt för Förenta staterna att gå vidare med att liberalisera handeln och skapa nya handelsregler. De olika ländernas intressen ligger allt längre ifrån varandra, och de handelspolitiska ställningstagandena påverkas inte bara av ekonomiska intressen utan alltmer också av geopolitiken. Det är inte förvånande att organisationens beslutssystem som grundar sig på konsensus inte längre fungerar på ett tillfredsställande sätt under dessa omständigheter.
Vi måste fortsätta att påverka reformen av WTO, men därtill behöver vi nya allianser och flexiblare sätt att ingå handelsavtal. Samtidigt är det viktigt att vi tar vara på alla möjligheter att utveckla vårt bilaterala samarbete med Förenta staterna, till exempel när det gäller harmonisering av handelsreglerna och den banbrytande tekniken jag nämnde tidigare.
Det transatlantiska samarbetet är en central prioritering för oss. Handels- och teknikrådet (TTC) som inrättades 2021, är det huvudsakliga forumet för en positiv transatlantisk agenda. EU och Förenta staterna förhandlar just nu också om ett avtal om kritiska mineraler. Det transatlantiska förhållandet stärks också av att vi främjar den bilaterala handeln mellan Finland och Förenta staterna. Förenta staterna har under de senaste åren blivit en av Finlands viktigaste handelspartner. Finland och Förenta staterna har ingått bland annat ett bilateralt vetenskaps- och teknologiavtal samt avsiktsförklaringar om samarbete på områdena kvantteknik, kärnenergi och 6G. Utöver detta har det upprättats samförståndsavtal med flera delstater, däribland samarbetsavtalet med Los Angeles stad som jag undertecknade i mars.
I Nordamerika fortsätter samarbetet intensivt också med partnerlandet Kanada. Ett bra exempel på detta är det nyligen överenskomna isbrytarsamarbetet mellan Finland, USA och Kanada. Det ligger i Finlands intressen att öka samarbetet med Kanada.
Även Finlands Natomedlemskap öppnar hela tiden nya kommersiella möjligheter. Vi ska också intensifiera samarbetet med andra likasinnade partner som Australien, Nya Zeeland, Sydkorea och Japan.
För att öka vår export och internationella handel är det viktigt att vi söker samarbets- och handelsmöjligheter också i länder som inte hör till våra traditionella handelspartner. Vi har goda förutsättningar för detta. Vårt utlandsnätverk med 89 verksamhetsställen hjälper företagarna också på de mest krävande marknaderna. EU har det mest omfattande nätverket av handelsavtal i världen, vilket vi vill vidareutveckla, utvidga och driva framåt på ett pragmatiskt och flexibelt sätt.
Här vill jag gärna rikta blicken mot länder och regioner med stark ekonomisk tillväxt, till exempel Sydostasien, Indien, Latinamerika och området kring Persiska viken. Nya exportmarknader, digital handel, standarder och tillgång till råvaror är viktiga för våra företag. Dessa frågor vill vi aktivt föra framåt på internationella forum.
Finland främjar frihandel enligt jämlika regler. På samma gång förbereder vi oss på ökade världsekonomiska risker. Det bästa sättet att stödja vår försörjningsberedskap, företagens förmåga att hantera risker och decentralisering av leveranskedjorna är att vi satsar på olika partnerskap och liberalisering av handeln.
För att vi ska kunna nå dessa mål, ska vårt handelspolitiska påverkansarbete vara strategiskt, proaktivt och riktat. Det handlar inte enbart om att påverka EU:s handelspolitik. Vi måste bedriva påverkansarbete också i exportländerna. Här spelar vårt beskickningsnätverk en central roll. Våra beskickningar hjälper också företagen med exportansträngningarna genom att förmedla aktuell information om förhållandena, lagstiftningen och den internationella efterfrågan i stationeringsländerna. Därutöver hjälper beskickningsnätverket företagen med att lösa handelshinder.
Samtidigt som vi utvecklar handeln med länder utanför EU måste vi också se till att vi utvecklar EU:s inre marknad på ett förnuftigt och företagsvänligt sätt. EU:s inre marknad är ofta det första steget mot internationalisering för finländska företag, och därför måste vi se till att marknaden fungerar.
EU-ländernas statliga stöd får inte riskera EU-marknadens funktion. I diskussionen om konkurrenskraft och arbetet med att utveckla den inre marknaden ska man bättre än tidigare beakta också åtgärdernas yttre dimension. Den inre marknaden fungerar inte utan världsmarknaden. Ofta är det så att de produkter som förs in i EU-området transporteras i en eller annan form vidare till marknader utanför EU. En fungerande inre marknad stöder våra företags verksamhet också på marknader utanför EU.
***
Som jag redan tidigare konstaterade präglas den kritiska tekniken av allt större geopolitiska spänningar. Ett lands framgång i konkurrensen inom teknikområdet bestämmer landets ekonomiska framgång och påverkar också maktförhållandena inom världsekonomin.
Finland har spetskompetens inom ny teknik, till exempel inom artificiell intelligens, mikroelektronik, fotonik och kvantteknik. En konkurrenskraftig tekniksektor är en förutsättning för att den tekniska expertisen i Finland och hela EU ska hållas på en hög nivå. Därför måste Finland påverka tekniksektorns internationella verksamhetsförutsättningar, såsom internationella standarder.
Vårt mål är att sköta tekniska frågor på ett mer systematiskt och strategiskt sätt. Därför har vi i samband med reformen av utrikesförvaltningen koncentrerat tekniska frågor till utrikesministeriets avdelning för internationell handel. Närmare utrikespolitiska prioriteringar och påverkansområden kommer vi att fastställa i samarbete med den övriga statsförvaltningen och de berörda aktörerna.
***
De snabba förändringarna i geopolitiken och omvärlden påverkar också vårt exportfrämjande arbete. Företagen behöver alltmer stöd för export och internationalisering.
Vi måste skapa lägesbilder och ge företagen information om målmarknaden, de politiska riskerna, utvecklingen av lagstiftningen och den internationella efterfrågan. I det rådande världsläget behöver företagen fler råd och mer information om sanktioner och exportkontroll. Företagen kan behöva statligt stöd i mållandet också med kort varsel. Då är det viktigt med etablerade kontakter till landets beslutsfattare och näringsliv. Företagen måste få hjälp med att lösa problemen med marknadstillträde. Likaså ska man såväl nationellt som via EU säkerställa att företagen har jämlika konkurrensförhållanden.
Det säger sig självt att utrikesministeriet, ert arbete, har stor betydelse i allt detta.
Regeringen står på det finländska arbetets och entreprenörskapets sida. Vi behöver mer export för att kunna finansiera välfärdsstaten. Vi kan inte leva på krita i alla oändlighet.
Vi bör se alltmer strategiskt på vårt exportfrämjande arbete och hur vi ordnar det. Det ökade strategiska tänkandet syns i beslutet att reformera Team Finland-nätverket för exportfrämjande. Business Finlands utlandsfunktioner blir en del av utrikesförvaltningen, en del av Finlands beskickningsnätverk, som ni kommer att leda.
Det huvudsakliga målet är att tjäna finländska företag på ett effektivare och bättre sätt. För att nå detta mål, måste vi förenkla nätverkets ledningssystem. Ett litet land som Finland kan inte ha två överlappande utlandsnätverk för exportfrämjande. Ett utlandsnätverk som har ett enhetligt ledningssystem säkerställer att bilden av exportmöjligheterna är aktuell och att de kontakter som motsvarar det finländska affärslivets verkliga behov i arbetet med att främja export och investeringar går via ett enda ställe.
Att sammanslå Business Finlands utlandsfunktioner med utrikesförvaltningen kommer att vara ett stort arbete. Reformen har också väckt frågor. Jag vill betona att detta arbete kommer att utföras omsorgsfullt. Vi gör de utredningar som behövs och hör utrikesministeriets och Business Finlands personal.
Det ligger i allas intresse att reformen går vidare smidigt och i konstruktiv anda. Under hela reformprocessen ser vi till att företagstjänsterna inte blir lidande. Reformen genomförs i samarbete med näringslivet.
Exportfrämjandet kommer att vara en allt viktigare uppgift för Finlands utlandsbeskickningar, även om anslagen och personalresurserna är knappa i det rådande ekonomiska läget. Reformen av Team Finland-nätverket medför också besparingar till exempel i de administrativa kostnaderna. Enligt utrikesministeriets bedömning är besparingarna större än kostnaderna för reformen.
För att stärka exportfrämjandet ska Team Finlands resurser riktas till marknader som är strategiskt viktiga för Finland. Vid valet av målländer betonas flera aspekter som påverkar finländska företags framgång, såsom bilaterala relationer, tillväxtförväntningar, potential inom Finlands starka områden och också Finlands försörjningsberedskap.
Det är ytterst viktigt att vi lägger våra krafter på det väsentliga: på områden med den största potentialen för oss och våra företag, och på frågor som mest påverkar våra möjligheter att utnyttja denna potential.
En arbetsgrupp har tillsatts för att bereda reformen av utlandsnätverket Team Finland. Syftet med arbetsgruppens utredningsarbete är att fastställa en modell för att integrera Business Finlands utlandsfunktioner i utrikesförvaltningen. Utredningen ska vara klar i januari 2025. Det nästa steget efter utredningen är att genomföra reformen.
***
Kära kollegor!
Finland vidtar anpassningsåtgärder på grund av de svaga offentliga finanserna. Behoven att sanera Finlands ekonomi har tvingat till nedskärningar även i anslagen för utvecklingssamarbete. Ursprungligen enades regeringen om anpassningar på cirka en miljard euro i utvecklingssamarbetet. Vid vårens ramförhandlingar kom regeringen överens om ytterligare besparingar på sammanlagt 240 miljoner euro under den återstående valperioden.
Det har varit nödvändigt att lägga om kursen i utvecklingspolitiken, och det har denna regering gjort. Anpassningarna framhäver behovet av att använda de begränsade resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt. Det kräver samtidigt att vi effektivt identifierar eventuella risker med användningen av medel och försöker lindra konsekvenserna av dem.
I enlighet med regeringsprogrammet har vi fokuserat på de partnerländer som är viktigast för oss. Landprogrammen har minskat, vilket betyder att Finlands fokusländer i utvecklingspolitiken har blivit färre. Regeringen har beslutat att på ett kontrollerat sätt avveckla det bilaterala samarbetet i form av landprogram i Afghanistan, Myanmar, Kenya och Moçambique.
Under det senaste året har regeringen satsat på stöd till det civila samhället och finländska civilsamhällesorganisationer, som spelar en viktig roll när det gäller att uppnå Finlands utrikes- och utvecklingspolitiska mål. Ett belysande exempel är det tilläggsstöd till finländska organisationer som beviljades vid vårens ramförhandlingar.
Finlands stöd till Ukraina är orubbligt. Där har det inte gjorts några nedskärningar, utan tvärtom har stödet utökats. Ukraina behöver olika former av stöd, och vi är beredda att tillgodose behoven både nu och i framtiden. Utvecklingssamarbetet med Ukraina har ett klart samband också med Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd.
Den totala budgeten för utvecklingssamarbete med och humanitärt bistånd till Ukraina uppgår till 290 miljoner euro under ramperioden. Dessutom är det möjligt att hjälpa Ukraina på andra sätt än via det nya budgetmomentet Stöd till Ukraina.
Syftet med den första delen av planen för återuppbyggnaden av Ukraina, som publicerades i december 2023, är att förbättra finländska företags verksamhetsförutsättningar i Ukraina. Finland och finländska företag har goda förutsättningar att tillgodose Ukrainas behov nu och i framtiden, men det behövs konkreta åtgärder för att hjälpa företagen att komma in på den ukrainska marknaden.
Företagen är intresserade av Ukraina och intresset ser ut att öka ytterligare i år. Genom mitt beslut har Finnpartnerships partnerskapsprogram fått 8 miljoner euro i tilläggsfinansiering fördelat på fyra år. Med stöd från Finnpartnership har finländska företag påbörjat eller ska påbörja cirka 30 projekt i Ukraina. Projekten genomförs bland annat inom byggbranschen, IKT-sektorn och metallindustrin.
Till följd av återuppbyggnadsplanen höjdes Finnfunds kapital med ytterligare 25 miljoner euro, och bolaget har som mål att investera medlen i Ukraina före utgången av 2025. Finnfund har redan gjort framsteg i att hitta potentiella investeringsobjekt.
Återuppbyggnadsplanen har också lett till att Finnvera har börjat bevilja exportgarantier till Ukraina. Finnvera har 50 miljoner euro i avsättningar för kreditförluster. Vi uppmuntrar finländska företag att bidra till investeringsobjekt som kanaliseras till återuppbyggnaden via internationella finansinstitut.
Finlands ambassad i Kiev kommer i höst att få förstärkning i form av en sakkunnig i utvecklingssamarbete och en person som ska arbeta med TF-uppgifter. Den första delen av planen för återuppbyggnaden av Ukraina fortsätter att genomföras aktivt, och ministeriet arbetar med att ta fram den andra delen av planen.
Finland har också skickat över 300 långtradare med materiellt bistånd till Ukraina via EU:s civilskyddsmekanism, och mera bistånd levereras regelbundet. Det är fråga om donationer, av vilka en stor del kommer från finländska företag.
Genom vårt stöd till Ukraina har vi både kunnat tillgodose Ukrainas akuta behov och stödja landets långsiktiga utveckling och återuppbyggnad mot det bättre. I förhållande till vår storlek är vi en av de främsta biståndsgivarna bland de europeiska och nordiska länderna när det gäller utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Vi har kunnat erbjuda konkreta stödinstrument för den privata sektorn. Ukrainarna värdesätter förutom vårt finansiella bistånd också det orubbliga politiska stöd vi visar för Ukraina både i FN och i andra internationella sammanhang.
Kära kollegor!
Finlands partnerskap inom utvecklingspolitiken bygger på jämlikhet mellan länderna och på ett förhållande som gagnar båda parterna. Respekt för den regelbaserade internationella ordningen är en viktig hörnsten i ett jämlikt partnerskap. Finland kanaliserar inte medel för utvecklingssamarbete till länder som stöder Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Ett centralt kriterium i villkorligt utvecklingssamarbete är också att länderna tar emot sina egna medborgare. Nya projekt för utvecklingssamarbete planeras så att genomförandet av program och projekt kopplas ihop med fungerande och hållbara lösningar för återsändningar.
Utrikesministeriet kommer tillsammans med inrikesministeriet att fastställa målen för de projekt för utvecklingssamarbete som hänför sig till återsändningar. I migrationsfrågor är Finland aktivt också på EU-nivå och utövar inflytande på samarbetet med tredjeländer.
Finland har fortsatt att ge humanitärt bistånd med betoning på hjälp till de mest sårbara grupperna, enligt vad som fastställts i regeringsprogrammet. I humanitära kriser har Finland särskilt profilerat sig på att hjälpa personer med funktionsnedsättning. När det gäller humanitärt bistånd har jag särskilt framhållit Ukraina och andra stora flyktingkriser. Stöd har riktats bland annat till Mellanöstern, de krisdrabbade områdena i Afrika och Sahel, Jemen och Afghanistan. Finland kanaliserar stöd via FN-organisationer, Internationella Röda Korset och finländska civilsamhällesorganisationer. Tack vare vår allmänna finansiering riktas vårt stöd snabbt dit det behövs.
I utvecklingspolitiken utgår vi från Finlands kompetensområden, där vi har goda möjligheter att stödja en hållbar utveckling. Till Finlands klara styrkor och prioriteringar hör kvinnors och flickors rättigheter, utbildning och klimatåtgärder, med geografiskt fokus på Ukraina. Tack vare det mervärde som dessa teman tillför kan Finland stödja partnerländerna och det multilaterala samarbetet på bästa möjliga sätt. Ett konkret exempel på vårt arbete under det senaste året är ett projekt inom Kenyas hälsosektor, där 20 mödravårdskliniker förses med finländsk hälso- och sjukvårdsutrustning. I Etiopien pågår dessutom ett meteorologiprojekt där väderprognoserna och beredskapen förbättras med hjälp av finländsk teknik.
Vi kommer också i fortsättningen att stödja en fungerande demokrati, rättsstatens principer, de mänskliga rättigheterna och ett livskraftigt civilsamhälle, som är förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling.
Finland fortsätter att bidra starkt till FN:s befolkningsfond UNFPA och FN:s jämställdhetsorganisation UN Women som ett led i arbetet för att främja kvinnors och flickors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter. Vi vill leva i en värld där kvinnor och flickor behandlas på ett rättvist sätt. I fortsättningen kommer vi också att arbeta för att Finlands allmänna finansiering till organisationer och kapitalisering av utvecklingsbanker ska skapa politiskt kapital som kan realiseras på nationell nivå – inte bara i organisationernas eller utvecklingsbankernas högkvarter.
Inom utbildningssektorn är avsikten att fördjupa samarbetet mellan Team Finland-aktörerna för att stärka exporten och internationaliseringen. Dessutom är avsikten att kombinera metoder för utvecklingssamarbete och utbildningsexport och främja samarbete mellan flera aktörer. Finland drar nytta av sina egna lärdomar också när det gäller att göra skolmat tillgänglig världen över. Finland stöder detta arbete genom koalitionen för skolmat, där jag sitter i presidiet.
Som ett led i genomförandet av internationella klimat- och miljöavtal är det viktigt att genom utvecklingssamarbete främja finländska företags tillträde till marknaden i utvecklingsländer.
Finland är en aktiv internationell aktör och partner, vilket öppnar upp möjligheter för finländska företag. Jag hoppas att ni alla satsar ännu mer på att hitta nya möjligheter för finländska företag. Mer arbete behövs för att företagen ska få ta del av finansieringen från utvecklingsbanker och av FN:s upphandlingar.
EU:s Global Gateway-strategi utgör en viktig möjlighet för företagen att komma in på tillväxtmarknaderna. Global Gateway är en dellösning på problemet att målen för hållbar utveckling inte kan nås utan finansiering från den privata sektorn. Vi vill utnyttja de instrument som EU erbjuder och se till att finländska företag i ett tidigt skede får delta i investeringsprojekten inom Global Gateway. Kontakter på landnivå med de lokala EU-delegationerna spelar en stor roll, liksom också påverkansarbete i Bryssel. Vi har redan varit aktiva och främjat bland annat små och medelstora företags möjligheter att få bättre tillgång till Global Gateway-finansiering.
Finansiering för utvecklingssamarbete bör över huvud taget användas mer strategiskt än tidigare, så att den kan användas som hävstång för privat kapital och till att göra investeringsobjekt i utvecklingsländer lockande för det privata kapitalet. Ett mål för utvecklingspolitiken är att utvecklingsländerna kan skapa en egen industri och arbetstillfällen. Utvecklingsländernas egen inkomstbas bör förstärkas. Dessa åtgärder svarar på det behov som utvecklingsländerna själva fört fram: mera handel och investeringar, mindre beroende av bistånd.
***
Kära kollegor!
Vi är alla medvetna om det svåra läget i de offentliga finanserna i Finland. Också utrikesministeriet måste kunna förnya sig och bedriva sin verksamhet effektivare än tidigare. När resurserna är knappa framhävs vikten av att prioritera arbetsuppgifterna. Jag vill därför starkt uppmuntra er att fokusera på de viktigaste uppgifterna. Vi måste vara beredda att avstå från vissa uppgifter och samtidigt försöka hitta nya lättare och effektivare arbetssätt. Reformen av utrikesförvaltningen erbjuder en möjlighet att se över vårt arbete, men vi får inte glömma vad som är målet. Vi ska se till att skattepengarna används på ett ansvarsfullt och effektivt sätt för Finlands bästa.
När arbetsbördan är stor och uppgifterna belastande blir det allt viktigare att ta hand om personalens välbefinnande. Det gäller att hela tiden se till att personalen orkar i arbetet och har möjlighet att utveckla sin kompetens. Jag uppmuntrar till en öppen och konstruktiv diskussionskultur.
Bästa beskickningschefer!
Jag vill tacka er och alla som arbetar vid beskickningarna för ett utmärkt arbete både för Finland och för de finländska företagen. Det är ett nöje att få vara en del av en så sakkunnig och engagerad gemenskap.
Under mina resor har jag personligen fått se hur mycket sakkunskap och engagemang som finns vid våra beskickningar. Resorna jag deltagit i har varit noggrant planerade och väl genomförda. Ett stort tack för det. Jag ser fram emot att fortsätta vårt goda samarbete.