Utrikesminister Haavisto: Krigets och solidaritetens år 2022

”Detta år kommer att gå till historien som krigets år på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Lyckligtvis har vi också fått se ljusglimtar”, skriver utrikesminister Pekka Haavisto om utrikespolitiken 2022.

Vissa dagar går till historien, såsom den 11 september 2001 då tvillingtornen i New York rasade. Tyvärr kommer också den 24 februari 2022 att vara ett datum som går till historien eftersom den dagen inledde vårt grannland Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina.

Då rubbades den även för oss viktiga europeiska säkerhetsarkitekturen. Samtidigt fick vi uppleva en aldrig tidigare skådad våg av solidaritet för att hjälpa Ukraina.

Rysslands mål var att ta sig till Kiev och avsätta regeringen och presidenten som den ukrainska befolkningen på 40 miljoner människor hade valt i ett demokratiskt val. Men Ukraina höll ut inför storanfallet. Ryssland lyckades inte nå sitt mål.

Ukraina fortsätter kampen. Europeiska fredsfaciliteten har varit en viktig kanal för att få fram försvarsmateriel till Ukraina. I skrivande stund har Finland stött Ukraina redan med elva försvarsmaterielpaket. 

Inte bara staten utan också kommuner, civilsamhällesorganisationer och vanliga människor har sträckt ut en hjälpande hand till Ukraina. Vi har önskat flyktingarna välkomna, gett humanitärt bistånd, försvarsmateriel och annan materiell hjälp.

Vår säkerhetsmiljö förändrades på en gång

Vi reagerade snabbt på det nya säkerhetsläget. Finland har sedan 2004 betonat Nato-optionen. Om det sker stora förändringar i vår säkerhetsmiljö, är vi också beredda att överväga ett medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Detta blev aktuellt våren 2022 när Ryssland förändrade den europeiska säkerhetsarkitekturen.  Kan vi tänka oss någon större förändring i vår säkerhetsmiljö än grannlandets storattack nära oss?

Det är viktigt att vår utrikes- och säkerhetspolitik har byggt på en väldigt omfattande nationell konsensus. Den förändrade allmänna opinionen och riksdagens samstämmighet har spelat en nyckelroll i detta sammanhang.

För utrikesministeriets personal har Natoprocessen inneburit en omfattande beredning av nationella beslut, enträget arbete för att hålla diplomatiska kontakter och bereda ratificeringar samt stora insatser inom kommunikationen.

Endast två ratificeringar saknas. Den snabba ratificeringsprocessen och den positiva utvecklingen av Finlandsbilden i år visar att arbetet har gett resultat. Vi utför redan nu omfattande beredningsarbete inom hela statsförvaltningen med tanke på medlemskapet och deltar som observatör i Natomötena.

EU i främsta ledet, FN garanterar livsmedelstryggheten ute i världen

EU har under tiden för Rysslands anfallskrig visat sin förmåga att arbeta samstämmigt, effektivt och beslutsamt. Sanktionerna mot Ryssland och det politiska, ekonomiska och militära stödet till Ukraina har varit betydande. Arbetet med att bereda nya sanktions- och stödpaket pågår redan.

Det ligger i Finlands intresse att främja en stark EU även från ett säkerhetspolitiskt utgångsläge.  I detta läge förväntas EU ha ledarskap och förmåga att reagera på såväl interna som externa utmaningar, vare sig det gäller energi, ekonomi eller EU:s starkare globala roll.

Ryssland som är permanent medlem i FN:s säkerhetsråd, bryter grovt mot principerna i FN-stadgan och mot internationell rätt. FN har dock visat att den har förmåga att agera. När Ryssland använde sin vetorätt och hindrade säkerhetsrådets arbete, har FN:s generalförsamling med tydlig majoritet fördömt Rysslands agerande i flera resolutioner.

FN har också haft en viktig roll i att främja spannmålsinitiativet för Svarta havet och spannmåls- och gödseltransporterna. Internationella atomenergiorganet IAEA har gjort ett värdefullt arbete på kärnsäkerhetsområdet och FN har också deltagit i arbetet för att utbyta krigsfångar.

Viktigt att ställa Ryssland till svars

Frågorna om ansvarsskyldighet har också tagits upp på FN:s agenda. Ryssland har gjort sig skyldigt till systematiska allvarliga krigsförbrytelser som landet måste ställas till svars för. Därtill har FN diskuterat Rysslands skyldighet att ersätta krigsskadorna och landets ansvar för aggressionsbrottet. Det har förts diskussioner om en specialdomstol som eventuellt ska inrättas.

EU har bestämt om nio sanktionspaket mot Ryssland. Sanktionerna är ett starkt rättsligt instrument. På anhållan av utrikesministeriet har Utsökningsverket fryst egendom till ett värde av cirka 190 miljoner euro som tillhör ryska sanktionsbelagda aktörer. I EU:s informationssystem har registrerats i olika medlemsländer frysta tillgångar till ett sammanlagt värde av cirka 14 miljarder euro.

Finland fortsätter samarbetet med Ryssland till exempel i gränsfrågor. I övrigt har våra bilaterala relationer minskat betydligt. Det har varit viktigt att vi minskat till exempel vårt energiberoende och vårt ekonomiska beroende av Ryssland. Finländska företag har lämnat landet och resor in till Finland i turist- och transiteringssyfte är begränsade.

Inreserestriktionerna minskade behovet av personal som behövs för behandling av visum. Vi var tvungna att inleda samarbetsförhandlingar i servicecentret för inresetillstånd i Kouvola. Till slut kunde vi lyckligtvis undvika uppsägningar.

Fler spänningar mellan stormakterna

Finlands och Förenta staternas relation har nått en ny nivå särskilt på grund av vår Natoprocess. Kontakterna mellan EU och Förenta staterna har också intensifierats avsevärt till följd av Rysslands invasion av Ukraina. 

Kinas väg till att bli en allt viktigare aktör inom världspolitiken fortsätter. Kinas interna utveckling och nära partnerskap med Ryssland gör EU:s och Finlands relation med Kina mer komplicerad. Även människorättsfrågorna har legat i fokus i Kinadebatten. Under ledning av utrikesministeriet pågår en utredning om Finlands beroende av Kina.

Kina har en central roll i världsekonomin. Att behandla kritiska beroendeförhållanden och kartlägga olika alternativ är en del av vår resiliensdebatt. Trygga produktionskedjor, tillgång till nödvändiga råvaror och diversifierad energiproduktion är viktiga aspekter när vi analyserar våra beroendeförhållanden.

Samtidigt står det klart att det inte går att bekämpa klimatförändringarna och tackla andra globala problem utan att alla centrala länder är med. Därför anser jag att det är viktigt att vi också i fortsättningen siktar till samarbete och fortsätter med en tät dialog med både Kina och andra länder.

I slutet av december fick vi se en ljusglimt när närmare 200 länder nådde en överenskommelse om att stoppa förlusten av biologisk mångfald på FN-konferensen i Montreal. Kina som ledde förhandlingarna lade all sin prestige på spel för att åstadkomma en överenskommelse.

Afrikastrategin går framåt

Den geopolitiska konkurrensen är mer och mer märkbar också i Afrika och Mellanöstern. Flera afrikanska länder har visat förståelse för Ryssland som utnyttjat de antipatier mot västländerna som bottnar i kolonialismen. Kina har också försökt utnyttja situationen.

Finlands Afrikastrategi blev klar i fjol. I enlighet med strategin har vi stärkt våra politiska och handelsekonomiska relationer med de afrikanska länderna. Utrikesministermötet mellan de nordiska länderna och Afrika gav oss en bra möjlighet att berätta om Finlands syn på Rysslands anfallskrig.

Våra ambassader har på ett utmärkt sätt spridit samma budskap ute på fältet. Den politiska prioriteringen i Afrika kommer att ligga på agendan Unga, fred och säkerhet (UN2250). Vi har ökat vårt deltagande i krishanteringen i Afrika, och vi anslöt oss till EU:s militära krishanteringsinsats i  Moçambique. Vi söker också sätt att bidra till fredsmedling i regionen.

I juli utsåg jag riksdagsledamot Suldaan Said Ahmed till min särskilda representant för fredsmedling på Afrikas horn. Ahmed har rest ofta i regionen och arbetat särskilt aktivt med frågor som handlar om att lösa den politiska krisen i Somaliland.

I slutet av året fick vi positiva nyheter från Etiopien. Där har man ingått ett avtal om att stoppa våldsamheterna i norra Etiopien. Det internationella samfundet bör nu agera strategiskt för att bidra till en hållbar fred i en konflikt som krävt hundratusentals, om inte en miljon, människoliv.

Starkare roll i fredsmedling

För aktörerna inom fredsmedling innebar Rysslands invasion av Ukraina en nygammal situation med stater som parter i en väpnad konflikt. Det gällande urvalet av metoder är i huvudsak planerat för icke-statliga aktörer.

I april bjöd vi in verksamhetsledare för internationella fredsmedlingsorganisationer till Helsingfors för att diskutera vilka konsekvenser Rysslands anfallskrig medför med tanke på konflikterna i världen och fredsmedlingen. Finland har mycket att bidra med i denna diskussion.

Utrikesministeriets center för fredsmedling fyllde två år i oktober. Enligt en färsk bedömning har arbetet kommit igång bra. Många aktörer vid ministeriet deltar redan i fredsmedling. Vi arbetar till exempel på Västra Balkan, Mellanöstern, Afrikas horn och Myanmar. Vår kompetens inom vattendiplomatin är också efterfrågad.

Vi kan fördjupa samarbetet med finländska organisationer ytterligare. I juni ordnade vi redan för femte gången konferensen National Dialogues tillsammans med Finska Missionssällskapet, Kyrkans Utlandshjälp och CMI Martti Ahtisaari Foundation.

Utrikespolitik som grundar sig på mänskliga rättigheter fortsätter

Statsrådets människorättspolitiska redogörelse blev klar i slutet av i fjol. Den ger Finland ett bra underlag för att fortsätta arbetet för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen.

Som medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter har Finland arbetat hårt för att bidra till det multilaterala systemet och de mänskliga rättigheterna. Rådet har visat sin förmåga att agera snabbt när det fördömde Rysslands attack mot Ukraina och inrättade en utredningskommission för att samla in information om kränkningar. 

Som rådets medlem har Finland försvarat kvinnors rättigheter, jämställdhet och rättigheterna för personer i utsatt ställning. Det dystra människorättsläget i Iran har vi lyft fram både i FN och EU och bilateralt.

Den periodiska granskningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Finland gjordes i Genève i november. Det internationella systemet stödjer också oss när det gäller att förbättra vår människorättspolitik. Arbetet med att bereda humanitära visum och skydda människorättsaktivister fortsätter.

Nya satsningar på nätverket av beskickningar

I början av året hade våra ambassader fullt upp med att rapportera om covid-19. Vi behövde denna information till stöd för statsrådets covid-19-beslut. Pandemin började avta i Europa, men EU:s  återhämtningsfinansiering som påskyndar den digitala och gröna omställningen finns kvar. 

Vi ska ta vara på denna finansieringsmöjlighet för att hjälpa Finlands export och förbättra finländska företags affärsmöjligheter. Vi deltar också aktivt i initiativet Global Gateway som är EU:s geopolitiska instrument för att främja strategiska partnerskap och intressen.

Beskickningarna har en nyckelroll i att stärka den politiska dialogen och öka handeln och arbetskraftsinvandringen. Vi har öppnat ambassader i Doha i Qatar, i Dakar i Senegal och i Islamabad i Pakistan. Ett nytt generalkonsulat öppnade vi i Mumbai i Indien.

Om vi räknar med den återuppöppnade ambassaden i Manila i Filippinerna och beskickningen i Bagdad i Irak har vi öppnat sammanlagt sex beskickningar under denna regeringsperiod. Redan nu står det klart att vårt aktiva arbete har lett till att några nya beskickningar kommer att öppnas också i Helsingfors.

I enlighet med utrikesministeriets personalstrategi fortsätter vi vårt arbete för Finland och en bättre värld. Med vår egen verksamhet visar vi att diplomatin och den internationella kompetensen har en viktig roll när det gäller att stärka vår egen säkerhetsmiljö och lösa konflikter.

Nu är det igen dags att tacka utrikesministeriets och hela statsrådets personal samt våra många samarbetspartner. Vår motiverade och kompetenta personal har hjälpt till att klara årets stormar.

Utrikesminister Pekka Haavisto