Utrikesministeriet hörde företrädare för det civila samhället inför den 56:e sessionen för FN:s råd för mänskliga rättigheter

I slutet av maj bjöd utrikesministeriet in företrädare för det civila samhället inför Finlands deltagande i den 56:e sessionen för FN:s råd för mänskliga rättigheter. I diskussionen tog man upp det civila samhällets krympande handlingsutrymme bland annat i Belarus, Uganda och Myanmar samt kvinnors och flickors rättigheter under krig och kriser.

Det civila samhället är en viktig del av Finlands verksamhet i rådet för mänskliga rättigheter

Erik Lundberg, biträdande avdelningschef vid politiska avdelningen, betonade vikten av det civila samhällets iakttagelser och sakkunskap som stöd för utrikesministeriets verksamhet i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Han tackade organisationsfältet för stödet för den historiska resolutionen om interkönade personers rättigheter, som rådet godkände under Finlands ledning vid vårsessionen. Vid sessionen främjade Finland också stärkandet av kvinnors och flickors rättigheter och ställning genom ett gemensamt anförande med brett stöd och betonade rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i sin resolution om rätten till adekvat boende. 

Lundberg berättade att jämställdheten mellan könen är ett viktigt tema vid sommarens session. Rådet för mänskliga rättigheter tar emot den särskilda rapportören Richard Bennetts rapport om kvinnors och flickors ställning i Afghanistan.

Även frågor som gäller yttrande- och mötesfriheten lyfts fram vid det kommande mötet. Biträdande avdelningschefen underströk dessutom att det är viktigt att det internationella samfundet främjar fullgörandet av internationella förpliktelser när det gäller att främja tolerans.

Konsekvenserna av konflikter och kriser drabbar de mest utsatta

Företrädare för det civila samhället uttryckte sin oro över att kriser och konflikter har kumulativa konsekvenser för vissa grupper av människor. Konflikter, liksom kriser orsakade av klimatförändringen, har olika konsekvenser beroende på kön.

Man lyfte också fram barnets rättigheter, som hotas allvarligt bland annat i Ukraina, Gaza och Sudan. Barns rätt till utbildning är hotad i dessa konflikter, vilket försvårar återuppbyggnaden av framtiden.

Människor med allvarliga psykiska störningar är i en mycket sårbar ställning och krigets och konflikternas konsekvenser för den psykiska hälsan är enorma. Finland önskades fästa allt större uppmärksamhet vid detta. Finland stöder den utredningskommission för Ukraina som inrättats av rådet. I sina rapporter om kränkningarna i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina har utredningskommissionen också fäst uppmärksamhet vid behoven av psykosocialt stöd.

Finland är medlem i rådet till utgången av året

Av de tre årliga mötena i rådet för mänskliga rättigheter förbereds nu den andra, totalt 56: e, sessionen (18.6–12.7). Finlands medlemskap i rådet omfattar perioden 2022–2024, vilket innebär att den kommande sessionen är Finlands näst sista stadgeenliga session.

Under sommarsessionen behandlas bland annat Rysslands anfallskrig mot Ukraina, läget för de mänskliga rättigheterna i det palestinska området och i Afghanistan, Belarus, Eritrea, Myanmar, Iran, Sudan, Venezuela och Libyen.

Vid sessionen behandlas dessutom bland annat förhindrande av våld och diskriminering mot sexuella minoriteter och könsminoriteter, förhindrande av olagliga avrättningar, yttrandefrihet, inklusive situationen för journalister som gått i exil, mötesfrihet, religions- och samvetsfrihet, affärsverksamhet och mänskliga rättigheter samt digitalisering, inklusive artificiell intelligens roll i rasism och nya former av diskriminering.

Farida Shaheed, särskild rapportör om rätten till undervisning, presenterar rapporten och rekommendationerna som gäller Finland för rådet. Den särskilda rapportören gjorde ett landsbesök i Finland hösten 2023. Finland deltar i dialogen om rapporten och dess rekommendationer. 

I rådets förhandlingar och diskussioner betonar Finland bland annat kvinnors och flickors rättigheter, jämställdhet mellan könen, förhindrande av våld och diskriminering mot sexuella minoriteter och könsminoriteter, yttrande- och mötesfrihet samt förhindrande av rasism. Finland deltar i dialogen med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och i flera landsspecifika och tematiska dialoger under sessionen.