Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets kansli samlar uppgifter om användningen av webbplatsen valtioneuvosto.fi och vilka utvecklingsbehov som finns. Du hjälper vårt utvecklingsarbete genom att svara på en kort enkät

Svar på interpellationen om hur eurokrisen ska åtgärdas

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 13.12.2011 10.15
Interpellationssvar -

(med förbehåll för ändringar)

Statsminister Jyrki Katainen

Ärade talman,

Europeiska unionen har på ett unikt sätt skapat mer fred, välfärd och frihet i vår världsdel än vi någonsin tidigare upplevt. Finland ska gå i täten för Europeiska unionens utveckling – genom att bidra till och påverka den.

Många av länderna i euroområdet har drabbats av stora svårigheter. Därigenom har hela euroområdet drabbats av svårigheter. Konsekvenserna sprider sig också utanför gränserna för euroområdet och EU. Nyligen skrev Sverige kraftigt ner tillväxtprognosen för nästa år. Även Förenta staterna har meddelat att utvecklingen av landets ekonomi är beroende av den europeiska ekonomins utveckling. Situationen är densamma i Ryssland och Kina.

Därför gäller detta också Finland. Vår exportdrivna ekonomi gör oss fullständigt beroende av dels den europeiska ekonomin, dels världsekonomin. Den finländska välfärden har byggts upp av att det har funnits köpare i Europa och runt om i världen som har kunnat betala för resultaten av vårt finländska arbete.

Med tanke på de mörka moln som nu hänger över den finländska ekonomin spelar det ingen roll om vi är medlemmar i euroområdet eller EU. Vårt medlemskap spelar däremot en stor roll för om vi är passiva åskådare eller starka påverkare när det gäller lösningar som påverkar finländskt arbete och finländsk välfärd.

Medlemskapet i euroområdet har varit till fördel för Finland. Därför måste Finland kämpa för att säkerställa dess framtid. Det ligger i Finlands intresse att också i framtiden vara medlem i ett starkt euroområde. Men den ekonomiska disciplinen i euroområdet måste förbättras. Det måste också finnas verktyg att kunna hantera eventuella framtida problem mycket snabbare än för närvarande.

Ärade talman,

Besluten, som ger oss verktyg att hantera framtida problem, fattades i slutet av förra veckan vid Europeiska rådets möte och euroområdets stats- och regeringschefers möte. I dessa beslut har också Finland lämnat ett starkt avtryck. Vid mötet beslutades att genom ett mellanstatligt fördrag inrätta en ekonomisk union med stramare regler. Härigenom kan den ekonomiska styrningen förbättras betydligt. Krismekanismerna för att lösa krisen i euroområdet och hindra framtida kriser stärktes. Dessutom togs ett betydande, nytt steg för att lösa den akuta krisen.

Finlands linje har under hela krisen varit att stärka Internationella valutafonden IMF:s roll i arbetet med att lösa krisen. Finland har varit inne på denna linje från och med det första Greklandspaketet samt gjort många förslag om att öka IMF:s roll. Vid toppmötet fattades beslut om en modell som Finland föreslagit.

Modellen går ut på att IMF:s utlåningskapacitet stärks genom bilaterala lån. Euroländerna förband sig till att låna ut 150 miljarder euro. Dessutom ska de övriga EU-länderna bevilja IMF bilaterala lån. EU:s mål är att nå sammanlagt 200 miljarder euro. Finlands andel är ca 3,8 miljarder euro. Lånet till IMF beviljas av Finlands Bank som staten ställer borgen för. Våra nordiska samarbetspartner Sverige och Danmark, som står utanför euroområdet, och Norge som även står utanför EU, har redan meddelat att de deltar i finansieringen av denna operation.

En starkare roll för IMF är av primär betydelse eftersom marknadsaktörerna har en stor tilltro till den. Om man stärker IMF:s roll blir det också möjligt för länder utanför Europa med ett överskott i de offentliga finanserna att delta i arbetet för att lösa krisen. Som sagt påverkar en fortsatt kris stora delar av världen. Jag litar på att många länder utanför Europa deltar i det gemensamma talkot för att stävja krisen.

Ärade talman,

Vid toppmötet fattades beslut om att också i enlighet med Finlands förslag påskynda ibruktagandet av europeiska stabilitetsmekanismen ESM. Målet är att mekanismen ska träda i kraft redan i juli 2012. ESM är effektivare och klarare än den tillfälliga stabiliseringsfaciliteten EFSF, som baserar sig på garantier.

I interpellationen frågas det om regeringen godkänner att garantifondernas risker mångdubblas genom att fonderna ombildas till hedgefonder. Beslutet om att skapa en s.k. hävstång för EFSF fattades redan i oktober, vilket betyder att regeringen hade godkänt det mer än en månad innan denna interpellation lämnades in. Detta beslut påverkar inte Finlands kalkylmässiga exponeringar. Riskerna ökar förstås med användningen av fonden. I Finland ska beslut om användning av fonden fattas av riksdagen utifrån ett meddelande från statsrådet.

Ett påskyndande av ibruktagandet av europeiska stabilitetsmekanismen ESM är positivt och inger tillförsikt inför arbetet med att lösa krisen. Det har uppstått diskussion om vilka beslut toppmötet fattade om ESM:s placeraransvar. I denna diskussion har två frågor dessvärre blandats samman: De regler som den kommande mekanismen medför och det hot dessa innebär för långivarna att förlora sitt kapital i fall av skuldsanering - samt lösandet av den akuta krisen.

I fråga om ESM:s placeraransvar fogades till konklusionerna de klausuler om kollektivt agerande som Finland föreslagit och som möjliggör nedskärningar i borgenärernas fordringar genom beslut med kvalificerad majoritet. I ingressen till fördraget fastställs att man i fråga om mottagarländerna följer IMF:s förfaranden. IMF är en etablerad aktör med erfarenhet av skuldsanering av stater, där investerarnas lånade kapital har skrivits ner.

Det viktigaste är att i framtiden lyfta fram risken för att förlora pengar på euroområdets marknad för statsobligationer. Risken inkluderas i räntan och de som sköter sin ekonomi dåligt kan inte skuldsätta sig som hittills. Detta innebär att den största orsaken till den pågående krisen kan förhindras i framtiden.

I Grekland innebar ”den privata sektorns deltagande” att den privata sektorns lån frivilligt skrevs ner. Eftersom lånen skrevs ner frivilligt ger kreditförsäkringarna inte nödvändigtvis något skydd för de investerare som beviljat Grekland lån. Enligt vissa bedömningar har detta förvärrat krisen, eftersom vissa investerare har varit rädda för att motsvarande arrangemang ska tillämpas i t.ex. Italien och Spanien. Denna osäkerhet har för sin del lett till att räntorna har höjts till en ohållbar nivå i dessa länder.

Europeiska rådet konstaterade att lösningen för Grekland var unik och exceptionell. De som talar för att slopa ”den privata sektorns deltagande” ur europeiska stabilitetsmekanismen har hänvisat till detta. Detta är något annat än den modell för placeraransvar som Finland redan från början understött och ansett vara nödvändig. Klausulerna om kollektivt agerande och IMF:s praxis är bekanta för alla på lånemarknaden. De orsakar ingen onödig osäkerhet och förvärrar inte krisen.

Ärade talman!

Vid Europeiska rådets möte diskuterades också omröstningsreglerna inom ESM. Alla de övriga medlemsstaterna var beredda att godkänna ett beslutsfattande med en kvalificerad majoritet på 85 % enligt ett s.k. förfarande för nödsituationer. Finland har understött det tidigare överenskomna förfarandet med enhälliga beslut. I denna diskussion stod vi alltså ensamma. Eftersom de övriga medlemsstaterna ville få sin vilja inskriven lät jag i Europeiska rådets slutsatser skriva in ett förbehåll om att en övergång till beslut med kvalificerad majoritet måste godkännas av Finlands riksdag.

Många ändringar gällande ESM gjordes redan under mötets gång i enlighet med ståndpunkter som Finland förde fram. ESM fick inte rätt att skaffa finansiering från Europeiska centralbanken och inte heller rätt att direkt finansiera europeiska banker. I slutsatserna skrevs det in att ett förfarande för nödsituationer som berättigar till beslutsfattande enligt kvalificerad majoritet endast kan komma i fråga om hela euroområdets hållbarhet hotas. Kommissionen och Europeiska centralbanken avgör när en sådan situation föreligger. I det tidigare utkastet hänvisade man i fråga om ett förfarande för nödsituationer till euroområdets stabilitet, vilket hade varit en betydligt vidare tolkning.

När det gäller frågan om huruvida ESM:s kapacitet, och därmed det totala ansvar som direkt åligger också Finland, kan ökas genom beslut med kvalificerad majoritet, är Finlands ståndpunkt också klar: något sådant kan vi inte godkänna.

Att Finland på ett fullödigt sätt vill delta i eurosamarbetet, och därtill på ett sätt som respekterar medlemsstaternas lika värde bära det ansvar för skapande av stabilitet som varje euroland har, råder det ingen oklarhet om.

Vi har varit med om att bygga upp en permanent stabilitetsmekanism och rentav varit det första landet att föreslå ett snabbare ikraftsättande av mekanismen än vad man tidigare beslutat om. Tack vare den permanenta mekanismen löper var och en som handlar på euroområdets skuldebrevsmarknad i fortsättningen en reell risk att förlora sina pengar. Detta förebygger alltför stor lånegivning - och också överskuldsättning. Mekanismen är också omsorgsfullt utformad för att kunna svara på eventuella framtida problem i euroområdet.

Det ligger i allas intresse att euroområdet hålls stabilt och starkt, och det ligger i Finlands intresse att ha en sådan euro som valuta.

Ärade talman!

För att hålla euroområdet stabilt och starkt krävs utöver en lösning på den akuta krisen och verktyg för att förebygga framtida kriser också metoder för att säkerställa att alla förbinder sig att iaktta de gemensamma ekonomiska reglerna.

Vid mötet kom man överens om att skärpa reglerna genom ett nytt mellanstatligt avtal. Finland hade önskat att alla hade kunnat omfattas av avtalet. På grund av motståndet från Storbritannien kunde inga ändringar i grundfördragen komma på fråga. Utöver euroländerna har flera andra EU-länder för avsikt att gå med i det mellanstatliga avtalet. Finlands mål är emellertid att binda institutionerna så att de utgör en del av avtalet, och att på lång sikt införliva avtalet med EU:s egentliga avtalssystem.

Den nya, kraftfulla finanspolitiska överenskommelse som ingås vid den monetära unionens sida baserar sig på ett mer effektivt styrningssystem som syftar till att öka disciplinen i de offentliga finanserna. Samtidigt stärks tillväxten och konkurrenskraften och det påförs strängare sanktioner för dem som genom sin dåliga ekonomi äventyrar välfärden i partnerskapsländerna.

Till de ekonomiska reglerna fogas ett långsiktigt säkerställande av hållbarheten för de offentliga finanserna. Det strukturella underskottet för de offentliga finanserna begränsas så att det inte får överstiga 0,5 % av bruttonationalprodukten.

Finland utgår ifrån att denna regel inte får utgöra ett hinder för konjunkturpolitik, stimulansåtgärder eller en oundviklig ökning av arbetslöshetsutgifterna vid en recession. Det strukturella underskottet är alltid konjunkturrensat. Regeringen anser det vara viktigt att förslaget i den fortsatta behandlingen bedöms noggrant såväl med tanke på den ekonomiska politiken och välfärdspolitiken som med tanke på grundlagen.

Det är skäl att minnas att tryggandet av välfärdstjänsterna i Finland skulle förutsätta ett betydande strukturellt överskott i den offentliga ekonomin. Finansministeriet har bedömt att tryggandet av välfärdstjänsterna skulle förutsätta ett strukturellt överskott i den offentliga ekonomin på fyra procent i förhållande till totalproduktionen. Finland skulle alltså hållas inom ramen för ett underskott enligt avtalet även om vi skulle ligga åtta miljarder euro på minussidan med tanke på hållbar välfärd i Finland.

I fortsättningen kommer det att vara lättare att vidta åtgärder mot sådana medlemsländer som bryter mot reglerna om underskottet i de offentliga finanserna. Det här är ett mål som Finland länge arbetat för. Införandet av sanktioner genom omvänd kvalificerad majoritet kommer också att automatiseras såsom Finland önskat. Det är också bra att medlemsländernas skyldighet att sörja för en hållbar ekonomi stärks på EU-nivå. I fortsättningen kommer medlemsländerna också att rapportera om statens upplåningsplaner på förhand. Den som bryter mot reglerna kommer att få sin budget förd till kommissionen för förhandsgranskning.

I interpellationen ställs frågan om huruvida regeringen godkänner att riksdagens budgetmakt överförs på Europeiska kommissionen. Det entydiga svaret på detta är: nej. Redan under det förra årtiondet kom vi överens om en stabilitets- och tillväxtpakt. Vi lovade alltså våra partners inom euroområdet att vi inte genom en oansvarig budgetpolitik eller vår skuldsättning skulle äventyra alla andras ekonomi. Det åtagandet kommer vi att hålla fast vid också i fortsättningen.

Tyvärr har inte alla gjort det. Och detta har de övriga länderna trots Finlands motstånd sett genom fingrarna med. De åtaganden som nu görs innebär inte att Finland behöver ändra sitt agerande. De innebär att också de andra ska agera som Finland.

Ärade talman!

I interpellationen ställs vidare frågan om huruvida regeringen godkänner de eurobonds som kommissionen har föreslagit. Det gör regeringen inte. Det är onödigt att ens diskutera eurobonds innan samtliga euroländer uppfyller de skuldsättningskriterier som anges i stabilitets- och tillväxtpakten. För närvarande uppfyller tre medlemsländer kriterierna, nämligen Finland, Estland och Luxemburg. Dessutom krävs det bevis för att det nya regelverket säkerställer att kriterierna uppfylls också i framtiden.

I interpellationen frågas det vidare om regeringen godkänner att krisländernas skulder sköts genom sedelfinansiering från Europeiska centralbanken. Också i denna fråga följer vi grundfördragen och låter Europeiska centralbanken fatta beslut självständigt.

Ärade talman!

Jag inledde mitt anförande med att konstatera att Europeiska unionen på ett unikt sätt har skapat mer fred, välfärd och frihet i vår världsdel än vi någonsin upplevt.

Det ligger helt klart i Finlands intresse att vi håller oss framme när det gäller att utveckla och delta i samarbetet inom Europeiska unionen - och att vi är med och formar Europa så att vi finländare får det så bra här som möjligt.

Jag kan inte nog understryka i hur stor utsträckning välfärden i ett land som Finland - ett exportland och en öppen ekonomi- är beroende av de beslut som fattas i Europa och på global nivå. Vår välfärd påverkas exempelvis av säkerhetslösningarna i Europa och globalt och av en rättvisare inkomstfördelning i världen - och inte minst av de europeiska ekonomiska lösningarna. Därför är det särskilt viktig just för oss finländare att aktivt vara med och påverka dessa beslut.

Utanför EU skulle vi inte vara med och utarbeta nya europeiska ekonomiska regler eller påverka vilka frågor och vilka mål Europeiska unionen lyfter upp exempelvis på agendan för G20-mötena för världens ledande industriländer. Ändå skulle de ha konsekvenser för oss. Tack vare vårt EU-medlemskap - och eftersom vi hör till de euroländer som har skött sin ekonomi på ett ansvarsfull sätt - har vi trots att vi är ett litet land haft ett stort inflytande på dessa frågor.

Det är alltid någon som fattar också de stora ekonomiska besluten - vid behov utan att rådfråga oss, för vår räkning. Regeringens entydiga mål är att också framöver delta i beslutsfattandet som en aktiv påverkare.

Jyrki Katainen
 
Tillbaka till toppen