Översikt över informationspåverkan

Informationspåverkan är målinriktad och systematisk verksamhet som syftar till att påverka den allmänna opinionen, människors uppfattningar och agerande och samhällets funktion. Metoder för påverkan är till exempel att sprida felaktig eller missvisande information och att utnyttja korrekt information på ett vinklat sätt. 

Syftet med informationspåverkan är att försvaga beslutsförmågan, resiliensen och den sociala sammanhållningen. Selektiv eller felaktig information kan utnyttjas för att skapa eller förstärka rädslor, osäkerhet och konflikter i samhället. Föremålet för påverkan kan fås att fatta beslut som är skadliga för dem själva och agera mot sina egna intressen. Effekterna av sådan fientlig verksamhet kan motverkas genom att skydda den egna funktionsförmågan.  

Statsrådets kansli sammanställer minst en gång per år en översikt över informationspåverkan som relaterar till Finland. Översikten bygger på material från offentliga källor, och fokus ligger på statlig påverkan som har sitt ursprung utanför Finlands gränser. Syftet med översikten är att stärka lägesförståelsen kring informationspåverkan.

Fokus i denna översikt ligger på källor som är kopplade till den ryska staten och på statliga medier, som är en av Rysslands viktigaste kanaler för påverkan. Eftersom Ryssland har endast begränsade möjligheter att verka i den finländska informationsmiljön, baserar sig landets informationspåverkan ofta på att innehåll sprids till allmänheten i Finland via sociala och traditionella medier. Meningen är att denna översikt ska klargöra vilka mål Ryssland har och vilka budskap som används för att målen ska nås. 

Översikt 2026

12.3.2026 

Under 2025 uttalade Ryssland sig i en mer nedlåtande och fientlig ton om Finland än det gjorde 2024, delvis på grund av Finlands verksamhet som en del av Natoalliansen, till exempel uppbyggnaden och placeringen av förmågor i Finland. 

Ryssland har dessutom retat sig på president Stubbs framträdande roll i den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten, där Ukrainas suveränitet betonas och Ryssland hålls ansvarigt för olagliga krigshandlingar. Ryssland har reagerat på saken hånfullt och aggressivt och med försök att förringa president Stubbs roll.

Hårdare retorik tyder på att Rysslands läge har försvårats

Det är typiskt för Ryssland att skärpa sin retorik mot motståndare när landets egen situation försvåras. Dessutom är Rysslands möjligheter att övertyga Europa för tillfället mycket dåliga, och landet har egentligen inga andra alternativ än att ta till hot och påtryckningar. 

Rysslands försvagade ekonomiska utsikter, det olagliga anfallskrigets konsekvenser för samhället och Ukrainas attacker mot den ryska oljeinfrastrukturen försvårar Rysslands situation, och landets krigshandlingar i Ukraina framskrider inte som planerat. Rysslands aggressiva retorik, anklagelser och krav återspeglar situationen och syns också i landets inställning till Finland. 

Ryssland reagerar särskilt starkt när historiska fakta påtalas. Ryssland har skapat sina helt egna selektiva historiska narrativ som det försvarar. Dessa narrativ är extremt viktiga för Ryssland i kommunikationen till medborgarna och för att upprätthålla den nationella sammanhållningen. Att Finland bestrider dessa narrativ ses i Ryssland som aggression riktad mot landet.

Nato och militär verksamhet

Ryssland framställer Nato som en aktör som utgör ett hot mot Ryssland. Stärkandet av Natos försvar framställs i Ryssland som aggression riktad mot landet. Ryssland betonar till exempel att Nato övar ”i närheten av ryska gränsen”, även om övningar i verkligheten har ordnats i samma områden sedan länge. 

Även Finlands och andra europeiska länders verksamhet kring beredskap och befolkningsskydd lyfts fram som bevis för det militära hot som väst utgör, trots att det handlar om normal beredskap utan något samband med militär övning.

Ekonomiska sanktioner och ekonomi

Under det gångna året tilltog framför allt Rysslands påståenden och nyhetsrapportering om att sanktionerna mot Ryssland är till skada för Finland. Ekonomin och problemen i de stater som betraktas som fientliga framhålls i ryska medier för att vända bort uppmärksamheten från Rysslands försvagade ekonomiska läge och krigets effekter på samhället. 

En ytterst viktig fråga för Ryssland just nu är landets möjligheter att normalisera sina handelsrelationer. Därför är ett av de viktigaste målen för Rysslands informationspåverkan att övertyga andra om att sanktionerna mot Ryssland medför mer skada än nytta. När man ser till helheten är Finland dock inte ett centralt föremål för dessa påverkansförsök.

Ekonomisk stabilitet och försörjning är mycket viktiga frågor för den ryska befolkningen. Det är troligt att spänningen mellan befolkningens förväntningar och statens ekonomiska utmaningar kommer att växa. Detta innebär en betydande sårbarhet för Ryssland.

Stormaktspolitik och intressesfärstänkande

Rysslands stormaktspolitiska retorik mot Finland ökade under 2025. Ryssland rättfärdigar sina krig och krigsförbrytelser med retorik som framhåller territoriella avträdelser som ett legitimt verktyg för att lösa krig och konflikter. Under det gångna året har bland annat Finlands territoriella avträdelser till Sovjetunionen använts i ryska medier som exempel för att argumentera för att liknande avträdelser från Ukraina skulle kunna avsluta Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina.

Natos sammanhållning

Ryssland överdriver skillnaderna i Europas och Förenta staternas utrikespolitiska linjedragningar i sin kommunikation. Det strategiska målet för rysk informationspåverkan är att försvaga de allianser som Rysslands motståndare bildar. Samtidigt har Ryssland inte lyckats upprätthålla starka förbindelser med sina allierade. 

Rysslands misstro mot dess egna partner syns i landets cyniska sätt att reagera på konflikter mellan västländerna. I Nato har det dock alltid också förekommit interna konflikter som har kunnat lösas. Väsentligt är hur Ryssland i sin informationspåverkan använder sig av de utrikespolitiska meningsskiljaktigheterna mellan Förenta staterna och Europa.

Desinformation om Natos närvaro

Det finns fortfarande en risk att desinformation eller vilseledande påståenden sprids om Finlands Natopolitik och om de Natotrupper och strukturer som placerats i Finland. Detsamma har tidigare hänt bland annat i de baltiska länderna.

Ytterligare information: [email protected]

Tidigare översikter