Översikt över informationspåverkan

Informationspåverkan är målinriktad och systematisk verksamhet som syftar till att påverka den allmänna opinionen, människors uppfattningar och agerande och samhällets funktion. Metoder för påverkan är till exempel att sprida felaktig eller missvisande information och att utnyttja korrekt information på ett vinklat sätt. 

Syftet med informationspåverkan är att försvaga beslutsförmågan, resiliensen och den sociala sammanhållningen. Selektiv eller felaktig information kan utnyttjas för att skapa eller förstärka rädslor, osäkerhet och konflikter i samhället. Föremålet för påverkan kan fås att fatta beslut som är skadliga för dem själva och agera mot sina egna intressen. Effekterna av sådan fientlig verksamhet kan motverkas genom att skydda den egna funktionsförmågan.  

Statsrådets kansli sammanställer minst en gång per år en översikt över informationspåverkan som relaterar till Finland. Översikten bygger på material från offentliga källor, och fokus ligger på statlig påverkan som har sitt ursprung utanför Finlands gränser. Syftet med översikten är att stärka lägesförståelsen kring informationspåverkan. 

• Statsrådets kansli börjar publicera översikter om Rysslands informationspåverkan riktad mot Finland | pressmeddelande den 22 januari 2025

Översikt 2025

15.1.2025 

Den främsta aktören som riktar informationspåverkan mot Finland är Ryssland. Rysslands informationspåverkan är inte exceptionell och Finland är inte dess primära mål. Ryssland använder likadana metoder för informationspåverkan oberoende av målland. 

I Rysslands informationspåverkan mot västländer framträder en hotfull och skrämmande retorik: 

• Ryssland sprider påståenden och falsk information om att stödet till Ukraina orsakar ekonomiska svårigheter och säkerhetsrisker. 
• Ryssland framställer Nato som en aggressiv allians som hotar landet, och sprider desinformation om Natos verksamhet. 
• Enligt Ryssland är västländernas sanktioner och politiska beslutsfattande antirysk verksamhet och inte en följd av Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina. 

Omfattningen och arten av informationspåverkan

Informationspåverkan mot Finland har inte varit mängdmässigt betydande. Innehållsmässigt har den varit typisk för Rysslands informationspåverkan riktad mot västländer. Före Finlands Natomedlemskap var Rysslands informationspåverkan till stor del övertalande, och betonade betydelsen av grannskapsrelationerna och handeln mellan Finland och Ryssland. Efter att Finland anslöt sig till Nato började Ryssland behandla Finland på samma aggressiva sätt som landet behandlar andra Nato-länder.

De statliga mediernas roll

För Ryssland är dess statliga medier en central kanal för påverkan. I och med att Ryssland inte har direkt tillgång till den finländska informationsmiljön baserar sig informationspåverkan ofta på att innehåll sprids till allmänheten i Finland via sociala och traditionella medier. Därför spelar experter en viktig roll i att klargöra sammanhangen för dessa medieinnehåll och motverka deras effekter.

Centrala teman 

I Rysslands retorik och informationspåverkan med anknytning till Finland framhävs särskilt Finlands Natomedlemskap och relationerna mellan Finland och Ryssland. Exempel på sådana teman är det försämrade säkerhetsläget i Östersjöregionen samt desinformation och spekulationer om USA:s och andra Nato-länders verksamhet i Finland. Ryssland sprider bland annat falska påståenden om att Finlands och andra Natoländers övningsverksamhet och skydd av kritisk infrastruktur utgör ett säkerhetshot. 

Stöd till Ukraina 

Rysslands primära mål har varit att försvaga västländernas stöd till Ukraina. De huvudsakliga föremålen för påverkan är USA och andra stater som levererar mer försvarsmateriel än Finland. Finlands försvarsmateriella stöd till Ukraina och dess negativa konsekvenser för ekonomin och säkerheten i Finland har tagits upp endast sporadiskt. 

Sanktionspolitik 

I Rysslands informationspåverkan framställs sanktionerna och västländernas politiska beslut som antirysk politik och inte som svar på Rysslands olagliga anfallskrig. Ryssland anklagar västländerna för ovilja att bidra till fred i Ukraina samtidigt som landet själv attackerar civila mål i Ukraina. 

Stormaktspolitisk propaganda 

Ryssland framställer Nato som en del av USA:s stormaktspolitik. Finlands Natomedlemskap är ett misslyckande ur Rysslands stormaktssträvandens perspektiv. Därför stärker Ryssland narrativet om att Finland och andra små stater som går med i Nato förlorar sin självständighet. Syftet med påståendena är att försvaga européernas och finländarnas förtroende för Nato. 

Förringande av Ukrainas framgångar 

Ryssland vill inte erkänna Ukrainas militära framgångar, och därför är det viktigt för Ryssland att anklaga västländerna för att ha bidragit till kriget. Delvis av denna anledning har det i sociala medier och på olika digitala plattformar spridits desinformation om att västländerna i smyg deltar i Ukrainas markoperationer och drönarattacker mot Ryssland. Desinformation om utnyttjandet av finskt territorium för drönarattacker har spridits redan i över ett år. 

Omformning av informationsmiljön 

Rysslands hotfulla och aggressiva retorik och informationspåverkan kommer att fortsätta eftersom de är viktiga verktyg för utövande av statlig makt för Ryssland. Genom sin informationspåverkan försöker Ryssland forma människors attityder och förväntningar till sin fördel. Ofta är målet den ryska befolkningen, men innehållet sprids också effektivt i den finländska informationsmiljön. 

Förtroende och sammanhållning 

Det strategiska målet för Rysslands informationspåverkan är att försvaga allianser och gemenskaper.  Ryssland försöker i synnerhet undergräva förtroendet för Nato och USA. Att lyfta fram politiska konflikter och sprida desinformation i syfte att skapa konflikter är traditionella metoder för informationspåverkan. 

Desinformation om Natos närvaro 

Det är möjligt att det i framtiden sprids desinformation eller vilseledande påståenden om Finlands Natopolitik och om de Natotrupper och strukturer som placerats i Finland. Detsamma har tidigare hänt till exempel i de baltiska länderna. 
 

Ytterligare information: [email protected]