Åtta riksdagspartier fattade beslut om gemensamma klimatpolitiska mål

I november sammankallade statsminister Juha Sipilä riksdagspartierna till en rundabordsdiskussion om klimatpolitik. Vid mötet på Villa Bjälbo kom partierna överens om att de tillsammans ska bereda gemensamma klimatpolitiska riktlinjer. Partierna beredde frågan under ledning av bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Torsdagen den 20 december fattade åtta riksdagspartier beslut om gemensamma klimatpolitiska riktlinjer utifrån arbetsgruppens beredningsarbete. De åtta partierna är Centern, Samlingspartiet, Socialdemokraterna, Blå framtid, De gröna, Vänsterförbundet, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna.

Åtta riksdagspartiers gemensamma klimatpolitiska mål

Klimatavtalet från Paris ingicks 2015 och ratificerades ett år senare. Genomförandet av Parisavtalet inleds 2020. Enligt avtalet ska den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 grader, men målet är att hålla ökningen under 1,5 grader. Detta förutsätter att balans mellan växthusgasutsläpp och kolsänkor uppnås över hela världen före mitten av århundradet.

Enligt vetenskapliga bedömningar leder de löften som länderna avgav i samband med ingåendet av Parisavtalet till en uppvärmning på cirka 3 grader. Det krävs alltså avsevärt striktare klimatåtgärder från alla parter för att målet i avtalet ska kunna nås. Den globala medeltemperaturen har redan nu stigit med en grad jämfört med den förindustriella tiden.

I den rapport som den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC publicerade i oktober beskrivs skillnaderna mellan en uppvärmning på 1,5 grader och en uppvärmning på 2 grader. Skillnaderna kan sammanfattas i att hundratals miljoner människor går miste om livsförutsättningar såsom rent vatten och mat, vilket leder till konflikter och flyktingskap. Det är närapå omöjligt att nå målen i handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling om uppvärmningen inte begränsas till 1,5 grader.

Vi har inte många år på oss att vända utvecklingen i fråga om globala utsläpp. De globala utsläppen jämnade ut sig i några år, men i fjol började de öka igen. Alla länder måste göra snabbare och större utsläppsminskningar för att bekämpa klimatförändringen.

EU och Finland har förbundit sig till klimatavtalet från Paris. År 2014 åtog EU sig att före 2030 minska sina växthusgasutsläpp med 40 procent från nivån 1990. I samband med förhandlingarna om genomförandebestämmelser för minskade utsläpp höjdes ambitionsnivån, och enligt Europeiska kommissionens bedömning kan unionen genom överenskomna åtgärder minska sina utsläpp med cirka 45 procent före 2030. Efter IPCC:s rapport har EU redan anmält beredskap att uppdatera sitt eget åtagande 2020.

I förverkligandet av utsläppsmålen bör man ta hänsyn till social rättvisa, så att vissa befolkningsgrupper inte får en oskälig avgiftsbörda jämfört med andra. Till exempel skattelösningarna ska vara socialt hållbara.

Riksdagspartiernas gemensamma klimatpolitiska riktlinjer

Ambitionsnivån i EU:s klimatpolitik

1. Europeiska unionens och Finlands klimatpolitik ska ses över så att vi gör vår del för att begränsa den globala medeltemperaturökningen till 1,5 grader. EU:s långsiktiga klimatåtgärder ska bidra till att unionen uppnår koldioxidneutralitet före 2050.

2. Ett koldioxidneutralt EU före mitten av århundradet förutsätter att utsläppsminskningsåtagandet skärps till en minskning på minst 55 procent jämfört med nivån 1990.

3. EU ska på globalt plan främja förutom ett effektivt genomförande av Parisavtalet också prissättning av koldioxidutsläpp och beräkning av koldioxidavtryck. En ambitiös klimatpolitik stöder också den europeiska industrins konkurrenskraft då hela världen siktar på koldioxidsnålhet.

Utveckling av utsläppshandeln i EU

4. De ytterligare åtgärder som vidtas med tanke på EU:s striktare utsläppsminskningsmål ska riktas mot utsläppshandelssektorn, så att det utvecklas en mer koldioxidsnål energiproduktion och industri i alla medlemsländer. Finland ska arbeta aktivt för att utveckla EU:s utsläppshandelssystem så att priset på utsläppsrätterna snabbt och effektivt uppmuntrar till minskade utsläpp. Samtidigt ska vi se till att den europeiska industrin är konkurrenskraftig.

5. Antalet utsläppsrätter på marknaden ska årligen minskas avsevärt mer än den nuvarande minskningen på 2,2 procent, utsläppsrätter som förblir oanvända ska annulleras och utsläppshandeln ska utvidgas så att den omfattar till exempel uppvärmning och avkylning av enskilda fastigheter. Dessutom ska täckningen av handeln med utsläppsrätter för luftfart utvidgas.

Nationella riktlinjer för en starkare klimatpolitik

6. Vi ska skärpa Finlands utsläppsminskningsåtagande enligt klimatlagen. På 2040-talet uppnår vi ett läge där våra växthusgasutsläpp är negativa, det vill säga vi orsakar inte lika mycket växthusgasutsläpp som vi med hjälp av kolsänkor avlägsnar från atmosfären.  

7. Vi ska bereda en övergripande politik för kolsänkor inom markanvändningssektorn. Vi ska arbeta långsiktigt för att utöka kolsänkorna i Finland bland annat genom att öka skogstillväxten, inleda omfattande beskogningsprojekt, stoppa avskogningen, minska utsläppen från torvmarker och utveckla jordbrukets kolbindning.

8. El- och värmeproduktionen i Finland ska vara så gott som utsläppsfri före utgången av 2030-talet, dock med beaktande av försörjningsberedskap och leveranssäkerhet.

9. Vi ska utvidga iakttagandet av hållbar utveckling i statsbudgeten genom att inom ramen för planeringen av statsfinanserna göra en bedömning av den ekologiska hållbarheten.

10. Vi ska främja utsläppssnål och utsläppsfri trafik.

11. FoUI-finansieringen för bekämpning av klimatförändringen ska ökas såväl i EU som i Finland. Vi ska effektivisera exporten av våra klimatlösningar.

12. Inom utvecklingspolitiken ska vi öka klimatfinansieringen för minskade växthusgasutsläpp, anpassning till klimatförändringen och större kolsänkor.

13. Vi ska främja cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion och produktion bland annat genom att utveckla beräkningen och märkningen av en produkts klimatpåverkan under dess livscykel.

Ytterligare information: Eeva Kärkkäinen, statsministerns specialmedarbetare, tfn 040 149 2201, och Taru Savolainen, minister Tiilikainens specialmedarbetare, tfn 040 535 8622