Statsminister Juha Sipiläs nyårshälsning 31.12.2018

Under det gångna året har vi högtidlighållit minnesåret för inbördeskriget 1918. Minnesåret inleddes med riksdagspartiernas gemensamma uttalande, där vi förband oss till demokrati och rättsstatens principer och fördömde allt slags våld i politiken. Vår gemensamma önskan var att minnesåret för inbördeskriget skulle respekteras i en anda av försoning.

Vår önskan gick i uppfyllelse. Minnesåret har svetsat samman nationen. Efter hundra år har det äntligen varit möjligt att sörja tillsammans, utan hämnd och bitterhet. Forskning har gett ny, värdefull information om händelserna 1918.

I partiledarnas gemensamma uttalande gav vi också ett löfte om att värna om den finländska rättsstaten, som bygger på respekt för lagar och på ett oberoende rättsväsende. Vi framhöll att ingen får ta rätten i egna händer i Finland.

Vi bör komma ihåg rättsstatens principer även när det gäller de senaste veckornas nyheter från Uleåborg. De misstänkta fallen av sexuellt utnyttjande av minderåriga har väckt upprördhet och förargelse bland medborgarna.

För det första ska var och en som kommer till Finland följa den finländska lagstiftningen och respektera varje människas rätt till integritet. Detta är ett absolut krav. De som har gjort sig skyldiga till brott ställs till svars i enlighet med rättsstatens principer. Grova brott har dessutom en negativ inverkan på möjligheterna att få permanent uppehållstillstånd.

För det andra finns det skäl att betona att det även i detta fall är individer, inte befolkningsgrupper, som har gjort sig skyldiga till de misstänkta brotten. Det är polisens sak att utreda brotten och rättsväsendets sak att döma ut straffen. Min vädjan är att händelserna inte ska bli ett verktyg för att hetsa till hat mot flyktingar eller personer med utländsk bakgrund. Jag vill påminna om att det i en rättsstat är straffbart att ta rätten i egna händer, liksom också att sprida hatpropaganda.

-    -    -

När det gäller ekonomin har det gångna året varit det tredje året i rad som präglats av stark tillväxt. Tillväxten har bidragit till ett förbättrat sysselsättningsläge, och det har skapats nästan 130 000 nya arbetstillfällen under valperioden. Detta har bidragit till att hejda växande inkomstklyftor och ökande ojämlikhet.

I år steg sysselsättningsgraden till 72 procent, vilket innebär att regeringen har nått sitt mål. Jag är särskilt glad över att långtidsarbetslösheten har halverats. Tryggandet av välfärdssamhället förutsätter att den goda utvecklingen fortsätter. Under nästa valperiod måste sysselsättningsgraden höjas till 75 procent. Det krävs alltså en målmedveten reformpolitik även i framtiden. Det bör till exempel bli lättare för partiellt arbetsföra att få arbete.

Tillväxten har fått draghjälp av den internationella ekonomin, men den har också krävt målmedvetna handlingar och samarbete inom den finländska ekonomin. Konkurrenskraftsavtalet från 2016 var av avgörande betydelse. Arbetsmarknadsorganisationerna drog sitt strå till stacken för att återställa vår konkurrenskraft. Nu får vi njuta frukterna av avtalet och glädja oss åt de nya arbetstillfällena.

-     -    -

Till Finlands styrkor hör vår förmåga att samarbeta över ideologiska gränser. Vi ska slå vakt om denna tradition även i framtiden.

Under den senaste tiden har vi fått se exempel på hur brist på samarbetsförmåga kan rubba till och med stabila demokratier.

Trots vad som förutspåddes för inte så länge sedan är ideologiernas tid ännu inte förbi. Tvärtom förutsätter demokrati starka ideologiska folkrörelser som organiserar sig i partiform.

Partierna bör kunna bevara en levande kontakt med medborgarnas tankar och förväntningar. Om denna kontakt bryts, är det andra krafter som tar över partiernas roll. I värsta fall står vi öga mot öga med extrema rörelser som öppet föraktar principerna för demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter. Vi får inte glömma vilken förödande inverkan sådana krafter kan ha, utan bör dra lärdom av historien.

-    -    -

I juli kommer det att ha förflutit hundra år sedan Finland införde en republikansk regeringsform. Finland valde att bli en demokratisk republik i stället för en monarki. Den republikanska regeringsformen innebär att finländarna är jämställda och likvärdiga inför samhället. För hundra år sedan innebar regeringsformen ett starkt förtroende för att folket har makten och kan fatta gemensamma beslut på ett ansvarsfullt sätt.

I april firar vi demokratin i vårt land genom att förrätta riksdagsval. Vi står inför stora utmaningar såväl här hemma som i det internationella samarbetet. Jag hoppas på en hederlig valkamp med fokus på att hitta lösningar, inte på att sprida rädsla och skylla på varandra. Jag tror att även väljarna håller med mig.

Strax före jul fick vi se ett uppmuntrande exempel på samarbete, då alla utom ett av riksdagspartierna kom överens om gemensamma klimatpolitiska mål. Detta utgör en stark grund för vårt arbete som EU-ordförandeland under det andra halvåret 2019.