Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Effektiv spridning av information är till hjälp vid bekämpning av invasiva främmande arter
Enligt EU:s förordning om invasiva främmande arter ska medlemsstaterna försöka utrota invasiva främmande arter och hindra dessa från att spridas. Sammanlagt 37 invasiva främmande arter omfattas av EU:s förteckning över främmande arter. I det färska projektet EU-HAVI utreddes i vilken omfattning det i Finland finns arter som nämns i förteckningen och hur dessa kan bekämpas.
Med främmande arter avses djur, växter och andra organismer som människan har introducerat utanför artens naturliga utbredningsområde. Främmande arter anses vara skadliga i synnerhet när de hotar naturens biologiska mångfald.
Det effektivaste sättet att bekämpa invasiva främmande arter är att hindra dem från att spridas till nya områden. Med tanke på förebyggande är det viktigast att informera om risker, de begränsningar som gäller invasiva främmande arter och grunderna för begränsningarna. Alla de arter som nämns i EU:s förteckning över främmande arter trivs inte i Finland, men i synnerhet införsel av sådana främmande arter som människor har som prydnadsväxter, i akvarium eller som sällskapsdjur och dessa arters tillträde till Finlands natur ska hindras. De skadliga arter som redan har etablerat sig i den finländska naturen, såsom jätteloka och signalkräfta, kräver andra åtgärder.
Det är skäl att bli av med jätteloka
Jätteloka ska avlägsnas i synnerhet nära bebyggelse och i rekreations- och naturskyddsområden. Bästa kostnadseffektivitet nås genom att påbörja bekämpningen med de förekomster där jättelokan lätt kan spridas i omgivningen och nya förekomster där växten ännu inte har en fröbank.
Bekämpningen förutsätter samarbete mellan markägare, myndigheter och andra aktörer och resultaten av bekämpningen ska följas upp tillräckligt länge. Att utrota jättelokan i Finland är också ett av målen i den nationella strategin för främmande arter.
Signalkräfta får inte planteras ut i nya vattendrag
Det är förbjudet att plantera ut och odla signalkräfta, och kräftorna får inte spridas till nya områden inom ett vattendrag eller till andra vattendrag. Målet är att effektivisera fångsten och utnyttjandet av signalkräfta. På skydds- och skötselområden för flodkräftor ska vattenområdets ägare så snabbt som möjligt försöka avlägsna alla nya signalkräftor och på ett systematiskt och effektivt sätt hindra kräftbeståndet från att öka och sprida sig.
Skunkkalla och ullhandskrabba är sällsynta i Finland, men ska avlägsnas
Veterligen förekommer skunkkalla i så liten omfattning i Finland att artens spridning kan hindras genom att avlägsna de växter som påträffas och informera om att arten är skadlig. Också ullhandskrabba påträffas sällan i Finland. Fiskare och alla andra som råkar på ullhandskrabbor uppmanas att avlägsna krabborna från vattendragen.
Projektet EU-HAVI genomfördes av Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Projektet EU-HAVI och rapporten Ehdotus haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016.
Rapporten Ehdotus haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi (på finska)
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi
Ytterligare information: Erja Huusela-Veistola, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 148, erja.huusela-veistola(at)luke.fi