Erfarenheter av att tillämpa sysselsättningsvillkoret vid offentlig upphandling utreddes – sysselsättningsvillkoret håller på att etableras som en del av vissa kommuners verksamhet

Finansministeriet och Kommunförbundet beställde en utredning om erfarenheterna av tillämpningen av sysselsättningsvillkoret i Finland och annanstans i EU. Utredningen är en del av åtgärdsprogrammet för offentlig upphandling. Utnyttjandet av sysselsättningsvillkoret har enligt utredningen inte blivit någon etablerad del av de upphandlande enheternas arbetsprocess i Finland eller EU-länderna. Däremot håller användningen av villkoret småningom på att etableras i en del kommuner.

Med sysselsättningsvillkor avses vid offentlig upphandling ett villkor som tagits in i anbudsförfrågan och upphandlingskontraktet och som förpliktar avtalsparten att sysselsätta personer som befinner sig i en svagare ställning på arbetsmarknaden.

Kommunerna och staten söker etablerad praxis för tillämpning av sysselsättningsvillkoret

Enligt utredningen har sysselsättningsvillkoret för den offentliga sektorns del varit i bruk i vissa kommuner. Det finns dock potential för utvidgning eftersom många andra kommuner också visat intresse för tillämpningen av sysselsättningsvillkoret.

Statsförvaltningen har främjat användningen av sysselsättningsvillkoret genom visioner och målsättningar bland annat genom att utarbeta en nationell strategi för offentlig upphandling och genom att sätta upp ett program för påskyndande av sysselsättningen. De har tills vidare haft liten inverkan på statsförvaltningen, och sysselsättningsvillkoret har tillämpats mycket sällan vid offentlig upphandling. 

Såväl kommunerna som staten söker ännu etablerade praxis för att tillämpa villkoret. 
Sysselsättningsvillkoret har heller inte införts aktivt i andra EU-länder. Villkoret har främst utnyttjats som svar på lokala samhälleliga utmaningar och fenomen.

Det behövs mer stöd för att användningen ska kunna etableras

Enligt de erfarenheter som kommit fram i samband med utredningen har sysselsättningsvillkoret inte tillämpats i någon större utsträckning vid offentlig upphandling bland annat därför att det inte är fråga om ett etablerat tillvägagångssätt och eftersom alla upphandlande enheter fortfarande inte skapat några smidiga processer för förfarandet. Avsaknaden av strategiska och styrande mål för sysselsättningsvillkoret eller omedvetenhet om målen kan också begränsa spridningen av användningen.

Utredningen berättar om nuläget för användningen av sysselsättningsvillkoret i Finland. Det verkar som om medvetenheten om användningen av sysselsättningsvillkoret borde ökas vid offentlig upphandling. Detta förutsätter långsiktigt arbete, eftersom korta projekt inte  främjar användningen av sysselsättningsvillkoret i tillräcklig grad så att det skulle förankras i de upphandlande enheternas upphandlingsprocesser.

Under utredningens gång samlade man erfarenheter från företrädare för statsförvaltningen och kommunerna, arbetsgivare och andra EU-länder. Granskningen genomfördes ur arbetskraftspolitiskt, upphandlingsjuridiskt, samt ur beställarnas, leverantörernas och de personers perspektiv som ska sysselsättas genom upphandling. Utredningen gjordes på uppdrag av finansministeriet och Kommunförbundet av Owal Group Oy i samarbete med Mikko Kesä Oy. 

Mer information:
Utredning:
Tiina Ekholm, upphandlingsdirektör, Vanda stad, tfn 050 381 3852, tiina.ekholm (at) vantaa.fi
Anu Tirkkonen, projektchef, Kommunförbundet, tfn 040 5473 944, anu.tirkkonen(at)kuntaliitto.fi
Olli Oosi, Senior Partner, Owal Group Oy, tfn 050 530 4737, olli(at)owalgroup.com

Programmet för verkningsfull offentlig upphandling: 
Tarja Sinivuori-Boldt, finansråd, finansministeriet, tfn 0295 530 433, tarja.sinivuori-boldt(at) gov.fi
Katariina Huikko, ledande jurist, Kommunförbundet, tfn 050 566 4327, katariina.huikko(at)kuntaliitto.fi

Programmet för att påskynda sysselsättningen genom upphandling:
Päivi Haavisto-Vuori, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 056, paivi.haavisto-vuori(at)gov.fi