Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

En samordnare för arbetsförmågan är expert på social- och hälsovårdstjänsterna och arbetslivstjänsterna

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 19.1.2018 10.39 | Publicerad på svenska 23.1.2018 kl. 15.22
Nyhet

En samordnare för arbetsförmågan är en person som har till uppgift att säkerställa att nedsatt arbetsförmåga inte leder till att människor hamnar utanför arbetslivet.

Det är inte ens alltid så att en skada eller sjukdom leder till arbetsoförmåga eller partiell arbetsoförmåga. Trots det är många långtidssjuka eller personer med funktionsnedsättning utan arbete i nuläget.


Eftersom partiellt arbetsföra personer utanför arbetslivet inte är en homogen grupp, bör tjänsterna för dem skräddarsys utifrån deras individuella situation. En samordnare för arbetsförmågan är en expert som har koll på socialvårdens tjänster, hälso- och sjukvårdens tjänster och arbets- och näringstjänsterna.

Genom samarbete kan man hjälpa människor att få jobb


För närvarande finns i Finland cirka 300 personer som har genomgått utbildning för samordnare för arbetsförmågan. De har bra koll på servicesystemen som helhet, men förstår också hur nödvändigt samarbete är.

”Samordnarna för arbetsförmågan vet hur man ska jobba för att tröskeln till samarbete med andra organisationer ska vara låg”, säger Riitta Malkamäki, som är lösningsfokuserad psykoterapeut, coach och arbetshandledare och utbildar samordnare för arbetsförmågan.


Utbildningen ger verktyg för att utveckla det egna arbetet och arbeta på ett nytt sätt.

”Det viktigaste är dock inte vilka verktyg som används, utan vad vi tillsammans kan få till stånd, dvs. att så många som möjligt kommer ut i sysselsättning, kan fortsätta jobba eller får fungerande rehabilitering. Att de får ett så bra liv som möjligt, helt enkelt”, säger Malkamäki.

Större klarhet och kundfokus behövs


De experter som har genomgått utbildningen för samordnare för arbetsförmågan medger att anvisningar, blanketter och processer kan vara krångliga och otydliga. I utbildningen ingår också mycket reflektion över det egna arbetet. Det behövs nya metoder för att öka klarheten.

”Exempelvis tjänstedesign är ett bra sätt att tydliggöra och beskriva processer. Man måste kunna framställa saker på ett sådant sätt att kunden förstår målen och förbinder sig till dem”, säger äldre forskare Nina Nevala vid Arbetshälsoinstitutet.


En annan bra metod är enligt Nevala fallbeskrivningar (case), som gör det lättare att få en bild av enskilda tjänstestigar. Av dem framgår också mellanetapperna i långa processer.

Samordnare för arbetsförmågan – vilka, varför, vart?


Utbildningen för samordnare för arbetsförmågan ingår i regeringens spetsprojekt Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra. Målet med spetsprojektet är att partiellt arbetsföra ska kunna vara kvar i arbetslivet eller få jobb på den öppna arbetsmarknaden.


Stiftelsen för Rehabilitering är samarbetspartner i genomförandet av utbildningen. Projektplanerare Julia Anttilainen känner utbildningen som sin egen ficka. Varför skapades denna utbildning?


”I servicesystemet finns luckor där kunden lätt kan falla igenom. Å andra sidan förekommer också överlappningar i systemet, och ett av de viktigaste målen med utbildningen är att identifiera sådana överlappningar. Med servicesystem avses den helhet som bildas av t.ex. de social- och hälsovårds-, försäkrings- och arbetslivstjänster som erbjuds som stöd för sysselsättningen.”

Vem är utbildningen avsedd för?

”Den är avsedd för de som arbetar inom de ovannämnda områdena. I utbildningen har också deltagit bland annat HR-sakkunniga och sakkunniga från Folkpensionsanstalten. Utbildningen är en yrkesinriktad fortbildning, som ger kunskaper i bred användning av servicesystemet genom ett nätverksbaserat och lösningsfokuserat arbetssätt.”


I vilka uppgifter placerar sig samordnarna för arbetsförmågan?

”En samordnare för arbetsförmågan kan fortsätta i sitt nuvarande arbete under sin nuvarande titel – t.ex. vid Folkpensionsanstalten eller arbets- och näringsbyrån – men i vissa organisationer har man redan infört både titeln samordnare för arbetsförmågan och en arbetsbeskrivning som motsvarar den. Det viktigaste är att personen har fått ny kunskap och ett nytt arbetssätt.”
 

Ytterligare information:


Julia Anttilainen, forskare, Stiftelsen för Rehabilitering, tfn 044 781 3010, [email protected]

Päivi Mattila-Wiro, projektchef, spetsprojektet Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra, tfn 0295 163 467, [email protected]

Läs mera:

 
Tillbaka till toppen