Jord- och skogsbruksministeriets förordning om Lantmäteriverkets servicepunkter med lokaliseringsorter på remiss
Lantmäteriverket har gjort en utredning om att utveckla nätverket av Lantmäteriverkets servicepunkter och genomföra besparingar i lokalkostnaderna 2024–2027. I den plan som utarbetats på basis av utredningen har man stannat för en lösning där omfattningen av Lantmäteriverkets servicepunkter minskas från nuvarande 35 servicepunkter till 26 servicepunkter.
Förslaget om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om Lantmäteriverkets servicepunkter med lokaliseringsorter är på remiss 18.6–13.8.2024. Förordningen avses träda i kraft den 1 januari 2025.
Utvecklingen av Lantmäteriverkets lokaler och serviceställen är ett sätt att öka produktiviteten och på så sätt svara på utmaningarna med allt stramare resurser. I och med att kunderna i allt större grad övergår till att använda elektroniska kommunikationskanaler har serviceresurser överförts från servicepunkter för fysiska besök till tillhandahållande av telefontjänster, webblanketter, e-post och chattjänster. Samtidigt som service över disk årligen har minskat och dess betydelse som servicekanal avtagit i och med förändrade verksamhetsmodeller, har också arbetsmodellerna ändrats i riktning mot multilokalitet och på så sätt betydligt minskat mängden arbete som görs på plats i kontorslokaler.
Antalet servicepunkter är i fortsättningen 26
Enligt förslaget ska nio av Lantmäteriverkets servicepunkter stängas. De servicepunkter som föreslås bli nedlagda finns i följande städer: Alajärvi, Vittis, Ikalis , Kemijärvi, Nurmes, Närpes, Saarijärvi, Salo och Ylivieska. På dessa orter har man de facto inte alls haft kundbesök, eftersom möjligheten att beställa tid på förhand inte har utnyttjats. Inom dessa områden har servicen skötts genom riksomfattande servicekanaler (elektroniska tjänster och telefontjänst, e-post) eller genom besök på andra serviceställen.
I det servicenätverk som nu föreslås ska servicepunkterna finnas i de städer som är landskapscentrum, nämligen Helsingfors, Tavastehus, Åbo, Lahtis, Kouvola, Villmanstrand, Joensuu, S:t Michel, Kuopio, Tammerfors, Jyväskylä, Björneborg, Vasa, Seinäjoki, Karleby, Kajana, Uleåborg och Rovaniemi samt Ålands servicepunkt i Mariehamn. Utöver dessa ska det enligt förslaget finnas sju andra servicepunkter i Idensalmi, Ivalo, Kuusamo, Lojo, Borgå, Nyslott och Torneå, som redan nu har regelbunden kundservice.
Det servicenätverk med 26 servicepunkter som nu föreslås är i praktiken möjlig att genomföra under 2024–2027, varvid besparingarna realiseras under denna period. Då är det möjligt att beakta ett tillräckligt förändringsstöd och övergångsperioder för personalen liksom även uppsägningstiderna för hyreskontrakt och andra serviceavtal i anslutning till lokaler.
Hela Lantmäteriverkets personal kan placeras i 26 servicepunkter
När det gäller kostnadsinbesparingar från lokaler har Lantmäteriverket uppställt som mål att nå besparingar på två miljoner euro före utgången av 2027 jämfört med 2023 års nivå (9,6 miljoner euro). Enligt de beräkningar som gjorts gäller besparingarna både små och stora servicepunkter på lika villkor.
Avsikten är att hela Lantmäteriverkets personal ska kunna placeras i 26 servicepunkter. Målet är att de anställda vid de servicepunkter som läggs ned inte sägs upp, utan att man kan nå en överenskommelse om omplacering med alla anställda.
Lantmäteriverkets servicekanaler är riksomfattande och de betjänar även svenskspråkiga kunder. Nedläggningen av servicepunkter inverkar inte på Lantmäteriverkets svenska kundservice eller tillgång till tjänster. Nätverket av servicepunkter föreslås omfatta hela landet. Omfattningen av servicenätverket säkerställer tillgången till och den regionala täckningen av tjänster för kunderna.
Mer information:
Pentti Lähteenoja, överdirektör, tfn 0295 162 485, [email protected]