Statsrådet godkände klimatplanen för markanvändningssektorn
I klimatplanen för markanvändningssektorn ingår verkningsfulla, kostnadseffektiva och rättvisa metoder för att minska utsläppen från jordbruksmark, skogsbruket och den övriga markanvändningen och stärka kolsänkorna och kolförråden. Statsrådet godkände en redogörelse om klimatplanen för markanvändningssektorn och lämnade den till riksdagen den 8 juli 2022.
I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ska markanvändningssektorn under den här regeringsperioden i allt högre grad integreras i planeringen och genomförandet av den nationella klimat- och energipolitiken. Med markanvändningssektorn avses markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i enlighet med FN:s klimatkonvention och klimatavtalet från Paris. Klimatplanen för markanvändningssektorn bidrar till Finlands mål om klimatneutralitet fram till 2035, och den har jämsides med den klimatpolitiska planen på medellång sikt och klimat- och energistrategin.
I regeringsprogrammet dras det upp riktlinjer för flera klimatåtgärder som gäller jordbruksmark, skogsbruket och förändringar i markanvändningen och som nu har tagits in i klimatplanen för markanvändningssektorn. Centrala åtgärder som redan inletts är bland annat stödet för beskogning av impediment, askgödsling i torvskogar och genomförande av Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer samt den omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom markanvändningssektorns Fånga kolet-helhet som genomförts från och med 2020.
Åtgärder som tagits in i planen är till exempel åtgärder som främjar en klimatsäker användning av torvjordar, torvmarker och torvmarksskogar, åtgärder som främjar skogstillväxt, koldioxidupptag och kollagring samt åtgärder som förebygger avskogning. Jordbruksmarkernas koldioxidutsläpp minskas genom odlingsåtgärder enligt den nationella jordbrukspolitiken och Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik som ökar och upprätthåller kolupptagning och kollagring i marken. I planen har dessutom tagits in separata insatser för höjning av vattennivån på lågproduktiv åkermark och åkermark med mäktigt torvlager och för att främja våtmarksodling. Utveckling av koldioxidmarknaden har också tagits in som en del av åtgärderna i planen.
När det gäller markanvändningsavgifter görs eventuella lagstiftningsbeslut under nästa valperiod. I enlighet med klimatplanen för markanvändningssektorn bereds lagutkasten som ett tväradministrativt tjänstearbete i en arbetsgrupp under ledning av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Dessutom vidtas flera andra tvärsektoriella åtgärder, såsom forskning, rådgivning och kompetensutveckling.
Det uppsatta målet beräknas kunna uppnås genom åtgärderna
Enligt regeringens mål kan man genom åtgärderna som ingår i klimatplanen för markanvändningssektorn åstadkomma en årlig klimateffekt på sammanlagt minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till år 2035. Med hjälp av klimatplanen för markanvändningssektorn genomförs också Europeiska unionens klimatmål. Klimatplanen för markanvändningssektorn främjar också uppnåendet av det mål om 29 procents minskning av utsläppen som satts upp för jordbruket.
Enligt Naturresursinstitutets forskare ger de enskilda åtgärderna före 2035 en nettoeffekt på sammanlagt cirka 3,1–3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Enligt forskarnas scenarioanalyser kommer planåtgärderna att minska markanvändningssektorns utsläpp eller stärka sänkorna med sammanlagt 4,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till år 2035. På så sätt är det möjligt för markanvändningssektorn att uppnå regeringens mål om klimatneutralitet 2035.
Klimatplanen för markanvändningssektorn har utarbetats jämsides med klimat- och energistrategin samt den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Riksdagen kommer att behandla alla dessa dokument. Också den kommande skogsstrategin kommer att bidra till uppfyllelsen av de mål och skyldigheter som gäller kolsänkor och utsläpp.
Naturresursinstitutet fortsätter utvärderingen av kolsänkor och utsläpp inom markanvändningssektorn år 2021 och utreder under hösten 2022 vilka konsekvenser det nuvarande läget har för uppfyllelsen av Finlands LULUCF-åtaganden för 2021–2025 . Utifrån utredningen får man närmare information om varför markanvändningssektorn enligt snabbestimaten för 2021 blev en utsläppskälla. Efter detta bedömer regeringens ministerarbetsgrupp för klimat- och energipolitik vilka ytterligare åtgärder som behövs på basis av utredningen.
Skogslagen reviderades 2014. Före utgången av mars 2023 ska jord- och skogsbruksministeriet göra en klimatbedömning av skogslagen och utreda med vilka åtgärder skogslagen kan bidra till att öka kolsänkan på kort och på lång sikt.
Riksdagen tar ställning till klimatplanen för markanvändningssektorn. Genomförandet av planen inleds omedelbart.
Förslag till redogörelse
Statsrådets allmänna sammanträde 8.7.2022: Statsrådets redogörelse för klimatplanen (på finska)
Ytterligare information:
Lasse Kontiola
minister Kurvinens specialmedarbetare
[email protected]
0400 694 233
Jirka Hakala
minister Kurvinens specialmedarbetare (förfrågningar om intervjuer)
[email protected]
050 388 0016
Heikki Granholm
naturresursråd
[email protected]
tfn +358 40 077 4298,