Education at a Glance: Stora skillnader mellan könen när det gäller utbildningsvägar i OECD-länderna – Bilden av läget i Finland i stort sett oförändrad

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har publicerat sin årliga indikatorpublikation Education at a Glance som jämför utbildningssystem. Årets tema är jämlikhet inom utbildningen.

Hur olika länders utbildningssystem fungerar med tanke på jämlikheten granskas bland annat med avseende på kön, socioekonomisk bakgrund och invandrarbakgrund.

De utbildningsvägar som flickor och kvinnor väljer skiljer sig avsevärt från de som pojkar och män väljer i nästan alla OECD-länder. I Finland är skillnaderna i huvudsak större än i OECD-länderna i genomsnitt. Utbildningsvägarna skiljer sig från varandra när det gäller de utbildningsval som görs på andra stadiet, deltagandet i högskoleutbildning och vuxenutbildning och de val som görs i fråga om utbildningsområde.

Stabilt läge inom utbildningen i Finland

Den statistiska översikten i Education at a Glance ger en stabil bild av läget inom utbildningen i Finland, både när det gäller andelen unga vuxna som halkar efter i utbildningsnivån, försämringen av den vuxna befolkningens relativa utbildningsnivå och de fördelar som utbildningen medför. Jämfört med övriga Norden är lönefördelarna i Finland höga när det gäller utbildning på högskolenivå, men så gott som obefintliga när det gäller utbildning på andra stadiet.

I OECD-länderna är majoriteten av dem som utexamineras från en allmänbildande utbildning på andra stadiet kvinnor (55 procent), medan kvinnorna är i minoritet bland dem som avlägger yrkesexamen (46 procent). I Finland är kvinnorna i majoritet både bland dem som avlägger gymnasieutbildning (59 procent) och dem som avlägger yrkesutbildning (54 procent). När det gäller personer under 20 år är även kvinnorna i Finland i minoritet bland dem som avlägger yrkesexamen.

I nästan alla OECD-länder inleder kvinnor oftare än män studier på högskolenivå, vilket delvis återspeglar utbildningsvalen på andra stadiet. År 2022 var i genomsnitt 56 procent av de nya studerandena i OECD-länderna kvinnor. Skillnaden mellan könen är minst i Tyskland, där lika många kvinnor och män inleder högskoleutbildning. I Finland var kvinnornas andel av nya högskolestuderande 57 procent. Efter 2015 har kvinnornas andel ökat både i Finland och i OECD-länderna i genomsnitt.

Könsuppdelade val av utbildningsområden

I OECD-länderna är valen av utbildningsområde starkt könssegregerade. Majoriteten av dem som studerar inom STEM-områdena (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) är pojkar och män, medan majoriteten av dem som studerar inom det pedagogiska området samt hälso- och välfärdsområdet är flickor och kvinnor. Inom dessa områden är skillnaderna mellan könen inom högskoleutbildningen till och med större i Finland än i OECD-länderna i genomsnitt.

I Finland inleder till exempel upp till 56 procent av de manliga studerandena högskolestudier inom STEM-områdena, jämfört med 17 procent av de kvinnliga studerandena. På motsvarande sätt inleder 7 procent av kvinnorna, men endast 1 procent av männen, högskolestudier inom de pedagogiska områdena. När det gäller hälsa och välfärd inleder 34 procent av kvinnorna och 9 procent av männen högskolestudier inom området.

Det finns också skillnader mellan könen när det gäller deltagandet i vuxenutbildning. I de flesta OECD-länder deltar kvinnor flitigare än män i vuxenutbildning. Det är fråga om en skillnad på endast några procentenheter i genomsnitt, men i Finland är skillnaden 11 procentenheter.

Jämlikheten granskas också med avseende på de studerandes socioekonomiska bakgrund. Att växa upp med föräldrar som har högskoleutbildning förbättrade genomströmningen inom andra stadiets utbildning både i Finland och internationellt. Samtidigt löper de elever vars föräldrar har låg utbildning eller invandrarbakgrund större risk än andra att inte få någon examen på andra stadiet.

Lönefördelar med avlagd utbildning 

Utöver de teman som gäller utbildningsmässig jämlikhet presenteras i årets publikation även regelbundet återkommande jämförelseuppgifter om utbildningssystemens status och resultat.

Att ha en utbildning ger betydande fördelar på arbetsmarknaden. I OECD-länderna var sysselsättningen bland vuxna personer (25–64-åringar) som endast har utbildning på grundstadiet i genomsnitt 60 procent, jämfört med 87 procent bland dem som avlagt utbildning på högre nivå. I Finland är sambandet mellan utbildning och sysselsättning ännu starkare. Sysselsättningsgraden för dem som avlagt högskoleutbildning var 89 procent, medan den för dem som endast avlagt grundstadiet var 57 procent. Den ekonomiska lönsamheten av utbildningen är relativt god i Finland när det gäller högre utbildning.

I Finland ökar utbildning på högskolenivå lönen för heltidsanställda med 39 procent jämfört med utbildning på andra stadiet, vilket är betydligt mer än i de övriga nordiska länderna (en ökning på 18–25 procent). I Finland har lönefördelen med utbildning på andra stadiet länge varit exceptionellt svag, och Finland är det enda jämförelseland där lönen för heltidsanställda med examen enbart på grundskolenivå är något högre än för dem med examen på andra stadiet.

Utvecklingen av den relativa utbildningsnivån hos unga vuxna i Finland har fortsatt i samma riktning som tidigare. En liten förändring som är intressant ur ett jämställdhetsperspektiv är att den relativa nivån på andelen högutbildade unga kvinnor har sjunkit i linje med den för män. Det finns fortfarande skillnader mellan könen, eftersom kvinnor oftare är högutbildade än män, men nu placerar sig båda könen på samma nivå i jämförelsen mellan länderna. Ännu 2016 låg andelen högutbildade kvinnor över och andelen högutbildade män under OECD-genomsnittet. I alla OECD-länder är andelen högutbildade unga kvinnor (54 procent) högre än andelen högutbildade unga män (41 procent). I Finland är motsvarande andelar 46 procent bland kvinnorna och 33 procent bland männen. Enligt OECD-jämförelsen är de unga vuxna relativt lågutbildade och de äldre åldersgrupperna relativt högutbildade i Finland, varför andelen högutbildade i hela befolkningen i arbetsför ålder håller på att sjunka så att den senare under detta årtionde kommer att ligga antingen vid eller under genomsnittet i OECD.

Förmånligare utbildningsutgifter i Finland än i de övriga nordiska länderna

De totala utgifterna för utbildningen i förhållande till bruttonationalprodukten i Finland ligger över genomsnittet i OECD, men under genomsnittet i övriga Norden. Norge toppar OECD-jämförelsen i fråga om dessa utgifter. Det finns också betydande skillnader mellan länderna när det gäller de relativa andelarna av olika utbildningsnivåer, vilket bland annat kan förklaras av skillnader i befolkningens åldersstruktur. I alla OECD-länder finansieras utbildningen i stor utsträckning med offentliga medel, men Finland och de övriga nordiska länderna hör till en grupp där den offentliga finansieringen av utbildningssystemet är särskilt framträdande. Ökningen av utbildningsutgifterna i många utbildningssystem som till stor del baserar sig på privat finansiering har i någon mån förändrat Finlands relativa ställning i jämförelsen av satsningar på utbildning.

Mer information:

• Småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet: Petra Packalén, Utbildningsstyrelsen, tfn 02953 31162
• Högre utbildning: Jukka Haapamäki, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 02953 30088
• Aleksi Kalenius, konsultativ tjänsteman, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 02953 30291

Rapporterna med tillhörande länkar till bakgrundsstatistiken finns fritt tillgängliga på OECD:s webbplats.

Sändningen från det nationella offentliggörandet kan följas direkt i Teams den 10 september kl. 14.00.