Stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska stärkas

Stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen reformeras. Syftet med reformen är att trygga ett tillräckligt stöd för alla elever och samtidigt minska undervisningspersonalens administrativa börda. Reformen ingår i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Statsrådet lämnade måndagen den 23 september en proposition om detta som en del av statens budgetproposition för nästa år. Lagstiftningen ska träda i kraft den 1 augusti 2025.

Stödformerna förenhetligas och förtydligas på riksnivå, samtidigt som resurserna för att genomföra dem säkerställs. Det är fråga om ett helt nytt tillvägagångssätt som baserar sig på elevernas faktiska behov av stödåtgärder. För genomförandet av reformen har det även reserverats nästan 100 miljoner euro i permanent finansiering för anordnarna av utbildning.

-Det är viktigt att varje elev får det stöd de behöver för att delta i undervisningen och fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs. Målet är uttryckligen att stärka det tidiga stödet och de förebyggande åtgärderna vid sidan av de korrigerande åtgärderna, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Avsikten är att eleven ska få stöd för sitt lärande i ett så tidigt skede som möjligt och med låg tröskel. De primära stödformer som alla elever har rätt till är gruppspecifika stödformer. I dessa ingår allmän stödundervisning och stödundervisning i undervisningsspråket samt undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning. Gruppspecifika stödformer ges flexibelt och till mindre grupper enligt elevernas behov.

Det utfärdas närmare bestämmelser om de elevspecifika stödåtgärder som baserar sig på starkare behov av stöd. De elevspecifika stödåtgärderna är regelbundna och baserar sig på elevernas individuella behov av stöd. I dessa ingår både undervisning som delvis ges i smågrupper, undervisning som vid behov ges helt och hållet i en specialklass samt tolknings- och biträdestjänster som ges enskilda elever.

Undervisningsarrangemangen ska stödja förutsättningarna för lärande

Reformen bygger särskilt på undervisningsarrangemang som stöder elevernas förutsättningar att lära sig. Dessa handlar bland annat om att bilda undervisningsgrupper så att målen för undervisningen kan nås och så att läraren har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt väl samt om att utnyttja klass- eller gruppspecifika skolgångsbiträden som stöd för elevernas skolgång och deltagande i undervisningen. Med undervisningsarrangemang avses också undervisning som beaktar elevernas olika behov och förutsättningar samt pedagogiska lösningar, till exempel differentiering av undervisningen.  

I lagförslaget föreskrivs att det i en så kallad vanlig klass får finnas högst fem elever som får undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare i en liten grupp. Det är fråga om elever som helt och hållet studerar ett eller flera läroämnen i smågrupper. Syftet med regleringen är att möjliggöra högklassig undervisning och att förbättra kvaliteten på inlärningsmiljön och arbetsron i undervisningsgruppen.

Ett centralt mål är också att förtydliga beslutsfattandet om stödåtgärder och att minska lärarnas administrativa arbete. Mängden pedagogisk dokumentation i fråga om stödet minskas och det administrativa arbete som ingår i beredningen underlättas. Ändringen försvagar inte elevernas rättsskydd.

Som ett led i reformen föreskrivs det också om den konsultativa sjukhusundervisningstjänsten och revideras bestämmelserna om förlängd läroplikt. I fråga om dessa hänger reformbehovet samman med barns och ungas ökade psykiska symtom i skolorna samt med de behov av uppdatering som framkommit i samband med utvidgningen av läroplikten. Även den undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde lyfts upp till lagnivå, vilket stärker rättigheterna särskilt för barn och unga med funktionsnedsättning.

Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet uppdateras i enlighet med den reviderade lagen om grundläggande utbildning. I fortsättningen ska det i lagen om grundläggande utbildning ingå tydligare bestämmelser om speciallärarnas och specialklasslärarnas uppgifter vid genomförandet av stödåtgärder. Också behörighetsvillkoren ska fastställas tydligare i den förordning som gäller dem. Den studier som krävs för att få behörighet ändras inte. 

Den lagstiftning som gäller reformen av stödet avses träda i kraft den 1 augusti 2025. Utbildningsstyrelsen uppdaterar grunderna för läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen i enlighet med den reviderade lagstiftningen så att de lokala läroplaner som gjorts upp utifrån dem kan tas i bruk inom förskoleundervisningen och i skolorna från och med den 1 augusti 2025. Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen ordnar utbildningar om den reviderade lagstiftningen och grunderna för läroplanerna från och med ingången av 2025.

Mer information: Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör, tfn 0295 330 258