Hoppa till innehåll

Sammantagna konsekvenser av ändringarna i utlänningslagen utreddes – många av de rekommenderade åtgärderna är under beredning

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 16.2.2021 8.45 | Publicerad på svenska 16.2.2021 kl. 11.05
Pressmeddelande 18/2021
En familj i köket.

I en undersökning som statsrådet låtit göra utreddes hurdana sammantagna effekter de ändringar som gjordes i utlänningslagen 2015–2019 har haft på ställningen för dem som sökt och fått internationellt skydd samt på tillgodoseendet av barnets bästa. Bakgrunden till undersökningen var skrivningen i regeringsprogrammet om att det utreds hur de lagändringar som gjorts i utlänningslagen tillsammans med tillämpningspraxis inverkar på rättssäkerheten. Målet var att få en helhetsbild av situationen och ta fram åtgärdsrekommendationer. Forskargruppen överlämnade sin rapport till inrikesminister Maria Ohisalo den 16 februari.

Enligt undersökningen har de lagändringar som gjorts för att effektivisera asylprocessen försvagat sökandenas ställning eftersom de till exempel verkar ha ökat behovet av ändringssökande och nya ansökningar. Det finns färre olika uppehållstillstånd än tidigare: man har frångått den nationella tillståndskategorin humanitärt skydd i Finland, och ett tillfälligt uppehållstillstånd beviljas inte längre personer som har möjlighet att på eget initiativ och med hjälp av understöd återvända till sitt hemland. Eftersom alla som blivit utan uppehållstillstånd inte avlägsnar sig ur landet och kan nödvändigtvis inte heller avlägsnas genom myndighetsåtgärder, har det uppstått olika grupper av förlorare.

I undersökningen konstateras att utlänningslagen till följd av många ändringar har blivit en helhet som är allt svårare att gestalta.

Utifrån observationerna rekommenderar forskarna tio åtgärder genom vilka bland annat ställningen för dem som vistas i landet utan uppehållsrätt förbättras, tillgodoseendet av barnets bästa tryggas och bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt för barnen utvecklas vid lagberedningen. Till åtgärdsrekommendationerna hör också att trygga de centrala aktörernas finansiering och att öka utbildningen inom branschen. Dessutom rekommenderas det att behovet av en totalreform av utlänningslagen bedöms.

– Vi ska nu studera rekommendationerna noggrant vid inrikesministeriet och komma överens om fortsatta åtgärder utifrån dem. Undersökningen ger oss värdefull information som vi kan utnyttja också i det politiska beslutsfattandet, konstaterar inrikesminister Maria Ohisalo.

– Jag ser de frågor som kommit upp i undersökningen till stor del som rättsstatsfrågor: det gäller tillgodoseendet av rättigheterna för de människor som har det sämst ställt, exempelvis rätten till liv, familjeliv och rättsskydd. Dessa måste vi värna om. Rekommendationerna stöder också det arbete som redan till många delar har inletts. Nu är det viktigt att detta arbete också ros i land och att människornas grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses, tillägger minister Ohisalo.

Att bekämpa skuggsamhället och tillgodose barnets bästa är aktuella utvecklingsobjekt

Vid inrikesministeriet har man sedan ingången av 2020 kartlagt metoder för att på ett övergripande sätt förebygga uppkomsten av ett så kallat skuggsamhälle. Detta arbete har samband med uppdateringen av åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet, som blir klar i början av 2021.

Lagstiftningen om familjeåterförening granskas som bäst för att främja tillgodoseendet av barnets bästa.  Vid inrikesministeriet bereds en ändring av utlänningslagen vars syfte är att avsluta tillämpningen av försörjningsförutsättningen på minderåriga anknytningspersoner som har fått uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd. 

Också Migrationsverket har även hittills strävat efter att utveckla beslutsfattandet i fråga om minderåriga och en tillräcklig bedömning av barnets bästa. Dessa omfattas av kontinuerlig laglighetsövervakning.

Med tillräckliga resurser tryggas en högklassig verksamhet vid Migrationsverket

Under de senaste åren har många förändringar i migrationstrenderna och myndigheternas uppgifter försvårat fastställandet av en rätt resursnivå vid Migrationsverket. Vid inrikesministeriet pågår projektet Migrationsverket i framtiden vars mandatperiod upphör vid utgången av 2021. Projektet syftar till att säkerställa att migrationsförvaltningen svarar mot samhällets och kundernas behov. 

– Den undersökning som nu blivit klar visar än en gång att Migrationsverket måste tryggas de resurser verket behöver. Med tanke på en högklassig verksamhet är det nödvändigt att resurserna är tillräckliga och stabila. Med hjälp av det pågående projektet får vi en heltäckande uppfattning om Migrationsverkets framtida omvärld och om hurdan personal- och anslagsnivå som krävs för att svara på förändringarna i omvärlden, säger minister Ohisalo.

Utredningsbehovet beaktades i regeringsprogrammet

Bakgrunden till undersökningen var skrivningen i regeringsprogrammet om att det utreds hur de lagändringar som gjorts i utlänningslagen tillsammans med tillämpningspraxis inverkar på rättssäkerheten. När det gäller internationellt skydd har det under de senaste åren beretts ändringar i utlänningslagen inom ramen för flera separata projekt vid inrikesministeriet och justitieministeriet.

Till forskargruppen hörde sakkunniga från Åbo Akademi, Åbo universitet, Europeiska institutet för kriminalpolitik och Migrationsinstitutet. Forskningsprojektets styrgrupp bestod av representanter för inrikesministeriet, justitieministeriet, utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet. Forskarna arbetade självständigt.

Ytterligare information:

Minna Hulkkonen, avdelningschef, tfn 0295 488 600, [email protected]
Jorma Kantola, lagstiftningsråd, tfn 0295 488 215, [email protected] (forskningsprojektets innehåll)
Sameli Sivonen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 406 6855, [email protected] (förfrågningar om intervjuer med minister Ohisalo)