Regeringen uppdaterar sin proposition om underlättande av uppsägningar i små företag
Regeringen har utifrån de remissyttranden den fått gjort väsentliga ändringar i den proposition som syftar till att sänka tröskeln att anställa nya arbetstagare i små företag. De uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person ska ändras för företag med färre än 10 anställda, vilket motsvarar Statistikcentralens definition av ett mikroföretag.
– I remissyttrandena riktades kritik mot att gränsen på 20 anställda var för hög, eftersom merparten av företagen i vårt land är företag med färre än 20 anställda. Även i internationell jämförelse var gränsen hög. Till exempel i Tyskland är uppsägningsskyddet lägre i företag med färre än 10 anställda, säger arbetsminister Jari Lindström.
– En sänkning av gränsen ändrar dock inte det ursprungliga syftet med förslaget, dvs. att sänka små företags tröskel att anställa. Bestämmelserna om anställningsskydd höjer för närvarande rekryteringströskeln avsevärt i synnerhet i små företag. Det är oskäligt svårt att korrigera en felrekrytering. Ju mindre företaget är, desto större är rekryteringsrisken, beskriver minister Lindström.
För att sänka tröskeln att anställa beslutade regeringen vid ramförhandlingarna 2018 att ändra bestämmelserna om uppsägningsgrunder i arbetsavtalslagen. Ett utkast till proposition var på remiss 5.7–16.8.2018. Utifrån den respons som kommit in har regeringen gjort följande ändringar i propositionsutkastet:
- Kriterierna för individuell uppsägning lindras för företag med färre än 10 anställda. Enligt det ursprungliga propositionsutkastet skulle ändringen gälla företag med färre än 20 anställda.
- Den tid utan ersättning, dvs. den så kallade karensen, som ska tillämpas i utkomstskyddet för arbetslösa vid uppsägning på grunder som har samband med arbetstagarens person förkortas från 90 dagar till 60 dagar.
- Det görs mindre omformuleringar i paragraferna i propositionsutkastet.
Lindström: Godtyckliga uppsägningar förbjudna även i fortsättningen
– Trots att beredningen av ändringen har utgått från företagens behov, har vi inte i något skede glömt skyddet av arbetstagarna. Det blir inget vilda västern på arbetsmarknaden, och det kommer inte heller i fortsättningen att vara möjligt att säga upp arbetstagare godtyckligt. Vårt förslag följer noggrant grundlagen och internationella överenskommelser, understryker minister Lindström.
I praktiken kan bestämmelsen bli tillämplig exempelvis när en anställd inte följer arbetstiderna, underlåter att utföra arbetsuppgifter som arbetsgivaren har gett eller inte utför arbetsuppgifterna enligt givna instruktioner. Uppsägning ska också vara berättigad, om en anställd gör sig skyldig till sådant osakligt beteende som försvårar verksamheten på en liten arbetsplats. Uppsägning kan ske först efter att arbetstagaren blivit varnad för sitt klandervärda förfarande. Att en anställd tillfälligt underpresterar eller i ringa utsträckning bryter mot eller åsidosätter förpliktelser ska inte heller i fortsättningen berättiga till uppsägning.
De uppsägningsgrunder som ska tillämpas ska anges tillräckligt exakt avgränsat i enlighet med vad som förutsätts i grundlagen. Dessutom uppfyller bestämmelsen både de krav som finns i europeiska sociala stadgan och de krav som finns i ILO:s konvention nr 158. I båda dessa dokument, som är bindande för Finland, förutsätts ett giltigt skäl för uppsägning.
Dessutom är regeringen beredd att tillsätta en trepartsarbetsgrupp för den fortsatta beredningen av ändringar i samarbetslagen, med beaktande i tillämpliga delar av de slutsatser som framkommer i den rapport som utredarna Katarina Murto och Rauno Vanhanen ska ha klar till november.
Regeringen fortsätter beredningen av propositionen. Avsikten är att propositionen ska sändas till rådet för bedömning av lagstiftningen i oktober och överlämnas till riksdagen under vecka 47 i november.
Ytterligare upplysningar:
Juha Halttunen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236
Jan Hjelt, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 396 0199