Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet
Genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet påskyndas i pilotområden
Avrinningsområdena till Aura å och Pemar å samt Kimitoön med omgivande havsområden har valts som pilotområden för Skärgårdshavsprogrammet. Syftet med Skärgårdshavsprogrammet är att minska näringsbelastningen på Skärgårdshavet och få bort jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde från listan över de värsta belastningskällorna för Östersjön, som upprätthålls av kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö.
Enligt de riktlinjer som statsminister Petteri Orpos regering har tagit fram kommer Skärgårdshavsprogrammet att fortsätta. Skärgårdshavsprogrammets verksamhet främjas i hela Skärgårdshavets avrinningsområde, men åtgärderna är särskilt inriktade på pilotområdena. Skärgårdshavsprogrammet lägger stor vikt vid åtgärder som förbättrar näringsämnenas kretslopp. Programmet vill effektivisera kretsloppet för näringsämnen av animaliskt ursprung, till exempel som en del av biogasproduktionen, ta hand om strukturen på åkermark, till exempel genom att främja användningen av jordförbättringsmedel och förbättra vattenhushållningen. Därutöver ingår bland annat restaurering av vattendrag, främjande av företagssamarbete inom vattenskydd och effektivare rådgivning för att förbättra tillståndet i Skärgårdshavet.
”Med pilotområdena Aura å, Pemar å och Kimitoön förbättrar vi resultatinriktningen i Skärgårdshavsarbetet. Vi definierar näringsmålen för avrinningsområdena tillsammans och strävar efter att få aktörer att göra åtaganden för avrinningsområdena, som kommer att uppnå målet. I sista hand ligger fokus på affärslösningar, och vatten är kopplat till all företagsverksamhet. Vi hjälper företag i Skärgårdshavsregionen att göra ett åtagande för vattenansvar. För att uppnå resultatmålet måste vattenansvar också integreras i företagens värdekedjor. Dessa pilotområden kommer även att generera sådan kunskap inom vattensektorn som efterfrågas på den internationella marknaden”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.
”Förutom CAP-åtgärder behövs nya sätt att förbättra Skärgårdshavets tillstånd som uppmuntrar till investeringar och metoder som gynnar miljön. Till exempel är biogasproduktion från sidoströmmar av biomassa en viktig del av en effektivare återvinning av näringsämnen. Det är ett nöje att se hur aktivt många regionala aktörer, såsom jordbrukare, redan har tagit sig an utmaningen. En livskraftig livsmedelsproduktion garanterar också ett livskraftigt Skärgårdshav”, säger jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.
Pilotområdena är betydande med tanke på belastningen
Stiftelsen för Aura å är regional koordinator för avrinningsområdet till Aura å och föreningen Paimionjoki-yhdistys i avrinningsområdet till Pemar å. På Kimitoön ansvarar Kimitoöns kommun för samordningen av pilotverksamheten. I valet av pilotområdena beaktades en hög näringsbelastning, naturmiljön, aktörernas aktivitet inom vattenskydd samt jord- och skogsbrukets särdrag. Särskilt de lantbruksdominerade avrinningsområdena till Aura å och Pemar å står för en betydande avrinning av näringsämnen till Skärgårdshavet. På Kimitoön ligger däremot fokus på den näringsbelastning som orsakas av skogsbruk och marin verksamhet.
Med rätt riktade och effektiva åtgärder i pilotområdena är det möjligt att minska belastningen på Skärgårdshavet. Synliga resultat i vattendragen främjas i pilotområdena genom att genomföra vattenskyddsåtgärder på ett effektivare sätt och följa samverkan mellan dem. Förutom åtgärder som rör markens bördighet, näringsåtervinning, planer för avrinningsområden, vattenhushållning och restaurering av vattendrag genomförs experiment i pilotområdena, såsom nya typer av skyddszoner, och olika former av företagssamarbete främjas.
Åtgärderna i pilotområdena är resultatinriktade. Mål för att minska näringsbelastningen sätts på pilotområdesnivå och åtgärder utformas för att det ska vara möjligt att uppnå målen. Åtaganden för vattenansvar som ingåtts med företag och andra viktiga aktörers engagemang för att förbättra vattendragens tillstånd har en avgörande betydelse.
Arbetsplanen för Skärgårdshavsprogrammet för 2024–2027 är under beredning i samarbete mellan miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Egentliga Finlands förbund och Valonia är NTM-centralens samarbetspartner i genomförandet av programmet. Det finns också ett nära samarbete med kommunerna i regionen. En regional samarbetsgrupp kommer att grundas för Skärgårdshavsprogrammet och till den kommer många olika intressenter från Skärgårdshavets avrinningsområde att bjudas in. Gruppens uppgift är att styra genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet och dess produktivitet.
Samordningen och genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet finansieras huvudsakligen av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet samt NTM-centralen i Egentliga Finland. Dessutom finansieras genomförandet av åtgärderna med andra projektmedel och bidrag såsom projektfinansiering från EU.
Skärgårdshavsprogrammet inleddes 2021 med Skärgårdshavets hot spot-vägkartprojekt, där en färdplan för skydd av vattendrag som definierar de viktigaste vattenskyddsåtgärderna för jordbruket utarbetades. Utöver målen i regeringsprogrammet är Skärgårdshavsprogrammets uppgift att genomföra de åtgärder som anges i vägkartan.
Mer information
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland
Essi Hillgren
Programchef
tfn 0295 022 022
[email protected]
Miljöministeriet
Maria Laamanen
Miljöråd, programchef
tfn 029 525 0359
[email protected]
Jord- och skogsbruksministeriet
Sanna Tikander
Specialsakkunnig
tfn 029 516 2178
[email protected]