Hoppa till innehåll

Budgetförslag
Finansminister Riikka Purras budgetförslag för 2025

finansministeriet
Utgivningsdatum 8.8.2024 14.01 | Publicerad på svenska 8.8.2024 kl. 16.46
Pressmeddelande
Finansminister Riikka Purra.

Finansministeriets förslag till statsbudgeten för 2025 genomför regeringens riktlinjer för att stärka de offentliga finanserna. Förslaget uppgår till 88,1 miljarder euro och uppvisar ett underskott på 12,2 miljarder euro.

Det beräknade underskottet är 0,6 miljarder euro mindre än i år när man inkluderar även den andra tilläggsbudgeten för 2024.Underskottet minskar till följd av regeringens åtgärder för att stärka de offentliga finanserna. Utan dem skulle budgeten för 2025 ha ett underskott på knappa 16 miljarder euro. Budgetförslaget offentliggörs i sin helhet på adressen budjetti.vm.fi fredagen den 9 augusti.

Målet är att vända skuldsättningstrenden

Prioriteringarna i regeringens ekonomiska politik är ekonomisk stabilitet, sysselsättning, ekonomisk tillväxt och att välfärdstjänsterna tryggas. Regeringen har som mål att stabilisera skuldkvoten i de offentliga finanserna till 2027. Regeringen har beslutat om åtgärder som stärker de offentliga finanserna också för att undvika EU:s förfarande vid alltför stora underskott. Målet på längre sikt är att balansera upp de offentliga finanserna och att vända skuldkvoten i en sjunkande riktning till samma nivå som i resten av Norden.

För att uppnå målen beslutade regeringen i regeringsprogrammet om en åtgärdshelhet som stärker de offentliga finanserna med 6 miljarder euro och som innehåller både sparåtgärder och strukturpolitiska åtgärder som ökar sysselsättningen. Vid ramförhandlingarna våren 2024 fattades dessutom beslut om utgiftsbesparingar och skatteåtgärder som stärker de offentliga finanserna med sammanlagt 3 miljarder euro.

Med tanke på uppnåendet av målen för de offentliga finanserna är det viktigt att de fastslagna sparåtgärderna genomförs planenligt. Ökningen av skuldkvoten jämnas ut 2027 när regeringens beslut genomförs i sin helhet och enligt den planerade tidtabellen.

Regeringen följer aktivt upp framstegen med åtgärderna både vid budgetförhandlingarna och ramförhandlingarna, och sätter in ersättande åtgärder om det ser ut att målet på sex miljarder euro inte uppnås.

Ekonomin återhämtar sig gradvis från recessionen

Finlands ekonomi ökade något under första kvartalet 2024 och enligt finansministeriets prognos från juni stärks återhämtningen mot slutet av året. Den ekonomiska tillväxten väntas tillta 2025, även om de nödvändiga åtgärderna för att minska underskottet i de offentliga finanserna dämpar ökningen av efterfrågan.

Ökningen av den privata konsumtionen stärks då hushållens köpkraft förbättras tack vare den lägre inflationen, de sjunkande räntorna och de ökade inkomsterna. Investeringarna ökar i och med att byggsektorn återhämtar sig efter en kraftig nedgång och investeringarna i energiomställning och säkerhet ökar också.

Trots den senaste tidens oro på finansmarknaden har utsikterna för världsekonomin varit stabila. Tillväxten väntas öka särskilt på Finlands viktiga exportmarknader i Europa 2025. Finlands kostnadskonkurrenskraft är tämligen god, vilket stöder Finlands export när efterfrågan på marknaden återhämtar sig.

Sysselsättningen försvagas fortfarande 2024.Sysselsättningen börjar öka på nytt 2025 då ekonomin återhämtar sig och utbudet av arbetskraft ökar tack vare regeringens sysselsättningsåtgärder och invandring.

Finansministeriets ekonomiska prognos uppdateras i augusti och den kommer att utgöra grunden för regeringens budgetproposition. Finansministeriets höstprognos publiceras den 23 september.

Omfattningen av besparingarna i budgetförslaget motsvarar tidigare beslut

I takt med att de sparåtgärder som fastslagits i regeringsprogrammet och vid ramförhandlingarna våren 2024 bereds, har det framkommit enskilda åtgärder vilkas verkan antingen fördröjs eller förblir mindre än beräknat. Ministeriernas förslag motsvarade därför inte helt regeringens sparbeslut. De fastslagna besparingarna ingår i finansministeriets förslag till fullt belopp.

Finansministeriets förslag innehåller nya ersättande besparingar på drygt 100 miljoner euro. De ersättande åtgärderna omfattar bland annat minskning av den statliga finansiering som anvisats för den evangelisk-lutherska kyrkans samhälleliga uppgifter samt kyrklig och religiös verksamhet (-20 miljoner euro), ersättningen för celiaki (-9 miljoner euro), ändring av kommungrupperna inom bostadsbidraget (-2,7 miljoner euro), programmet för eliminering av hepatit C (-3,7 miljoner euro) samt ökning av Forststyrelsens intäktsföring (+6 miljoner euro). Dessutom preciseras verkställandet av inbesparingarna i fråga om integrationsersättningarna inom utkomststödet så att den fastslagna inbesparingen (–58 miljoner euro) uppnås fullt ut.

Budgetförslaget för 2025 har ett underskott på cirka 12 miljarder euro

Slutsumman i budgetpropositionen för 2025 uppgår till 88,1 miljarder euro. Det är 0,1 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2024, inklusive den andra tilläggsbudgeten. Ökningen av utgifterna förklaras å ena sidan av efterhandsjusteringen av välfärdsområdenas finansiering samt indexjusteringarna av de lag- och avtalsbaserade indexbundna utgifterna. Å andra sidan sänks utgiftsnivån tack vare regeringens sparbeslut.

Finansministeriets budgetförslag innehåller nya behovsprövade utgiftsökningar på 13 miljoner euro jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 2024.

Finansministeriets budgetförslag har ett underskott på 12,2 miljarder euro. Det beräknade underskottet är 0,6 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2024, inklusive den andra tilläggsbudgeten.

Jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna har underskottet ökat med 1,5 miljarder euro. Kalkylen över skatteinkomsterna har minskat med cirka 1 miljard euro jämfört med vårens uppskattningar. Minskningen av skatteinkomstposterna för 2025 förklaras av det oväntat svaga skatteutfallet 2024 och av att höjningen av punktskatten på tobak tidigareläggs till november 2024, vilket innebär att skatteintäkter från 2025 realiseras redan 2024 till ett belopp av cirka 0,45 miljarder euro. Dessutom har bland annat de kalkylerade ränteutgifterna också ökat i och med den prognos som uppdaterades i början av sommaren. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas uppgå till cirka 3,5 miljarder euro 2025.

De åtgärder som regeringen beslutat om i syfte att stärka de offentliga finanserna träder i kraft stegvis under valperioden. Därför hinner anpassningsåtgärdernas inverkan inte nå full effekt redan 2025. Budgetförslaget innehåller besparingar som minskar utgifterna i budgeten med knappa 2 miljarder euro. Skatteanpassningsåtgärderna ökar dessutom skatteinkomsterna med ca 1,2 miljarder euro. Skatteinkomsterna för 2025 försvagas dock av att en del av skatteintäkterna (ca 0,45 miljarder euro) realiseras redan år 2024 på grund av att höjningen av punktskatten på tobak tidigareläggs.

De åtgärdshelheter som fastställdes i regeringsprogrammet och vid vårens ramförhandlingar omfattar hela den offentliga ekonomin och inbegriper således också åtgärder som riktar sig utanför statens budgetekonomi.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

  2024 budget + tilläggsbudget II     2025 budgetprop.
Inkomster
(exkl. nettoupplåning)
75,3 76,0
Utgifter 88,0 88,1
Balans –12,7 –12,2


Genomförandet av de tillväxtåtgärder som fastslagits i regeringsprogrammet och vid ramförhandlingarna framskrider

Regeringsprogrammet innehåller flera tillväxtfrämjande beslut som bland annat förbättrar tillståndsförfarandet för investeringar och främjar konkurrensen på marknaden. Våren 2024 fastställde man en skattegottgörelse i syfte att påskynda stora industriella investeringar. Skattegottgörelsen är nu under beredning. För att stärka kapitalmarknaden för tillväxtföretagen kapitaliseras Finlands Industriinvestering Ab under valperioden med 300 miljoner euro genom omstrukturering av statens egendom.

Regeringen har förbundit sig till det nationella målet att före 2030 höja Finlands forsknings- och utvecklingsutgifter (FoU) till fyra procent i förhållande till bruttonationalprodukten. I enlighet med den gällande FoU-finansieringslagen kommer statens FoU-finansiering att öka till 1,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2030 förutsatt att den privata sektorns insatser ökar till 2,8 procent. År 2025 är ökningen enligt finansieringslagen 280 miljoner euro jämfört med det totala beloppet av FoU-finansiering för 2024. Finansministeriets budgetförslag innehåller anslagsökningar och fullmaktsökningar i enlighet med vårens rambeslut. Syftet med tilläggsfinansieringen är att påskynda en hållbar ekonomisk tillväxt, stärka konkurrenskraften och öka produktiviteten. Fullmakten för Business Finlands FoU-finansiering höjs med 85 miljoner euro, och finansiering riktas särskilt till stöd för företagens FoU-verksamhet och till samarbete mellan företag och forskare. Dessutom bereder man sig på att ersätta superdatorn EuroHPC LUMI med en ny superdator. Finlands Akademis bevillningsfullmakt för forskningsprojekt höjs. År 2025 inleds också ett tidsbegränsat post doc-program för forskningsinstitut. Den nationella medfinansieringen av EU-finansierade FoU-projekt höjs med 15 miljoner euro.

Tillväxten stöds också av ett tidsbundet investeringsprogram på 4 miljarder euro som ska genomföras under valperioden. Programmet finansieras genom statens kapitalinkomster och intäktsföringar från Statens bostadsfond. Investeringsutgifterna ökar således inte statens behov av upplåning under regeringsperioden. I finansministeriets budgetförslag ingår endast sådana åtgärder enligt investeringsprogrammet som fastslagits redan tidigare. Avsikten är att dra upp riktlinjer för nya åtgärder enligt investeringsprogrammet vid regeringens budgetförhandlingar.

Besparingarna inom förvaltningen har riktats noggrannare

Statsförvaltningens produktivitetsprogram i enlighet med regeringsprogrammet och de omkostnadsbesparingar som regeringen beslutade om vid ramförhandlingarna våren 2024 framskrider som planerat. I budgetförslaget för 2025 riktas besparingarna utifrån ministeriernas egen beredning. Ministerierna har haft möjlighet att rikta besparingar förutom till omkostnadsmomenten för ämbetsverk också till andra moment för konsumtionsutgifter av omkostnadstyp, och i viss mån även till utgifter för statsunderstöd.

Budgetförslaget omfattar omkostnadsbesparingar på cirka 281 miljoner euro jämfört med budgeten för 2024. Det motsvarar cirka 3 procent av alla omkostnader inom statsförvaltningen. Andelen varierar beroende på förvaltningsområde.

Skattebesluten i regeringsprogrammet och vid ramförhandlingarna har beaktats i inkomstposterna

Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande och stöder inhemskt ägande. Många av skatteåtgärderna enligt regeringsprogrammet har genomförts redan 2024. På grund av det allvarliga läget i de offentliga finanserna beslutade regeringen i samband med ramförhandlingarna våren 2024 om ytterligare skatteåtgärder för att stärka de offentliga finanserna. Åtgärderna har valts så att de fördelas rättvist och så att de har så liten negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten som möjligt.

I skattegrunderna för förvärvsinkomster görs en indexjustering som motsvarar förändringen i förtjänstnivåindexet på alla inkomstnivåer, med undantag för de två högsta inkomstklasserna i statens inkomstskatteskala. Regeringen lindrar beskattningen av arbete med ytterligare 100 miljoner euro med betoning på låg- och medelinkomsttagare. Dessutom görs en barnförhöjning i arbetsinkomstavdraget.

Kommunernas ekonomi stärks och kommunalbeskattningen görs effektivare genom att förvärvsinkomstavdraget slopas och arbetsinkomstavdraget höjs. Som ett led i åtgärderna för att anpassa de offentliga finanserna minskas pensionsinkomstavdraget på ett sådant sätt att beskattningen av mindre pensioner inte skärps. Dessutom minskas hushållsavdraget.

Den allmänna mervärdesskattesatsen och skattesatsen för försäkringspremier höjs från 24 procent till 25,5 procent den 1 september 2024. Den 1 juni 2025 höjs mervärdesskattesatsen för sötsaker från den nuvarande reducerade skattesatsen på 14 procent till 25,5 procent enligt den nya allmänna mervärdesskattesatsen.

I enlighet med regeringsprogrammet överförs de nyttigheter som omfattas av den nuvarande reducerade mervärdesskattesatsen på 10 procent till en skattesats på 14 procent, med undantag för tidningar och tidskrifter. Denna ändring träder i kraft vid ingången av 2025. Mervärdesskattesatsen för den ersättning som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond behandlas fortfarande i den arbetsgrupp som utvärderar Rundradions finansiering. I enlighet med regeringsprogrammet sänks också mervärdesskattesatsen för inkontinensskydd, mensskydd och barnblöjor till 14 procent.

Skatteinkomsterna ökar också till följd av att skattelättnaden vid den nedre gränsen för mervärdesskatt slopas. Den nedre gränsen för mervärdesbeskattning av verksamhet i liten skala höjs från 15 000 euro till 20 000 euro.

Skatteinkomsterna för 2025 ökar också på grund av att arbetsgivares utbildningsavdrag slopas, beskattningen av hyresinkomster inom jordbruket förnyas och punktskatten på läskedrycker och punktskatten på starka alkoholdrycker höjs. Också de höjningar av tobaksaccisen som träder i kraft den 1 november 2024 och den 1 juli 2025 ökar skatteinkomsterna. Dessutom ökar skatteinkomsterna till följd av den ändring av punktskattelagen som gäller utvidgning av skatteansvaret vid distansförsäljning av alkohol. Ändringen träder i kraft under 2024.

Farledsavgifterna återställs till fullt belopp 2025. Vid ingången av 2026 höjs fordonsbeskattningen av elbilar och laddhybrider samt drivkraftsskatten för husbilar, vilket ökar skatteinkomsterna redan under 2025. Skatteinkomsterna minskar till följd av den sänkning av fordonsskattens grundskatt som fastställts tidigare i fråga om det äldre fordonsbeståndet.

Välfärdsområdenas finansiering ökar

Välfärdsområdena finansierar sin verksamhet i huvudsak med statlig finansiering. För välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning föreslås sammanlagt cirka 26,2 miljarder euro 2025. I och med indexhöjningen av välfärdsområdenas finansiering ökar finansieringen med cirka 660 miljoner euro.

Kostnaderna för det ökade servicebehovet inom social- och hälsovården beräknas uppgå till cirka 240 miljoner euro. Beloppet av den justering i efterhand som ingår i finansieringen uppgår till närmare 1,5 miljarder euro. Övergångsutjämningarnas inverkan på finansieringen för 2025 är cirka -70 miljoner euro.

Finansministeriets förslag tar i huvudsak hänsyn till de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet och de ytterligare åtgärder som fastställts i planen för de offentliga finanserna 2025–2028. Det handlar till exempel om att hålla i kraft vårdgarantin på 14 dygn och förlänga den till tre månader samt att minska personaldimensioneringen inom heldygnsomsorg för äldre och utveckla den genom digitalisering. Sammantaget minskar åtgärderna i regeringsprogrammet och de ytterligare åtgärderna behovet av finansiering med cirka 347 miljoner euro.

Mer statsandelar till kommunerna

Staten anvisar kommunerna statsandelar och andra statsunderstöd till ett belopp av sammanlagt cirka 5,6 miljarder euro 2025. För statsandelen för kommunal basservice föreslås 3,3 miljarder euro. Statsandelen ökar i synnerhet på grund av att ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänsterna överförs från staten till kommunerna vid ingången av 2025, och kommunerna får större finansieringsansvar för utkomstskyddet för arbetslösa. Den totalreform av integrationslagen som träder i kraft vid ingången av 2025 ökar dessutom kommunernas ansvar för främjande av integration. De överföringar av finansiering från andra förvaltningsområden som hänför sig till dessa reformer uppgår till sammanlagt cirka 870 miljoner euro.

Kommunernas statsandel höjs permanent med 277 miljoner euro från och med 2025 i syfte att lindra den effekt som social- och hälsovårdsreformen har på statsandelen. I dimensioneringen av statsandelen har man beaktat såväl satsningar som minskningar i kommunernas uppgifter och skyldigheter. Dessa ändringar medräknade minskar besparingen av att avveckla onödiga normer i kommunerna statsandelen med ett nettobelopp på 24 miljoner euro.

Indexhöjningen av statsandelen för basservice uppgår till cirka 50 miljoner euro när man beaktar att indexhöjningen sänks med en procentenhet i enlighet med regeringsprogrammet.

Beredningen av budgetpropositionen för 2025 fortsätter

  • Den 9 augusti: Finansministeriets förslag till statsbudget för 2025 publiceras på webben på adressen budjetti.vm.fi
  • Den 3–4 september: Regeringens budgetförhandlingar
  • Den 23 september: Budgetpropositionen behandlas vid finansutskottets extraordinära sammanträde och vid statsrådets allmänna sammanträde, och publiceras på webben på adressen budjetti.vm.fi

Mer information:
Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(a)gov.fi