Hoppa till innehåll

Slutrapport om utredningen om kontinuerligt lärande vid sidan av arbetet

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 11.4.2024 16.28
Pressmeddelande

Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i augusti 2023 en arbetsgrupp för att utreda hur det kontinuerliga lärandet vid sidan av arbetet kan utvecklas då vuxenutbildningsstödet upphör. Arbetsgruppens slutrapport med förslag överläts av ordförande Laura Rissanen till arbetsminister Arto Satonen.

Arbetsgruppen hade till uppgift att bereda förslag till metoder för att stödja kontinuerligt lärande vid sidan av arbetet, förbättra sysselsättningen och balansera statsfinanserna. Målet var att stärka kompetensen särskilt hos personer med en svag ställning på arbetsmarknaden och en låg utbildningsnivå. 

Arbetsgruppen hade till uppgift att utreda hur man kan se till att fördelarna med utbildningarna täcker kostnaderna för utbildningarna. Arbetsgruppen utredde också vad arbetsgruppens förslag skulle kräva av arbetsgivarna, det offentliga utbildningssystemet och utbildningsanordnarna.

-    Jag vill tacka statssekreterare Laura Rissanen och arbetsgruppen för arbetet med utredningen och för de många bra förslagen om hur det kontinuerliga lärande i arbetslivet kan utvecklas. Nästa steg är att diskutera arbetsgruppens förslag med regeringen, säger arbetsminister Arto Satonen

Arbetsgruppens förslag om hur det kontinuerliga lärandet vid sidan av arbetet kan utvecklas presenteras i slutrapporten. En del av arbetsgruppens parter har anmält avvikande mening om förslagen.  

Studiestöd eller lån garanterar utkomsten under studietiden

Eftersom vuxenutbildningsstödet och yrkesexamensstipendiet upphör kommer ansvaret för utkomsten för de som studerar vid sidan av arbetet i allt större grad att ligga på den enskilda individen och arbetsgivaren.   

Men ett alternativ är enligt arbetsgruppen att det ska vara möjligt att få lån med statsborgen för att trygga utkomsten under den tid man inte får lön. Den här modellen skulle kunna utvecklas antingen som en del av studiestödssystemet eller som en helt ny modell. 

Arbetsgruppens andra förslag gäller att utveckla studiestödet så att det bättre stöder studier vid sidan av arbetet. Ett sätt är till exempel att förlänga stödtiden för högskolestudier, men så att detta inte gäller de som avlägger sin första examen. Ett annat sätt för att beakta vuxenstuderande i studiestödet är att höja gränserna för det studiestöd som man får ta ut per år. 

Arbetsgivarnas ansvar för sina anställdas kunnande ökar

När de anställda inte längre kan få vuxenutbildningsstöd för att utbilda sig vid sidan av arbetet måste arbetsgivarna bära större ansvar för sina anställdas kompetensutveckling. 

Arbetsgruppen föreslår att läroavtalsutbildningen ska få en större roll i utvecklandet av personalens kunnande och rekryteringen av ny personal. Arbetsgivarna skulle också kunna utnyttja sysselsättningstjänsternas gemensamma utbildningar eller beställa utbildningar av högskolorna, eller skaffa utbildningar av yrkesutbildningsanordnare så som det står skrivet i regeringsprogrammets mål för framtiden. 

En ny åtgärd som arbetsgruppen föreslår är att lagen om studieledighet ska ändras så att den bättre beaktar förändringar i verksamhetsomgivningen. Syftet är att sporra arbetsgivarna och arbetstagarna att sinsemellan avtala om studieledighet med lön.  

I framtiden ska allt fler kunna studera medan de arbetar

I framtiden borde utbildningsanordnarna och högskolorna beakta att utbildningarna ska kunna genomföras vid sidan av arbetet, i synnerhet när det gäller de utbildningar som riktar sig till personer i arbetsför ålder. 

Arbetsgruppen föreslår att man ska kartlägga de modeller för studier vid sidan av arbetet som redan används och som fungerar bäst och utreda kostnaderna för dem. De bästa modellerna kan sedan vidareutvecklas, prövas genom pilotförsök och börja användas bland annat för de utbildningar som finansieras och ordnas av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.

Arbetsgruppen föreslår att man ska utnyttja och öka utbudet på mindre studiehelheter som motsvarar kompetensbehoven i arbetslivet. Det är i synnerhet social- och hälsovårdssektorn som har haft nytta av vuxenutbildningarna och därför innehåller regeringsprogrammet ett program för ett gott arbete som syftar till att utveckla högskoleutbildningen och yrkesutbildningen inom social- och hälsovården.   

Vuxenutbildningarna ska riktas till de som faktiskt behöver den  

Arbetsgruppen föreslår att utbildningarna ska riktas till olika grupper som är underrepresenterade inom utbildningen genom att öka finansieringen till dem. Det kan till exempel handla om personer som endast har grundskoleutbildning eller som har svaga basfärdigheter, eller som är i en svag ställning på arbetsmarknaden av något annat skäl. Utbildningarna kan beroende på målgruppen också kombineras med uppsökande verksamhet, avläggande av kompetensmärken för basfärdigheter, olika stödåtgärder eller samarbete till exempel med aktörer inom tredje sektorn. Avsikten är att man ska samla in forskningsdata om hur utbildningarna kan riktas bättre till de som skulle ha största nyttan av dem. 

Enligt arbetsgruppen borde också rehabiliteringen i yrkeslivet och högskolornas system för verksamhetsstyrning utvecklas. Yrkesutbildningarna och högskolornas styrning borde utvecklas enligt regeringsprogrammet genom att rikta vuxnas examensutbildning särskilt till sådan utbildning som höjer utbildningsnivån eller förbättrar ställningen på arbetsmarknaden och genom att öka stödet och handledningen under studietiden.  

Mer information

Pekka Paaermaa, regeringssekreterare, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 004, [email protected]
Laura Rissanen, statssekreterare, arbetsgruppens ordförande, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 632, [email protected]
Veera Svahn, arbetsministerns specialmedarbetare, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 321, [email protected]