Internationella sjöfartsorganisationen IMO tog steg i riktning mot införande av globala metoder för att minska fartygstrafikens växthusgasutsläpp
Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization) IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön sammanträdde i London 30.9–4.10.2024. Vid kommitténs 82:a session fortsatte förhandlingarna om globala metoder för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter. Kommunikationsministeriets kanslichef Minna Kivimäki deltog i sessionen 30.9–2.10.2024.
Vid den 82:a sessionen för IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön (Marine Environment Protection Committee, MEPC) diskuterades också livscykelberäkningen för växthusgasutsläpp från fartyg, preciseringen av bestämmelserna om koldioxidintensitet och energieffektivitet samt regleringen av barlastvatten. Vid sessionen fattades dessutom beslut om vissa regionala åtgärder för att skydda den marina miljön.
IMO har som mål att sjötransporterna ska vara växthusgasneutrala före 2050 eller omkring 2050 med beaktande av de nationella förhållandena. Senast 2030 ska fartygens utsläpp av växthusgaser minska med minst 20 procent jämfört med 2008 och etappmålet för 2040 är minst 70 procent. IMO:s medlemsstater har kommit överens om att de globala åtgärderna för att uppnå dessa mål ska antas slutgiltigt senast i oktober 2025. De avtalade åtgärderna enligt denna tidsram träder i kraft 2027.
Vid sammanträdet fortsatte förhandlingarna om juridiskt bindande åtgärder för att minska utsläppen. Genom dessa åtgärder ska målen nås inom den tidsram som avtalats. Under denna förhandlingsomgång nåddes ännu inget fullständigt samförstånd om åtgärderna. Åtgärdernas inverkan på livsmedelstryggheten, särskilt i de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, väckte diskussion.
Samtliga IMO:s medlemsstater har dock nu en tydligare kännedom om likheterna och skillnaderna mellan de olika förslagen samt elementen som behövs för den reglering som ska framförhandlas. Det finns förutsättningar för att nå enighet under nästa förhandlingsomgång våren 2025.
Finlands förhandlare var nöjda med förhandlingsklimatet. Finland anser också att det är ett gott förhandlingsresultat att det fortfarande är aktuellt med en målinriktad fartygsbränslestandard och en separat ekonomisk styrmetod i enlighet med EU-medlemsstaternas förslag. Enligt EU-medlemsstaterna behövs båda elementen för att man genom regleringen ska kunna uppnå de uppställda utsläppsminskningsmålen.
Genom en bränslestandard införs bestämmelser om en gradvis minskning av växthusgasinnehållet i marina bränslen. Genom ekonomiska styrmetoder fastställs ett pris för växthusgasinnehållet i fartygens utsläpp, vilket ytterligare kommer att sporra övergången till hållbara bränslen och drivkrafter.
Finland anser att en ambitiös global utsläppsreglering skulle jämna ut konkurrensmiljön mellan EU och resten av världen i fråga om sjöfarten och näringslivet. Utsläppsminskningarna inom sjötransporterna bör i första hand främjas genom tillräckligt målmedvetna globala åtgärder. Om målmedvetna åtgärder fås till stånd inom IMO, bör en betydande dubbel börda i EU-åtgärderna förhindras och avvecklas.
Finland berättade om säkra och hållbara sjötransporter under isförhållanden
Finland anser att det är viktigt att IMO beaktar säker gång i is för fartyg. På mötesveckans andra dag, tisdagen den 1 oktober, ordnade Finland under lunchtid en presentation för de andra delegaterna om att minska utsläpp under utmanande nordliga förhållanden. Bolaget ESL Shipping Oy:s verkställande direktör Mikki Koskinen och direktör Antti Kiilakoski, som ansvarar för förvaltningen av leveranskedjan hos SSAB Europe, presenterade sina företags åtgärder för att minska växthusgasutsläppen under isförhållanden och inom sjölogistiken i Östersjön.
Regionala åtgärder för att skydda den marina miljön
Vid sessionen inrättades i enlighet med Kanadas och Norges förslag begränsningsområden för kväve- och svaleoxid i Kanadas arktiska vatten och i Norska havet. Detta kommer att avsevärt minska de skadliga effekterna av dessa fartygsutsläpp på naturen i den arktiska regionen.
Dessutom godkände sessionen på förslag av Indonesien ett utkast till resolution om att utse miljön kring vissa öar i Lomboksundet till särskilt känsligt havsområde (Particularly Sensitive Sea Area, PSSA). Lombokssundet är en central farled för internationell sjötrafik på Balinesiska havet i Sydostasien.
Vad händer nu?
Växthusgasarbetsgruppen, som jobbar mellan sessionerna för kommittén för skydd av den marina miljön, sammanträder sannolikt den 17–21 februari 2025 nästa gång och dessutom veckan före kommitténs nästa session i april 2025. Avsikten är att de globala åtgärderna för att minska växthusgasutsläppen ska antas preliminärt vid MEPC kommitténs 83:e session den 7–11 april och slutgiltigt vid MEPC:s extra session den 13–14 oktober 2025.
Mer information:
kommunikationsministeriet:
Eero Hokkanen, ställföreträdare för Finlands ständiga representant vid IMO, konsultativ tjänsteman, tfn 050 476 0401, eero.hokkanen(a)gov.fi
Päivi Antikainen, enhetsdirektör, kommunikationsråd, tfn 0296 342101, paivi.antikainen(a)gov.fi
Transport och kommunikationsverket:
Anita Mäkinen, ställföreträdare för Finlands ständiga representant vid IMO, ledande sakkunnig, tfn 040 162 4592, anita.makinen(a)traficom.fi
Statsrådets utredning: Internationella sjöfartsorganisationens förhandlingar om ekonomiska styrmedel för att minska växthusgasutsläppen inom den internationella sjöfarten
IMO: Particularly Sensitive Sea Areas (på engelska)
IMO: Special Areas under Marpol (på engelska)