Arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2019: mer satsningar på innovationsfinansiering
I arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2019 ligger prioriteringen på tillväxtpolitik som ska stödja regeringsprogrammets sysselsättnings- och tillväxtmål.
Arbets- och näringsministeriet föreslår 2 553 miljoner euro i anslag under huvudtiteln, vilket innebär en minskning med nästan 270 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för innevarande år.
Minskningen av utgifterna beror i huvudsak på att regeringens tidsbundna (2016–2018) spetsprojektfinansiering upphör (-112 miljoner euro), att kostnaderna för refinansieringslån för export bortfaller på grund av att de återbetalats i förtid (-97 miljoner euro), att anslaget för offentlig arbetskrafts- och företagsservice minskas (-83 miljoner euro) och att utgifterna för produktionsstöd för förnybar energi minskas (-33 miljoner euro).
Däremot ökas utgifterna för utbetalningar inom ramen för EU:s strukturfondsprogram med drygt 40 miljoner euro, utbetalningarna av understöd från Business Finland med knappt 25 miljoner euro och anslaget för Business Finlands omkostnader med drygt 18 miljoner euro.
Ökade satsningar på Business Finlands resurser
Arbets- och näringsministeriet föreslår att Innovationsfinansieringsverket Business Finlands fullmakt att bevilja understöd ska uppgå till drygt 344 miljoner euro, vilket är nästan 74 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018.
– Det är tydligt att vi håller på att hamna på efterkälken jämfört med våra konkurrentländer när det gäller satsningar på innovationer. Den offentliga innovationsfinansieringen måste ökas betydligt, eftersom den också gör det möjligt för företagen att utöka sin forsknings- och innovationsverksamhet, konstaterar näringsminister Mika Lintilä.
För Business Finlands omkostnader föreslås ett anslag på drygt 102 miljoner euro, vilket är över 18 miljoner euro mer än i budgeten för 2018. Tilläggsanslaget ska användas för bl.a. programverksamhet och stärkande av den internationella verksamheten.
Tillgången på internationella experter bör säkerställas
Målet med regeringens åtgärdsprogram Talent Boost är att stärka tillgången på internationella experter genom att göra Finland mer attraktivt. Finländska företag bör ha tillgång till tillräckligt med arbetskraft och kunnande om internationalisering.
– Det råder global konkurrens om experterna. Tillgången på arbetskraft och experter är en av de största utmaningarna med tanke på våra företags tillväxt och internationalisering, och dessa utmaningar måste vi svara på. Exempelvis programvarubranschen lider av kronisk brist på kunnig arbetskraft, säger arbetsminister Jari Lindström.
Arbets- och näringsministeriets budgetförslag innehåller ett tilläggsanslag på fem miljoner euro för att göra Finland attraktivt för internationella experter. Det föreslås att hälften av tilläggsfinansieringen ska användas av Business Finland för att skapa en bestående tjänst för internationella experter, för verksamhet som ska locka experter och uppstartsföretagare och för att stärka rekryteringen. Dessutom har man för avsikt att starta upp verksamhet med ett slags ambassadörer för Finland för att göra landet mer känt bland experterna.
Resten av tilläggsfinansieringen ska riktas till städerna bland annat för utveckling av systematisk verksamhet för att locka till sig experter och för pilotprojekt.
Mer hävkraft till regionerna
Bevillningsfullmakten för EU:s strukturfondsprogram ökas till närmare 669 miljoner euro, vilket är 287 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. En ökning av fullmakten med 75 procent är möjlig på grund av att den tidigareläggs från 2020 till 2019.
Tidigareläggningen av bevillningsfullmakten främjar tillväxt i regionerna, möjliggör framförhållning i användningen av finansieringen och underlättar åtgärder för att avsluta programperioden 2014–2020.
Satsningar på energistöd främjar klimatarbetet och hållbar utveckling
Energistödsfullmakten föreslås uppgå till 80 miljoner euro, vilket är 25 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Ökningen baserar sig på den nationella energi- och klimatstrategin.
– Tilläggssatsningarna på energistödet är ett element när det gäller att uppnå Finlands nationella och EU:s energi- och klimatmål. Satsningarna främjar också Finlands nationella genomförande av Agenda 2030, i synnerhet målet ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland, konstaterar bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Utgifterna för produktionsstödet för förnybar energi minskas med över 33 miljoner euro. Tidigare i år godkände riksdagen en ändring av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor. Den innebär att det ska genomföras ett teknikneutralt anbudsförfarande. Det nya systemet medför utgifter från och med 2020.
– Produktionsstöd ska betalas endast för de mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga investeringarna, och jämfört med det nuvarande tariffsystemet är det för skattebetalarna ett mycket förmånligare sätt att stödja produktion av el från förnybara energikällor. Det gör att vi kan erbjuda allt förmånligare och renare energi i framtiden, fortsätter minister Tiilikainen.
Arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2019 (på finska)
Ytterligare upplysningar:
Jari Gustafsson, kanslichef, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7400
Mika Niemelä, ekonomidirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2135
Jukka Ihanus, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 463 9929
Juha Halttunen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236
Vilhartti Hanhilahti, bostads-, energi- och miljöministerns specialmedarbetare, tfn 040 836 4823