Boendestrukturen i det statligt stödda bostadsbeståndet har utretts
I en utredning som miljöministeriet beställt har boendestrukturen i det statligt stödda bostadsbeståndet granskats utifrån statistik från 2022. Bland annat granskades bostadshushållens genomsnittliga inkomster och fördelning över inkomstdeciler, deras socioekonomiska ställning och boendetäthet samt boendetiden och flyttandet mellan olika boendeformer.
”I statligt stödda bostäder ska valet av boende basera sig på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov. Därför är det viktigt att boendestrukturen tidvis utreds på riksnivå”, säger Matleena Haapala, lagstiftningsråd vid miljöministeriet.
Statligt stödda bostäder är hyresbostäder och bostadsrättsbostäder vars produktion har understötts med långfristigt eller kortfristigt räntestöd eller med aravalån enligt det äldre systemet. Användningen av dessa bostäder är förenad med begränsningar bland annat i fråga om hyran eller bruksvederlaget samt valet av boende. Enligt Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet finns det sammanlagt cirka 400 000 sådana bostäder i hela landet.
Vem bor i statligt stödda bostäder?
Det att ensamboende har blivit vanligare syns i det statligt stödda bostadsbeståndet så att redan klart över hälften är ensamboende. Enligt utredningen steg andelen ensamboende i hyresbostäder som stöds med långfristigt räntestöd och aravalån från 53 procent till 59 procent 2011–2022. Bland barnfamiljerna är enföräldersfamiljer något vanligare än tvåföräldersfamiljer, och andelen barnfamiljer är större än i marknadshyresbostäder.
Av bostadshushållen i den lägsta inkomstdecilen bodde något under 30 procent i statligt stödda bostäder enligt de skattepliktiga bruttoinkomsterna 2022. När man granskade de disponibla inkomsterna var andelen 20 procent. I den lägsta inkomstdecilen för disponibla inkomster finns det relativt sett fler ägarboende än i den lägsta inkomstdecilen för bruttoinkomster. Andelen personer som bor i statligt stödda bostäder minskade i rätt så jämn takt i de högre inkomstdecilerna. Av bostadshushållen i den högsta inkomstdecilen bodde drygt en procent i statligt stödda bostäder.
Inkomstnivån varierar inom bostadsbeståndet beroende på boendetyp och område
Flest låginkomsttagare finns i hyresbostäder avsedda för grupper med särskilda behov, till exempel i studentbostäder. Också i vanliga hyresbostäder tjänar majoriteten av hyresgästerna mindre än medianinkomsten. Av de som bor i bostadsrättsbostäder tjänar omkring hälften mindre än medianinkomsten och hälften mer än medianinkomsten. I huvudstadsregionen, där hyresnivån är högst, är också inkomstnivån bland de som bor i statligt stödda bostäder allmänt sett högre än i andra delar av landet.
I utredningen granskades också förhållandet mellan bostadshushållens inkomster och de inkomstgränser vid valet av boende till statligt stödda hyresbostäder som infördes vid ingången av 2025. Av de som bor i hyresbostäder som stöds med statligt långfristigt räntestöd eller aravalån skulle 11,7 procent ha överskridit inkomstgränserna 2022. I huvudstadsregionen var andelen 15,6 procent. Andelarna har i utredningen beräknats utifrån de genomsnittliga årsinkomsterna. Inkomstgränserna är till exempel 3 540 euro i månaden i hushåll med en vuxen, 6 020 euro i månaden i hushåll med två vuxna och 4 190 euro i månaden i hushåll med en vuxen och ett barn.
I statligt stödda bostäder var boendeomsättningen måttligare än i marknadshyresbostäder
Enligt utredningen stannade över hälften av de som bor i statligt stödda bostäder i samma bostad i högst 5 år. Av de som flyttade år 2022 flyttade grovt taget en tredjedel inom det statligt stödda bostadsbeståndet. I fråga om hyresbostäder som stöds med långfristigt räntestöd eller aravalån fanns det enligt utredningen ingen betydande variation i hushållens placering i inkomstdecilerna beroende på boendetiden. Efter det första året hade dock andelen boende med goda inkomster ökat något, medan det bland de som bott kvar i över 10 år var vanligt med inkomster som understiger medianen.
Utredningen om boendestrukturen är en del av en utredningshelhet i tre delar
Miljöministeriet beställde utredningen om boendestrukturen av Datarummet vid Statens ekonomiska forskningscentral hösten 2024. Uppgifterna togs fram separat för hyresbostäder som stöds med långfristigt räntestöd eller aravalån, hyresbostäder för grupper med särskilda behov och bostadsrättsbostäder samt delvis också för hyresbostäder som byggts med det kortfristiga räntestöd som infördes 2016. Som jämförelseuppgifter användes marknadshyresbostäder och ägarbostäder.
Miljöministeriet har i samarbete med Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet också beställt en utredning som granskar möjligheten att upprätthålla en förmånlig hyresnivå inom den statligt stödda bostadsproduktionen genom att höja hyrorna för höginkomsttagare efter en viss inkomstgräns eller genom att i fortsättningen ingå hyresavtal för viss tid så att höginkomsttagare inte kan använda bostäderna efter utsatt tid. Intressentgruppernas synpunkter på frågan begärs under utredningsarbetet. Miljöministeriet har också beställt en separat utredning om de juridiska ramarna. Information om utredningarna ges våren 2025.
Mer information:
Matleena Haapala
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 332
[email protected]