Rådet för bedömning av lagstiftningen
Ändring av lagen om grundläggande utbildning: i vilken omfattning kommer reformen att förbättra barns ställning i förhållande till nuläget?

Rådet för bedömning av lagstiftningen har gett sitt utlåtande till undervisnings- och kulturministeriet om förslaget till lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning. Konsekvenserna av lagförslaget har bedömts ur många synvinklar och i förslaget har osäkerhetsfaktorerna kring bedömningen lyfts fram. Vid beredningen har barn och unga hörts på ett mångsidigt sätt. Rådet har några kompletteringsförslag till propositionen.

Syftet med lagförslaget är att förtydliga, precisera och förenhetliga de stödformer som eleven får så att stödåtgärderna är enhetliga och tydliga i hela landet samt att säkerställa tillräckliga resurser för genomförandet av stödåtgärderna. Avsikten är att eleverna ska ha lika möjligheter att få stöd för lärandet både som medlemmar i gruppen och som individer. Syftet med propositionen är att minska undervisningspersonalens administrativa arbete genom att minska antalet handlingar som behövs för att bedöma, fatta beslut om och planera stödet.

I propositionsutkastet har konsekvenserna beskrivits på ett mångsidigt sätt. Lagförslaget är en omfattande helhet, då de viktigaste förslagen och de väsentliga konsekvenserna dessutom kunde presenteras i korthet till exempel i en tabell, vilket skulle förtydliga den omfattande helheten. Dessutom föreslås det att textavsnittet om konsekvensbedömning ställvis kunde komprimeras och koncentrera sig på en beskrivning av de väsentliga konsekvenserna av förslaget.

I propositionsutkastet förblir det oklart hur den nuvarande modellen med stöd i tre steg har fungerat i praktiken med tanke på barnen och huruvida det finns forskningsbaserad kunskap om hur modellen fungerat. Detta försvårar bedömningen av om den ändring som nu föreslås bevisligen medför förbättringar med tanke på barnen. Rådet anser att det i propositionen ännu bör preciseras i hur stor omfattning reformen förbättrar barns ställning i förhållande till nuläget.
Enligt lagförslaget har det uppskattats att det med anledning av de skyldigheter som reformen medför kalkylmässigt kommer att behövas 150 nya speciallärare. Rådet anser att det i propositionen bör preciseras vad uppskattningen av att det med anledning av reformen kommer att behövas 150 nya speciallärare baserar sig på och hur de nya koefficienterna har beräknats. 

Enligt lagförslaget förutsätter den datainsamling och utveckling av systemen som det nya stödet kräver tilläggssatsningar från både kommunernas och statens sida. Rådet anser att kostnaderna för utveckling och underhåll av systemen bör behandlas mer detaljerat, eftersom det av propositionsutkastet inte framgår vad de årliga utvecklings- och underhållskostnaderna exakt utgörs av. 

Rådet för bedömning av lagstiftningen har lämnat sitt utlåtande om regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning samt till vissa lagar som har samband med den (projektnummer: OKM058:00/2023). Undervisnings- och kulturministeriet lämnade propositionen till rådet per e-post den 8 juli 2024.

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att utkastet till regeringens proposition väl uppfyller kraven i anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning. Rådet rekommenderar att utkastet till regeringens proposition kompletteras i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnas till riksdagen.

Mer information: Annika Collin, ledande sakkunnig, sekretariatet för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0295 160 589

Rådet för bedömning av lagstiftningen är ett självständigt och oberoende organ som lämnar utlåtanden om utkast till regeringens propositioner och konsekvensbedömningarna i dem.