Finlands medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter ur civilsamhällets perspektiv

Finlands medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2022–2024 löper ut vid årsskiftet. Det treåriga medlemskapet inföll samtidigt med den världspolitiska kraftiga förändringen, vilket har återspeglats i rådets agenda och Finlands prioriteringar. Det har varit viktigt för Finland att konsekvent försvara rådets globala uppgift att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Utrikesministeriet har bjudit in representanter för civilsamhället för att diskutera resultaten och lärdomarna av medlemskapsperioden och Finlands roll som rådets blivande observatör.

Utrikesministeriet, Finlands FN-förbund och delegationen för internationella frågor om mänskliga rättigheter (IONK) ordnade för representanterna ett diskussionsmöte kring Finlands medlemskap i FN-rådet i Sjöekipaget onsdagen den 11 december. Temat var medlemskapsperiodens resultat och lärdomar och de följande stegen när Finland tar över rollen som observatör vid rådet. Närmare 40 civilsamhällets representanter deltog i mötet för att diskutera dessa frågor. Diskussionen leddes av Rosa Puhakainen som ansvarar för Finlands FN-förbunds utbildningsarbete och är sakkunnig i människorättsfrågor. I början och slutet av mötet höll utrikesministeriets biträdande avdelningschef Erik Lundberg, verksamhetsledaren för Finlands FN-förbund Helena Laukko och vice ordföranden för delegationen för internationella frågor om mänskliga rättigheter Atik Ali anföranden. 

I början av mötet fick deltagarna också höra en videohälsning från verksamhetsledaren för den internationella civilsamhällesorganisationen International Service for Human Rights Phil Lynch. Lynch tackade Finlands aktiva medverkan i arbetet med att inrätta mandatet för särskild rapportör för människorättssituationen i Ryssland, de snabba reaktionerna på Rysslands anfallskrig och arbetet för de mänskliga rättigheterna för den uiguriska minoriteten i Kina och de afghanska kvinnorna och flickorna. De tematiska helheter som Lynch lyfte fram handlar om Finlands föredömliga arbete för att bidra till kvinnors, flickors och ursprungsfolkens rättigheter, dömande av olagliga avrättningar, adekvat boende och skydd av människorättsförsvarare. Lynch uppmuntrade Finland att som kommande observatör aktivt ta läget i enskilda länder upp till diskussion samt att ta ställning till fall av hämndaktioner mot enskilda människorättsförsvarare. Han uppmuntrade Finland också att på nytt ansöka om medlemskap i rådet.

Finland är känt att agera konsekvent och pålitligt

I paneldiskussionen som utvärderade resultaten och lärdomarna under Finlands medlemskap deltog Finlands ständiga representant i Genève, ambassadör Heidi Schroderus-Fox, medlemmen i den internationella direktionen för International Federation for Human Rights Kaari Mattila, Jean Monnet-professorn Hanna Tuominen från Helsingfors universitets Centrum för Europaforskning, Finska Missionssällskapets sakkunnig i människorätts- och påverkansfrågor Roosa Rantala samt samordnaren för påverkansarbetet vid Abilis-stiftelsen Tuomas Tuure.

Allmänt taget bedömdes Finland ha arbetat konsekvent och pålitligt under hela medlemskapsperioden.  Finland blev valt till rådets vice ordförande som representant för de andra västländerna, vilket var ett stort erkännande och ett tecken på starkt förtroende från västländernas sida. Många av deltagarna delade Phil Lynchs kommentarer.

Finland har systematiskt understött arbetet vid kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Finlands centrala prioriteringar i rådet har handlat om att försvara rättigheterna för kvinnor och flickor, ursprungsfolk, personer med funktionsnedsättning och könsminoriteter och sexuella minoriteter. Ett av Finlands viktigaste resultat har varit den nya resolution om att förebygga diskriminering, våld och skadlig praxis mot intersexpersoner som Finland framgångsrikt förespråkat och rådet godkänt. Samtidigt lyftes fram en vädjan om en starkare koherens mellan Finlands internationella arbete och nationella politiska åtgärder.

Finland var medlem i rådet i ett världspolitiskt utmanande läge, vilket har präglat rådets arbete. Kriser och krig rubbar världsordningen och samtidigt ifrågasätter olika anti-rörelser jämställdheten och demokratin på globalt plan. Paneldeltagarna framhävde ofta att de mänskliga rättigheterna ska stå i kärnan av utrikes- och säkerhetspolitiken på alla agendor.  De mänskliga rättigheterna är en central del av fred, säkerhet och utveckling. När vi stöttar det multilaterala regelbaserade systemet för mänskliga rättigheter främjar vi också Finlands säkerhet.  

Att förfölja människorättsförsvarare och minska civilsamhällets handlingsutrymme är allvarliga allt vanligare problem världen över. Som medlem har Finland också aktivt velat ta itu med dessa problem.  Finland har fått beröm särskilt för sitt stöd för att öka synligheten för människorättsförsvarare i rådet för mänskliga rättigheter. Att göra det finländska civilsamhället delaktigt i arbetet under medlemskapsperioden ansågs vara en viktig del av Finlands medlemskapsperiod. Att regelbundet ha samråd under ledning av utrikesministeriet och att en representant för delegationen för internationella frågor om mänskliga rättigheter har tillsammans med Finlands delegation deltagit i rådets möten upplevdes som positivt. 

Det treåriga medlemskapet har visat att rådet för mänskliga rättigheter är en verklig världspolitisk scen och barometer. Röstningsbeteendet är ett konkret bevis på vad staten företräder eller till vilket läger den tillhör.  Rådet för mänskliga rättigheter är ett viktigt forum för att skapa dialog också mellan länder som inte delar samma tankar. Paneldeltagarna påminde att rådets beslut kan vara av avgörande betydelse för utvecklingen eller bytet av riktning också på nationell nivå. Enskilda länder kan söka stöd hos FN och få kriterier för att bygga upp ett rättvisare samhälle, såsom till exempel Kazakstan har försökt göra när landet har reviderat sin lagstiftning för att bekämpa våld i nära relationer.

Arbetet som medlem är över, men arbetet i rådet fortsätter

Finlands arbete i rådet fortsätter nästa år som observatör.

”Finland tänker fortsätta arbetet i rollen som aktiv observatör och värna om rådets globala mandat”, sade Erik Lundberg, biträdande avdelningschef vid utrikesministeriet.

Förhoppningsvis kommer samarbetet med civilsamhällesorganisationerna att fortsätta också efter medlemskapet. Det önskades också att Finland aktivt håller i gång dialogen med rådets gamla och nya medlemsländer. Deltagarna uppmanade också Finland att fortsätta med djärva initiativ bland annan när det gäller läget i enskilda länder. Arbetet för att försvara de mänskliga rättigheterna kommer att synas också under Finlands ordförandeskap i OSSE som inleds nästa år.