Lainsäädännön arviointineuvosto
Rådet för bedömning av lagstiftningen om propositionen om arbetsfred: konsekvenserna för olika arbetstagargruppers ställning bör preciseras

Rådet för bedömning av lagstiftningen har lämnat ett utlåtande om arbets- och näringsministeriets proposition om den så kallade propositionen om arbetsfred. Man får en bra uppfattning om bakgrunden till och målsättningen för propositionen. Olika konsekvenser har identifierats, men preciseringar behövs särskilt i fråga om arbetstagarnas ställning.

I propositionen föreslås ändringar i lagen om kollektivavtal, lagen om medling i arbetstvister, arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal (den så kallade propositionen om arbetsfred). Det föreslås att politiska arbetsinställelser begränsas så att de får pågå i högst 24 timmar och andra stridsåtgärder i högst två veckor. Dessutom ska oproportionerliga sympatiaktioner och politiska stridsåtgärder som överskrider maximitiden undvikas. Det föreslås att beloppet av plikt som döms ut för arbetskonflikter som strider mot fredsplikten ska uppgå till 10 000–150 000 euro. Dessutom ska arbetstagare betala en kompensation (200 euro) till sin arbetsgivare om arbetstagaren fortsätter med en arbetsinställelse som en domstol har förklarat olaglig och arbetstagaren är medveten om domen.

Propositionen ger en god uppfattning om målsättningarna och de viktigaste förslagen samt om den nationella lagstiftning som anknyter till propositionen. Därtill innehåller propositionsutkastet en täckande beskrivning av utländsk lagstiftning och internationella överenskommelser som är bindande för Finland. I konsekvensbedömningen ingår sifferkalkyler. Även osäkerhetsfaktorer i anslutning till kalkylerna lyfts fram. 

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att skrivningen i regeringsprogrammet har begränsat ministeriets möjligheter att bedöma olika alternativ. Det framgår inte av beskrivningen av alternativ om olagliga strejker kan minskas med alternativa metoder.

I utkastet till proposition behandlar man i relativt liten utsträckning vilka konsekvenser propositionen har för arbetstagare som inte omfattas av ett kollektivavtal eller som har ett atypiskt anställningsförhållande (s.k. nollavtal), eller för arbetstagare med funktionshinder. Arbetstagarnas ställning bör också bedömas utifrån de grundläggande fri- och rättigheterna. En begränsning av konflikträtten kan ha konsekvenser för tillgodoseendet av arbetstagarnas grundläggande fri- och rättigheter, eftersom organisationerna företräder arbetstagarna. 

Utlåtande av rådet för bedömning av lagstiftningen lämnades om regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om kollektivavtal, lagen om medling i arbetstvister, arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal (projektnummer: TEM053:00/2023). Arbets- och näringsministeriet lämnade propositionen till rådet per e-post den 23 januari 2024. Utlåtandet är offentligt.

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att utkastet till regeringens proposition följer anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning på ett nöjaktigt sätt. Rådet rekommenderar att utkastet till proposition korrigeras i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnas till riksdagen.   

Mer information:  Leila Kostiainen, ordförande för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0400 805 417; Meri Virolainen, bedömningsråd, generalsekreterare för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0295 160 202 

Rådet för bedömning av lagstiftningen är ett självständigt och oberoende organ som lämnar utlåtanden om utkast till regeringens propositioner och konsekvensbedömningarna i dem.