Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen
Svar på interpellationen om utbildningsnedskärningarnas konsekvenser för tillväxten, den utbildningsmässiga jämlikheten och kompetensnivån
Ändringar i det talade ordet möjliga
Ärade talman,
Vi har haft fördelen att födas i Finland som är ett av världens bästa länder med egentligen alla mått mätt. De tidigare generationerna - våra föräldrar, far- och morföräldrar samt generationerna före dem - arbetade hårt för att vi skulle ha större möjligheter än de i tiden hade.
Finland befinner sig nu i en ytterst svår situation. Statsskulden växer, men inte ekonomin. Utgifterna överstiger inkomsterna. Pengarna räcker inte till för att täcka välfärdssamhället i den omfattning som det antagit under de goda tiderna. Vår konkurrenskraft - hur vi klarar oss i den globala konkurrensen - har rasat. Arbetslösheten växer snabbast i hela Europa. Detta ökar känslan av hopplöshet och får människor att må dåligt.
Vad som är allra mest oroande är att det finländska samhällets förnyelseförmåga försämrats. De tidigare regeringarna har inte kunnat reformera Finland - inte ens dess allra mest lysande framgångssaga, den finländska utbildningen - i tillräcklig grad för att motsvarar den snabba förändringen i världen.
Ärade talman,
Finland befinner sig i en situation, där det inte erbjuds några enkla lösningar. Åtgärder måste vidtas inom alla sektorer: ekonomin måste anpassas, även de allra mest smärtsamma nedskärningarna måste göras. Konkurrenskraften på arbetsmarknaden måste återställas. Och Finland måste reformeras.
Statsskulden ökar med ungefär en halv miljon euro varje timme. För att skuldsättningen ska kunna stoppas måste regeringen göra nedskärningar på alla områden, tyvärr också inom utbildningen, eftersom den både i statens och kommunernas budgeter är den näst största utgiftshelheten efter social- och hälsovården.
När vår ekonomi växte kunde vi utveckla vårt utbildningssystem genom att öka utgifterna. Nu när ekonomin inte växer och utgifterna kroniskt överstiger inkomsterna kan vi inte längre göra detta. Vi måste överväga hur vi kan uppnå bättre resultat med allt knappare resurser. Det måste utvecklas verksamhetssätt, reformeras.
Vårt utbildningssystem hotar att bli efter när den kringliggande världen snabbt ändras. Det största hotet mot den finländska utbildningen, forskningen och bildningen är inte nedskärningar, utan att vi inte modigt genomför reformer.
Ärade talman,
Som ett litet land ligger vår styrka i bildning, hög kompetens, innovationsförmåga och utbildning av hög kvalitet. För detta är vi kända i världen.
Den finländska grundskolan hör fortfarande till de bästa i världen, men samtidigt ser vi att det inte längre automatiskt är så i framtiden. Inlärningsresultaten blir sämre. Internationell och inhemsk forskning visar att våra 15-åringar har sämre kompetens än tidigare. Det tröstar inte att det är en allmän trend i västländerna. Försämringen av inlärningsresultaten har inte blivit långsammare, trots att vi i dagens läge sätter mera pengar än någonsin på utbildning och forskning.
Enligt Pisa-undersökningen har de finländska ungdomarnas kompetens försämrats i alla innehållsområden. Över 10 procent av våra unga avlägger inte en examen på andra stadiet. Ungefär 95 procent av åldersklassen inleder studier på andra stadiet efter grundskolan, men endast 85 procent klarar av dem. Alla ungdomar förtjänar framtidsutsikter och en bra utbildning, utan vilken man i framtiden inte längre klarar sig på arbetsmarknaden.
Grundskolan har blivit fånge i sin fina historia. Under den senaste regeringsperioden märktes det tydligt hur det saknades en vision för utvecklande av grundskolan.
Samma brist på vision fanns i vetenskapspolitiken. Resurserna var spridda och högskolornas arbetsfördelning har inte utvecklats. Observationerna i flera internationella och inhemska utredningar, såsom rapporten Vetenskapens tillstånd 2014, visar att högskoleutbildningens och forskningens finansiering och resurser är splittrade. Vi kan inte uppnå en sådan storslagenhet som de länder i kontrollgruppen som gjort motsvarande satsningar kunnat.
Vi är tvungna att omedelbart svara på bl.a. dessa utmaningar i vårt utbildningssystem. Det är alldeles nödvändigt att förnya utbildningens innehåll och strukturer - även arbetsformerna och inlärningen.
Ärade talman,
I framtiden sker förändringar på arbetsmarknaden mycket snabbt. Arbetsplatser försvinner och nya uppkommer. Kompetensbehoven ändras.
Reformen av utbildningssystemet är för denna regering - även i en svår ekonomisk situation och i en tid av besparingar - en mycket intressant uppgift. Visionen för kompetens och utbildning i vårt regeringsprogram är att göra Finland till ett land där man hela tiden vill lära sig något nytt. Vi vill att den finländska utbildningen reformeras så att vi även i framtiden kan höra till världstoppen när det gäller utbildning, kompetens och modern inlärning.
Kompetens och utbildning är ett av regeringens viktigaste förändringsprogram. Med hjälp av sex spetsprojekt och 19 åtgärder som gäller kompetens och utbildning strävar vi efter en permanent förändring i den finländska utbildningen. Vi kommer att investera 300 miljoner euro i genomförandet av dessa förändringsprojekt under de kommande tre åren.
Vi vill reformera den finländska grundskolan och föra in den på 2020-talet. Nya läroplaner tas i bruk i våra grundskolor nästa höst. Målet för vårt spetsprojekt är att via en ny pedagogik, nya inlärningsmiljöer och digitalisering av undervisningen förbättra inlärningsresultaten, svara på framtidens kompetensbehov och göra inlärning intressant genom hela livet. De nya läroplanerna betonar inlärning baserad på observationer, digital kompetens, omfattande inlärning och tillämpning av information, kreativitet och sociala färdigheter.
I många skolor i Finland lär man sig redan på ett helt nytt sätt. Många lärare har modigt börjat pröva nya metoder, utnyttjat utöver sina egna erfarenheter även nya forskningsrön om inlärning, frångått modellen med traditionell "massundervisning" och befriat barnen från pulpeter så att de som lärande är sitt eget unika jag och värdefulla precis som sådana.
Regeringen vill stödja reformen av pedagogiken genom att uppmuntra till försöksverksamhet. I anslutning till Utbildningsstyrelsen inrättas en försökscentral som har till uppgift att även sprida goda erfarenheter, samt ett kompetenscentrum för inlärningsmiljöer så att skolornas disposition av utrymmen så bra som möjligt stöder inlärning av nya saker.
Vi kommer att se till att alla elever i grundskolan får en timme motion varje dag. Konceptet en timme motion varje dag genomförs genom att utvidga projektet Skolan i rörelse så att det blir riksomfattande.
Den finländska grundskolans framgångssaga baserar sig på kompetenta, ansedda och högutbildade lärare som har en exceptionellt stor pedagogisk frihet att utnyttja sin yrkesskicklighet för elevernas bästa. Vi vill att lärarna lyckas i sitt viktiga arbete och även i framtiden hör till de bästa i världen. Därför satsar vi på dem. Vi kommer att inleda ett program för utvecklande av lärarutbildningen och förnya både grundutbildningen och påbyggnadsutbildningen för lärare så att våra lärare har redskap att svara på framtida kompetensbehov.
Under de tre kommande åren kommer regeringen att investera sammanlagt 121 miljoner euro på en reform av grundskolan och av beloppet kommer inemot 50 miljoner euro uttryckligen att användas för utveckling av lärarnas kompetens.
I internationell jämförelse är den finländska grundskolan väldigt jämlik. Skillnaderna i inlärningsresultaten mellan olika skolor och olika geografiska områden är fortsättningsvis små. I den färskaste Pisa-undersökningen var skillnaderna mellan skolorna de näst minsta av alla deltagarländer och spridningen när det gäller kunskaper mellan eleverna låg i den lägsta tredjedelen. Emellertid måste vi ta sådana tecken på mycket stort allvar som visar att jämlikheten inom utbildningen så småningom smulas sönder även i Finland. Även i fortsättningen måste vi se till att varje barn, oberoende av familjens bakgrund, boningsort eller förmögenhet, har lika möjligheter att utbilda sig och hitta sin egen stig.
Därför ville regeringen, trots svåra nedskärningar som drabbar utbildningen, särskilt värna om de jämlika möjligheterna och i budgeten för nästa år bevilja 10,5 miljoner euro för främjande av jämlikheten inom utbildningen genom att stödja de skolor som finns i de mest utmanande områdena. Vid undervisnings- och kulturministeriet kommer vi att inleda ett omfattande arbete för att förbättra jämlikheten inom utbildningen.
Dessutom vill regeringen hålla fast vid utbildningsgarantin och utveckla ungdomsgarantin mer i riktning mot en kollektiv garanti. En särskilt stor utmaning är att stödja invandrarnas möjligheter till utbildning. Här står vi inför en ny situation.
Ärade talman.
De första stegen inom lärande och fostran tas redan före den grundläggande utbildningen i den småbarnspedagogiska verksamheten och förskoleundervisningen. Inom den småbarnspedagogiska verksamheten fostras, undervisas och vårdas våra barn av utbildad och mycket engagerad personal. Numera är den småbarnspedagogiska verksamheten mycket mer än bara "förvaring" av barn under föräldrarnas arbetsdag. Den småbarnspedagogiska verksamheten är pedagogisk, målinriktad verksamhet som stöder barnets uppväxt, utveckling och lärande.
Även den småbarnspedagogiska verksamheten drabbas av besparingar på 140 miljoner euro under denna regeringsperiod. Det är förståeligt att detta är en smärtsam sak.
Regeringen strävar efter att genomföra besparingarna genom en reform som tryggar rätten till småbarnspedagogisk verksamhet för varje barn. Precis vartenda barn kommer i fortsättningen att ha rätt till 20 timmar pedagogisk och målinriktad småbarnspedagogisk verksamhet per vecka. Det är fem timmar mer än i vårt grannland Sverige.
Rätt till småbarnspedagogisk heldagsverksamhet har de familjer där föräldrarna eller vårdnadshavarna arbetar eller studerar på heltid eller är företagare. Om barnets utveckling eller sociala skäl i familjen förutsätter det har barnet fortfarande rätt till småbarnspedagogisk heldagsverksamhet.
Som en del av regeringens nödvändiga sparåtgärder ökas personaldimensioneringen i daghemmen beträffande barn över 3 år så att relationstalet mellan antalet barn och antalet fostrare höjs från 1/7 till 1/8. Regeringen anser det vara viktigt att daghemsgrupperna för barn under 3 år inte blir större. De allra minsta barnen behöver mest vård, uppmärksamhet och en vuxens famn.
I denna reform som gäller rätten till småbarnspedagogisk verksamhet vill vi trygga familjernas valfrihet och möjligheter att påverka den service som erhålls. Som motvikt till besparingarna vill regeringen satsa på kvalitetsutveckling inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Den reviderade lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft i början av augusti. Regeringen inleder ett program för utveckling av den småbarnspedagogiska verksamheten. För första gången i historien utarbetar Utbildningsstyrelsen nya grunder för planen för den småbarnspedagogiska verksamheten som ska framhäva det pedagogiska innehållet i den småbarnspedagogiska verksamheten. Som en del av utvecklingsprogrammet kommer vi att temporärt öka antalet utbildningsplatser för universitetsutbildade barnträdgårdslärare med 120 platser år 2016. Den kompletterande utbildningen och utvecklingen av kompetensen för personalen inom den småbarnspedagogiska verksamheten stärks såväl i daghemmen som inom familjedagvården.
Ärade talman.
Världens snabba förändringstakt och megatrenderna - såsom digitaliseringen och robotiseringen, internationaliseringen och den hårdare globala konkurrensen samt klimatförändringen - utmanar vårt samhälle och arbetslivet. Kompetensbehoven ändras i snabb takt. I stället för de arbetstillfällen som försvinner på grund av strukturförändringen inom vårt näringsliv måste vi få till stånd nya arbetstillfällen. Detta kan lyckas endast genom ny kompetens och nya innovationer.
De besparingar som gäller yrkesutbildning på andra stadiet tvingar oss att förnya strukturerna, så att högklassig utbildning kan ordnas även i fortsättningen.
Som ett av regeringens spetsprojekt har regeringen inlett en reform av yrkesutbildningen på andra stadiet, vars syfte är att förnya utbildningens strukturer, finansiering och "sättet att göra saker på". Vi reviderar hela lagstiftningen, finansieringen, styrningen och examenssystemet i fråga om utbildningen. Vi eliminerar överlappningar och avvecklar onödig byråkrati och reglering. Vi ökar smidigheten inom utbildningen och möjligheterna att snabbt reagera på de föränderliga behoven i arbetslivet.
Vi ökar inlärning som sker på arbetsplatsen och möjligheterna till individuella studievägar. Tröskeln för att ordna läroavtalsutbildning sänks genom att arbetsgivarnas administrativa och ekonomiska börda görs mindre. Vi tar i bruk ett nytt utbildningsavtal som blir ett flexibelt och lockande sätt att avlägga en examen där man lär sig genom att arbeta. Vi håller fast vid grundpelarna för yrkesutbildningen genom att behörigheten för fortsatta studier tryggas.
Vi förnyar yrkesexamina så att de bättre erkänner kunskaper som förvärvats tidigare. Från ett överlappande och oöverskådligt system med 380 separata examina övergår vi till ett system med mera omfattande examina.
Yrkesutbildningens förmåga att förnya sig och förnya sina examina snabbare än för närvarande är en ödesfråga för vår konkurrenskraft, för att utbildningen även i fortsättningen ska producera sådant kunnande som behövs i arbetslivet.
Ärade talman.
Genom regeringens spetsprojekt påskyndar vi och försnabbar vi de ungas övergång till arbetslivet. Det finns ett behov av en reform. Av de som avlagt studentexamen har endast 60 % inlett fortsatta studier ett år efter avläggandet av studentexamen. Medianåldern för att inleda högskolestudierna är 21 år. Endast hälften av våra studerande avlägger studierna inom den målsatta tiden. Vi har helt enkelt inte råd med dessa siffror.
Vi uppmuntrar våra högskolor att i urvalsproven övergå till att mäta de ungas lämplighet i stället för vad de under en lång tid har lärt sig utantill. Vi utökar samarbetet mellan utbildningen på andra stadiet och på högre nivå samt kontakterna till arbetslivet. Studier året om, såsom tentakvarium och nätstudier som högskolorna ordnar gemensamt, möjliggör flexibla studier i olika livssituationer.
Syftet med vårt fjärde spetsprojekt är att stärka kreativiteten hos barn och unga. Målet för spetsprojektet för kultur är att trygga möjligheterna för så många barn och unga som möjligt att se och pröva på konst och kultur. Vi förbättrar den grundläggande konstundervisningens tillgänglighet och utvidgar procentprincipen till att omfatta även scenkonst.
Ärade talman.
Finland använder 2 miljarder euro i offentlig finansiering för vetenskap och forskning år 2015. Drygt hälften av detta belopp går till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde och nästan en tredjedel till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde. Jämfört med andra OECD-länder ligger våra satsningar fortfarande på en rätt god nivå. Framtiden kommer emellertid att vara stramare ekonomiskt sett.
Resultaten har däremot inte förbättrats i tillräckligt hög grad i och med satsningarna. Tvärtom - Finlands andel av världens mest högklassiga vetenskapliga publikationer har minskat. Den branschspecifika fördelningen av antalet doktorsexamina motsvarar inte nödvändigtvis arbetslivets behov. Det bedrivs inte tillräckligt med internationell forskning.
Trots att även forskningen drabbas av nedskärningar går fortsättningsvis drygt 1,9 miljarder euro statlig finansiering till forskningen. Regeringens tillväxtsatsningar ger forskningen sådana effekter som saknats och starkare företagssamarbete.
Vi måste erkänna det faktum att vårt nätverk av högskolor och våra forskningsresurser fortsättningsvis är splittrade. Högskolornas utbildningsansvar är delvis överlappande. Kunnandet är utspritt och detta leder till små forskningsenheter som ofta, när man ser till utbildningsmängderna, fungerar med mycket små grupper av sakkunniga. Det kunde och borde finnas betydligt fler forskningsgrupper som når den allra högsta internationella toppen.
När resurserna är knappare måste vi få saker gjorda på ett bättre sätt. Det är nödvändigt att reformera verksamhetssätten och fokusera på det som är relevant. Vi förutsätter att högskolorna samlar kompetensen och granskar överlappande utbildningsansvar. Högskolorna måste profilera sig, tydliggöra och intensifiera samarbetet och arbetsfördelningen både sinsemellan och med forskningsinstituten vad gäller undervisningen, forskningen, strukturerna och det internationella samarbetet.
Undervisnings- och kulturministeriet begär att högskolorna lägger fram förslag till en tydligare arbetsfördelning, starkare kompetenskluster och intensifierat samarbete före utgången av februari. Under resultatförhandlingarna mellan undervisnings- och kulturministeriet och högskolorna nästa vår kommer vi att fokusera på att reformera strukturerna och arbetsfördelningen inom utbildningen. Högskolornas beslut stöds genom strategisk finansiering, Finlands Akademis finansiering för profilering samt en ny kapitaliseringsrunda.
Regeringens spetsprojekt som gäller högskolorna omfattar ökat samarbete mellan högskolorna, forskningsinstituten och näringslivet för att kommersialisera forskningsresultat. Vi är övertygade om att vi kan få ut mycket mer av spetsforskningen i form av kompetens, företagsverksamhet, tillväxt och arbetsplatser. För att främja att näringslivets behov och den offentliga forskningen möts inleds Challenge Finland – ett forskningsprogram som bygger på utmaningar och lösningar.
Regeringen har fattat beslut om engångssatsningar på tillväxt i fråga om spetsprojekten också för högskolornas och forskningens del. Finlands Akademis fullmakt utökas med 30 miljoner euro år 2016. Till högskolorna riktas en ny kapitaliseringsrunda som omfattar 70 miljoner euro år 2018. Dessutom utökas de bidrag som Tekes beviljar med sammanlagt 59 miljoner euro för att samarbetet mellan näringslivet och högskolorna ska förbättras och bli mångsidigare. Allt som allt kommer tillväxtsatsningar på 132 miljoner euro att riktas till Tekes under tre års tid.
Utöver detta ska vi undanröja hindren för att exportera utbildning både på högskolenivå och när det gäller utbildningen på andra stadiet. Införandet av terminsavgifter för studerande från länder utanför EU/EES-området leder till bättre och mångsidigare möjligheter för finländska högskolor att exportera utbildning.
Ärade talman.
Som ni ser har regeringen på ett ambitiöst sätt tagit itu med att reformera det finländska utbildningssystemet i en situation då ekonomin inte växer och det är nödvändigt att fokusera på att med mindre pengar få saker gjorda på ett bättre sätt.
Lösningarna för Finlands framtid ligger i våra egna händer. Vi kan fortsätta leva över våra tillgångar på bekostnad av kommande generationer och låta bli att genomföra nödvändiga reformer, men vi vet att det varken är en hållbar eller rättvis väg.
Denna regering, liksom den förra, är tvungen att genomföra smärtsamma nedskärningar även inom utbildningen. Alla nuvarande riksdagspartier – även ni som har undertecknat denna interpellation – har under de senaste tio åren varit med och genomfört dessa nedskärningar.
Jämfört med tidigare regeringar har den nya regeringen valt reformer i stället för nedskärningar. På detta sätt undviker vi att vårt utbildningssystem förtvinar och vi klarar av att trygga det allra viktigaste, dvs. kvaliteten på utbildningen och forskningen.
En hel del vilseledande och även tendentiösa felaktiga siffror har cirkulerat i fråga om de besparingar som regeringen beslutat om och som gäller utbildningen. På 2019 års nivå är de besparingar som gäller den småbarnspedagogiska verksamheten, den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen och högskolorna sammanlagt ca 641 miljoner euro inom statsfinanserna jämfört med 2015 års nivå och 884 miljoner euro inom hela den offentliga ekonomin.
Anslagsminskningarna görs stegvis så att nivån på minskningen följande år är ca 227 miljoner euro. Dessutom sänks anslagsnivån så att statens besparingar kalkylmässigt är ca 414 miljoner euro på 2019 års nivå.
Vi har inlett reformer genom vilka vårt utbildningssystem klarar av smärtsamma besparingar. Vi reformerar vår utbildning och värnar om kärnan, dvs. kvaliteten på utbildningen och forskningen.
Vi är tvungna att utveckla utbildningen och finländarnas kompetens i en svår samhällelig och ekonomisk situation. Regeringen varken kan eller vill stå och se på medan vårt utbildningssystem, som är i stort behov av reformer, faller samman och enligt olika mått blir eftersatt. Därför genomför vi reformer och agerar aktivt för att stärka finländarnas kompetens.
Det finländska utbildningssystemet hotas inte av de anpassningsbeslut inom ekonomin som nu måste fattas, däremot skulle avsaknad av mod att reformera utgöra ett hot.
Regeringen har valt reformernas väg.