Utrikesministeriet utredde: Finland har en stark image i Ryssland

Utrikesministeriet har genomfört en imageundersökning i Ryssland med två års mellanrum från och med 2017. I enkäten utreds bland annat ryssarnas inställning till Finland, deras föreställningar om och intressen i Finland och hur känt Finland är i Ryssland. 

Enligt enkäten som genomfördes i år uppgav 68 procent av de ryssar som svarade på enkäten sig vara positivt inställda till Finland. Andelen personer som var positivt inställda till Finland minskade med tre procentenheter jämfört med den föregående undersökningen. Andelen personer som var negativt inställda till Finland utgjorde i år 5 procent, dvs. en procentenhet mer än år 2019, men fyra procentenheter mindre än år 2017. 

I Moskva uppgick andelen personer som var positivt inställda till Finland till 79 procent. I nordvästra Ryssland, Sankt Petersburg och det omgivande Leningradområdet, Karelska republiken och Murmansk var i genomsnitt 89 procent av invånarna positivt inställda till Finland. Positivast var inställningarna i Murmansk, där 94 procent uppgav sig vara positivt inställda till Finland. 

Relationerna mellan Finland och Ryssland betraktas som normala och fredliga

Majoriteten, eller 65 procent av ryssarna, beskriver relationerna mellan Finland och Ryssland som goda. De vanligaste alternativen för att beskriva relationerna mellan länderna var ”normala och fredliga”. 16 procent av de tillfrågade beskrev relationerna som svala eller spända. Andelen personer som beskrev relationerna som fientliga var mindre än en halv procent. Frågans svarsfördelning hade inte förändrats särskilt mycket under de senaste fem åren. 

Över hälften av ryssarna beskriver Finland som en neutral stat eller en stat som inte hör till militära allianser. Av de tillfrågade ansåg 11 procent att Finland är en nära partner till Nato och 7 procent av de tillfrågade trodde att Finland är medlem i Nato. Andelen personer som beskrev Finland som neutral stat ökade med 11 procentenheter jämfört med resultaten år 2017. Mindre än en tredjedel (29 %) av de tillfrågade ansåg att Finlands anslutning till Nato vore den faktor som mest skulle undergräva relationerna mellan Finland och Ryssland. Däremot ansåg 22 procent av de tillfrågade att EU:s nya sanktioner mot Ryssland skulle försvaga relationerna mest. 

I ryssarnas ögon är Finland ett attraktivt turistmål och en framgångsrik stat 

Finlands image bygger i ryssarnas ögon huvudsakligen på två helheter; Finlands dragningskraft som turistmål och Finlands framgång som stat. Då det frågades vad någon först tänker på om Finland, nämndes oftast naturen, den höga levnadsstandarden, det utvecklade samhället, bastun, turismen, nordligheten, fisket och jakten samt hockey. En dryg femtedel kunde inte som svar på frågan nämna något särskilt om Finland. Andelen personer som svarade såhär har ökat (10 % > 22 %) under de senaste fem åren. I nordvästra Ryssland är Finland klart mer känt. Där var det bara i genomsnitt 5 procent som inte kunde svara på denna fråga.

Också det som ryssarna mest intresserar sig för i Finland har i huvudsak att göra med Finlands dragningskraft som turistmål. I Finland är ryssarna mest intresserade av natur, turism (och shoppingturism), kultur och konst, historia och traditioner, sevärdheter, finländska produkter och finländarna själva. Intresset för den finländska naturen har ökat med 14 procentenheter under de senaste åren (29 % > 43 %). Också intresset för finländsk kultur och konst har ökat. 

Ryssarnas uppfattningar om det finländska samhällets särdrag är främst positiva. Finland beskrivs oftast som en fri, demokratisk och modern välfärdsstat med hög livskvalitet. I flervalsfrågan valde 17–29 procent av dem som svarade på enkäten dessa svarsalternativ. Av de negativa dragen nämndes slutenhet och nationalism (9 % och 5 %). Ryssarnas positiva inställning till Finland framgår också av frågan om de skulle vilja flytta till Finland, om en sådan möjlighet erbjöds. Av de tillfrågade berättade 18 procent att de är villiga att flytta till Finland. Invandringsviljan har ökat under de senaste fem åren (12 % > 18 %). 

Allt färre uppdagade nyheter om tvister som gäller barn – minnena av krigen påverkar inte inställningen till Finland

Allt färre ryssar uppger att de i medier i Ryssland har sett nyheter om tvister gällande barn i samband med Finland. Av dem som svarade på enkäten uppgav 69 procent att de aldrig hade sett några nyheter om tvister gällande barn i samband med Finland. För fem år sedan var motsvarande siffra 55 procent. 

I enkäten undersöktes också hur väl ryssarna känner till vinterkriget. Av de tillfrågade svarade 49 procent att de visste mycket eller ganska mycket om vinterkriget. 23 procent svarade att de hört om vinterkriget, men inte hade exaktare kännedom om det och 28 procent svarade att de inte visste någonting om vinterkriget. Frågans svarsfördelning har i fem år varit nästan oförändrad. Andelen av dem som anser att vinterkriget främst berodde på Sovjetunionens försvarsintressen och att gränsen flyttades längre bort från Leningrad har dock ökat under denna tid. En dryg fjärdedel (27 %) anser att vinterkriget berodde på Finlands militära hot mot Sovjetunionen och att Finlands politiska ledarskap förhöll sig fientligt till Sovjetunionen. Var tionde svarande nämnde Stalins erövringspolitik som en orsak till vinterkriget. 

Majoriteten (81 %) av dem som svarade på enkäten säger att minnet av krigen mellan Finland och Sovjetunionen inte på något sätt påverkar deras inställning till Finland. Andelen personer som tänker såhär har ökat kraftigt under de senaste fem åren (65 % > 81 %). Av de tillfrågade ansåg 35 procent att vinterkriget var rättvist och 41 procent att det var orättvist. Andelen personer som anser att vinterkriget var orättvist har ökat med 12 procentenheter (29 % > 41 %) under de senaste fem åren.  

Nokia och Ville Haapasalo är fortfarande väl kända i Ryssland – hög kvalitet och hållbarhet associeras med finländska produkter

I enkäten utreddes också från vilka källor ryssarna får information om Finland. De vanligaste källorna för information om Finland är massmedier (TV, radio, tidningar och tidskrifter). Ungefär hälften av de tillfrågade uppgav att de fick information från dessa källor. Av de tillfrågade uppgav 44 procent att de får information från internet och sociala medier. Av de tillfrågade nämnde 39 procent skolundervisning, litteratur och filmer som sin källa för information om Finland. Fem procent av de tillfrågade uppgav att de får information från bekanta som bor i Finland. 

I nordvästra Ryssland syns närheten till gränsen och människornas rörlighet. I nordvästra Ryssland sade i genomsnitt 35 procent och i Sankt Petersburg 44 procent av de tillfrågade att uppgifterna om Finland baserar sig på deras egna resor till Finland. En betydande del av den kunskap om Finland som invånarna i nordvästra Rysslands har grundar sig på personliga relationer. En tiondedel berättade att de får sin information om Finland från släktingar som bor i Finland. Siffran var högst i Karelska republiken, 20 procent. En betydande del av informationen kommer också från andra ryska bekanta som bor eller har bott i Finland. I nordvästra Ryssland är siffran i genomsnitt 26 procent och i Karelen 43 procent.

De mest kända finländska företagen eller varumärkena i Ryssland är Nokia, Tikkurila, Viola, Valio, Nokian Renkaat, Stockmann, Fazer, Honka och Reima. Även om Nokia inte har varit synligt närvarande på åratal på den ryska konsumentmarknaden, kände 67 procent av ryssarna fortfarande till företaget. Till de finländska produkternas vanligaste egenskaper nämnde ryssarna oftast hög kvalitet, tillförlitlighet och hållbarhet, modern design samt ett gott förhållande mellan pris och kvalitet. I nordvästra Ryssland var ekologiskhet en av de vanligaste uppfattningarna som förknippades med finländska produkter (29 %).  

De mest kända finländarna i Ryssland är Ville Haapasalo, Mannerheim och Mika Häkkinen. Var fjärde av dem som svarade på enkäten kände igen Haapasalo. Andra kända finländare är Kimi Räikkönen, Jean Sibelius och Ville Valo. Däremot har ryssarna sämre kännedom om de nuvarande finländska politikerna. Av de tillfrågade kände endast ett par procent igen Sanna Marin, Martti Ahtisaari och Tarja Halonen, endast en procent kände igen Sauli Niinistö. 

Bakgrundsinformation

Den nationella enkäten genomfördes i juni 2021 och totalt intervjuades 1 619 myndiga personer från hela Ryssland. Felmarginalen för enkätresultaten är 3,4 procent. Undersökningen genomfördes av forskningsinstitutet Levada Center. Undersökningen genomfördes också separat i nordvästra Ryssland i september 2021. I undersökningen deltog sammanlagt 1 000 personer från Sankt Petersburg och det omgivande Leningradområdet, samt 400 personer från Karelska republiken och 400 från Murmanskregionen. Forskningsföretaget Levada Center ansvarade för genomförandet av undersökningen.

Ytterligare information

Resultaten i hela Ryssland:
Taneli Dobrowolski, pressråd, Finlands ambassad i Moskva, tfn +7 910 411 2022

Resultaten i Sankt Petersburg och nordvästra Ryssland:
Anna Kotaviita, press- och kulturattaché vid Finlands generalkonsulat i Sankt Petersburg, tfn +7 921 742 6733

Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].