OECD: Finland leder statistiken i finansieringen av utbildning, släpar efter inom småbarnspedagogiken och utbildningsnivån

Den offentliga finansieringen av utbildning är internationellt sett hög i Finland. Grundskolans resursnivå är god, gruppstorleken under medelnivån och satsningarna på enskilda elever höga i synnerhet i de högre årskurserna. I Finland stannar andelen högskoleutbildade av åldersklassen under OECD-medeltalet. I Finland är deltagandet i småbarnspedagogik klart lägre än i jämförelseländerna, i synnerhet jämfört med de övriga nordiska länderna. Uppgifterna framgår av OECD:s publikation Education at a Glance 2017. Publikationen innehåller de mest centrala indikatorerna för utbildningspolitiken.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har publicerat sin årliga indikatorpublikation som jämför utbildningssystem, Education at a Glance 2017. I publikationen granskas OECD- och partnerländerna med statistik som beskriver bland annat befolkningens utbildningsnivå, utbildningskostnaderna, utbildningens genomströmning och lärarkåren. Med tanke på utbildningspolitiken innehåller publikationen de viktigaste indikatorerna, som beskriver läget år 2014.

Finland blir efter i jämförelsen av utbildningsnivån

Finland har förlorat sin topplacering från 1990-talet i jämförelsen av utbildningsnivån. Under det senaste decenniet har antalet högskoleutbildade ökat i många länder. Av de unga vuxna i många OECD-länder är närmare hälften eller rentav över hälften högskoleutbildade.
 
I Finland är antalet högskoleutbildade under medeltalet för OECD-länderna. År 2016 var 41 procent av ålderklassen 25-34 år högskoleutbildade. År 2005 var andelen 38 procent. Under samma period har OECD-ländernas medeltal stigit från 32 till 43 procent.
 
I Finland har andelen som avlagt högst en examen på andra stadiet (yrkesexamen eller gymnasieexamen) varit hög under hela 2000-talet. I Finland var andelen 52 % år 2005 och 49 % år 2016. I många OECD-länder var andelarna lägre (år 2005 var OECD-medeltalet 48 % och år 2016 42 %).

Deltagandet i småbarnspedagogik lågt i Finland

I Finland är deltagandet i småbarnspedagogik exceptionellt lågt i internationell jämförelse. Skillnaden är särskilt stor i jämförelse med de övriga nordiska länderna.
 
På OECD-området deltog närmare fyra av fem (87 %) fyraåringar i småbarnspedagogik år 2015. På ett årtionde har andelen ökat med över 11 procentenheter. I denna jämförelse avviker Finland från huvudströmningen eftersom endast 74 % av fyraåringarna deltog i småbarnspedagogik år 2015. Deltagandet ökar inte nämnvärt bland femåringar utan först i fråga om sexåringarna som deltar i förskoleundervisningen når Finland det internationella medeltalet (98 %).  Ökningen efter 2005 är lägre än medeltalet.
 
Deltagandet har betydelse eftersom det finns allt mer forskning om de olika fördelarna med högklassig småbarnspedagogik. Även i PISA-undersökningen har man identifierat en korrelation mellan deltagandet i småbarnspedagogik och det senare kunnandet.
 
I de flesta länder börjar man skolan tidigare än i Finland. I internationell jämförelse är Finland ett land där systemet för småbarnspedagogik i mycket hög grad är offentligt.  Resurseringen av småbarnspedagogiken är internationellt sett på en bra nivå i Finland, men barnträdgårdslärarnas relativa lönenivå är lägre än i andra länder.

Finansieringen av utbildningen på hög nivå, små grupper i den grundläggande utbildningen

Bland OECD-länderna är Finland på tredje plats i fråga om offentlig finansiering av utbildning. År 2014 använde Finland 5,7 procent av bruttonationalprodukten på utbildning. Den totala finansieringen har i Finland en ovanligt stark betoning på offentlig finansiering: endast i Norge är den privata finansieringens andel lägre än i Finland.
 
Inom utbildningen på grundstadiet är resursnivån god i internationell jämförelse och satsningarna på enskilda elever är höga i synnerhet i de högre årskurserna. I grundskolans lägre klasser var kostnaderna per elev en aning högre än OECD-genomsnittet år 2014 (Finland USD 8812, OECD-medeltalet USD 8733). I grundskolans högre klasser var avvikelsen från OECD-medeltalet större (Finland USD 13 865, OECD-medeltalet USD 10 235). Till följd av bra resursering och ett relativt lågt antal undervisningstimmar är den genomsnittliga klasstorleken (20 elever, årskurserna 7-9) liten i internationell jämförelse.
 
Finansieringen av yrkesutbildning i relation till bruttonationalprodukten är högst i Finland bland alla länder i jämförelsen. Finansieringen är rentav dubbelt så stor som i Schweiz och Tyskland som ofta används som jämförelseländer. I Finland är kostnaderna högre på grund av den mycket omfattande yrkesinriktade vuxenutbildningen som innefattar fristående examina och läroavtalsutbildning.

Den offentliga finansieringen av högskoleutbildning är på hög nivå i Finland: vi leder statistiken när finansieringen jämförs med bruttonationalprodukten. Den totala finansieringen av högskoleutbildningen är klart högre än i Finland i USA och också i Kanada och Sydkorea. I dessa länder avlägger en mycket högre andel av åldersklassen en examen på högskolestadiet än i Finland.

Utbildning skyddar mot arbetslöshet

I Finland påverkar utbildningen inkomstnivån mindre än i andra länder. Med tanke på sysselsättningen är utbildning däremot en stor fördel: ju högre utbildning, desto lägre arbetslöshet. I fråga om Finland är det särskilt avvikande att de som endast gått grundskolan förtjänar bara 1,1 % mindre än de som avlagt en examen på andra stadiet.

I fråga om högskoleutbildning var löneeffekten den sjätte lägsta bland alla länder i jämförelsen: jämfört med utbildning på andra stadiet ger en högre högskoleexamen endast 1,6 gånger högre inkomster. Inkomstnivån hade ingen koppling till andelen högskoleutbildade i länder där högskoleutbildningsgraden är över 30 %.

Medelåldern bland de som avlagt högskoleexamen (27 år) är i Finland den fjärde högsta av de länder som jämfördes (efter Sverige, Schweiz och Chile). EU22-medeltalet är 25 år. I Finland börjar endast 42 % av åldersklassen avlägga sin första högskoleexamen när de är under 25 år, även om 60-65 procent av åldersklassen erbjuds högskoleplatser.

Många kommer till Finland men få åker härifrån

Antalet internationella studerande fortsätter öka i OECD-länderna. I Education at a Glance räknas de studerande som internationella som fått sin tidigare utbildning i ett annat land eller inte är stadigvarande invånare i studielandet.

I de finländska högskolorna var andelen internationella studerande 7,7 procent år 2015, vilket var den näst högsta andelen i Norden efter Danmark. Andelen närmar sig EU-ländernas medeltal, som är 8,4 procent. Största delen av högskolestudierna som de finländska universiteten erbjuder utlänningar är riktad till magisterstuderande. I Finland fanns det ungefär lika många internationella magisterstuderande som i EU-länderna i genomsnitt, dvs. 12 procent.
 
De internationella studerandena i Finland var mest intresserade av det företagsekonomiska och administrativa området samt av juridik (22 %) Nästan lika många studerade ingenjörsvetenskap och byggnadsbranschen. ICT-branschen är attraktiv i Finland: 17 procent av de internationella studerandena i Finland studerade inom branschen, medan i medeltal endast sex procent av studerandena i OECD-länderna var intresserade av branschen.
 
Från Finland åker man mer sällan utomlands för att avlägga en hel examen än från de övriga EU- och nordiska länderna. Av de finländska högskolestuderandena studerade 3,3 procent för en examen utomlands medan 7,7 procent av studerandena i EU22-länderna studerade någon annanstans än i hemlandet.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund och invandrarstatus påverkar på andra stadiet

I Finland, Israel och Frankrike har man lyckats öka genomströmningen på andra stadiet och i synnerhet inom yrkesutbildningen åren 2007-2014. I Finland slutförs gymnasiet oftare inom utsatt tid (80 % av de som inlett studierna) än yrkesutbildningen (65 %).      
 
I Finland avlägger man oftare yrkesinriktade studier på andra stadiet inom social- och hälsovårdsområdet (21 %) samt inom serviceområdet (20 %) än i OECD-länderna i genomsnitt (motsvarande andelar 12 % och 17 %).
 
I Finland går föräldrarnas utbildningsbakgrund fortfarande ofta i arv till barnen. De faktorer som orsakar de största skillnaderna i exempelvis genomströmningen inom utbildningen är föräldrarnas utbildningsbakgrund och studerandenas invandarstatus.

Mer information:
- Småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet: Kristiina Volmari (Utbildningsstyrelsen), tfn 029 533 1276
- Högskoleutbildning: Jukka Haapamäki (undervisnings- och kulturministeriet), tfn 02953 30088
 
Education at a Glance 2017