Reformen av yrkesutbildningen anpassar utbildningen till de studerandes och arbetslivets behov
Yrkesutbildningen förnyas i sin helhet. Måndagen den 24 april lämnade regeringen sitt förslag till ny lag om yrkesutbildning.
Målet är att yrkesutbildningen snabbare än för närvarande ska kunna svara på förändringar i arbetslivet och framtidens kompetensbehov. Individuella studievägar skapas för såväl unga som vuxna som redan är i arbetslivet. Lärandet på arbetsplatser ökas och en ny utbildningsavtalsmodell införs. Med en ny finansieringsmodell sporrar man till att minska avbrotten i studierna och till bättre genomslag för utbildningen.
De nuvarande lagarna om grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning upphävs. Enligt förslaget samlas bestämmelserna om yrkesutbildningen till en sammanhängande helhet i en enda lag. Därtill flyttas en del av arbetskraftsutbildningen från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet och blir en del av det nya systemet för yrkesutbildning.
- Reformen av yrkesutbildningen är den största utbildningsreformen på två decennier. Reformen innebär att vi kan svara på arbetslivets förändrade utbildningsbehov mer flexibelt än för närvarande. Reformen minskar avbrotten i utbildningen och utslagningen bland unga. Individuella studievägar och ett närmare samarbete med arbetslivet ökar utbildningens genomslag och stärker sysselsättningen bland studerande. Reformen har gjorts i ett svårt ekonomiskt läge, men den är väntad och nödvändig och stärker yrkeskompetensen i Finland, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.
Snabbare in i arbetslivet
Framöver kan den studerande förvärva kunnande flexibelt på det sätt som lämpar sig bäst för honom eller henne. I studierna fokuserar man på att förvärva kompetens som saknas, vilket gör utbildningstiderna kortare i synnerhet för vuxenstuderande.
För alla studerande görs en personlig utvecklingsplan för kunnandet som utreder och erkänner kunnande som den studerande förvärvat tidigare. Vidare planeras vilket kunnande den studerande behöver samt hur kunnandet förvärvas i olika inlärningsmiljöer. Samtidigt planerar man de stödåtgärder som behövs. Planen utarbetas av den studerande tillsammans med läraren eller studiehandledaren.
Examenssystemet förnyas
Den nuvarande trestegsmodellen (yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen) i examensstrukturen bevaras, men examina är framöver bredare än för närvarande och för ett nytt kompetensbehov ska man inte behöva skapa en ny examen. Antalet examina minskar från nuvarande 360 till 150 examina. Enligt förslaget får den studerande större valfrihet att specialisera sig inom examen. Behörigheten för fortsatta studier i högskolor bevaras även framöver.
Även utbildning som handleder för yrkesutbildning, utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv samt övrig yrkesutbildning som inte leder till examen ska kunna ordnas som yrkesutbildning.
Examen avläggs genom yrkesprov i praktiska uppgifter
Enligt förslaget ska yrkesskickligheten i alla yrkesexamina påvisas huvudsakligen i praktiska arbetsuppgifter i arbetslivet. En lärare som utnämnts av utbildningsanordnaren och en representant för arbetslivet sköter tillsammans bedömningen och fattar beslut om den. I gemensamma examensdelar och i handledande utbildningar är det läraren som ansvarar för och utför bedömningen av kunnandet. Den studerandes rätt att få särskilt stöd på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning, sjukdom eller någon annan orsak utvidgas till att gälla även personer som studerar för yrkes- och specialyrkesexamen.
Mer handledda studier på arbetsplatserna
Enligt lagförslaget ska utbildningen på arbetsplatsen ordnas som läroavtal som grundar sig på ett tidsbundet arbetsavtal eller som utbildningsavtal som genomförs utan arbetsavtalsförhållande och som ersätter det nuvarande lärandet i arbetet. Enligt förslaget ska utbildningsavtalet och läroavtalet kunna kombineras flexibelt.
Handledningen av de studerande på arbetsplatsen stärks genom samarbete mellan lärarna och arbetsplatshandledarna.
Ansökan till utbildning året om
Enligt förslaget ska ansökan till yrkesutbildning i regel bli fortgående och pågå flexibelt året om. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren ska vara avsedd för dem som gått ut grundskolan och dem som saknar yrkesexamen.
Examina och sysselsättningen som grund för finansieringen
Enligt förslaget ska det finnas ett enhetligt finansieringssystem för all yrkesutbildning. Systemet sporrar till att minska avbrotten i studierna, att öka lärandet på arbetsplatserna, att förkorta utbildningstiderna och att rikta utbildningen till sådana utbildningsområden där det finns ett arbetskraftsbehov.
Finansieringen delas in i kalkylerad grund-, prestations- och genomslagsfinansiering samt i strategifinansiering. Av den kalkylerade finansieringen är 50 % grundfinansiering som betalas enligt studerandeantalet och 35 % prestationsfinansiering som betalas utgående från examina och examensdelar. Genomslagsfinansieringen på 15 % betalas på basis av studerandenas sysselsättning och övergång till fortsatta studier och på basis av feedback från studerande och arbetslivet. Grundfinansieringen bidrar till att säkerställa att det även i framtiden finns yrkesutbildning på alla områden och för alla studerande. Finansieringssystemet beaktar skillnader i kostnaderna för att anordna utbildningen, såsom examens- eller områdesspecifika skillnader i kostnaderna, anordnande av särskilt stöd, arbetskraftsutbildning och utbildning av fångar.
Den statliga finansiering som riktas till yrkesutbildningen ska avgöras årligen i statsbudgeten i stället för den nuvarande finansieringen som grundar sig på faktiska kostnader.
Utbildningsanordnaren får mer makt och ansvar
I propositionen har man fäst uppmärksamhet vid avreglering. All yrkesutbildning ska enligt förslaget framöver regleras med ett enda tillstånd att ordna utbildning. Utbildningsanordnarna får större frihet i ordnandet av utbildningen. Den nya lagstiftningen minskar överlappningen i det administrativa arbetet och utarbetandet av planer, vilket ger läroanstalternas rektorer och lärare mer tid för undervisningen. Processerna för att förvärva och påvisa kunnande görs tydligare.
Lärarnas arbete blir mångsidigare
De individuella studievägarna innebär att handledningen och stödet till de studerande är viktigare än tidigare. Lärarna är pedagogiska sakkunniga som tillsammans och i samarbete med arbetslivet skapar motiverande vägar för de studerande. Läraren är allt oftare aktiv på arbetsplatserna och handleder de studerande i andra inlärningsmiljöer än i läroanstalter.
Öppenhet och delaktighet i beredningen av reformen
Målet är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Regeringens proposition har beretts i nära samarbete med intressentgrupperna. Över 1500 representanter för intressentgrupperna har deltagit i beredningen av propositionen.
Mer information:
- överdirektör Mika Tammilehto, tfn 0295 3 30308
- specialmedarbetare Matias Marttinen, tfn 044 269 3113 (undervisnings- och kulturministerns intervjuförfrågningar)