Budgetpropositionen för 2025: så här ändras beskattningen
Regeringen föreslår ändringar i beskattningen i samband med budgetpropositionen för 2025.
Ändringar i inkomstbeskattningen
Enligt regeringsprogrammet ska man göra en årlig indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomst så att beskattningen inte skärps till följd av utvecklingen av den allmänna inkomstnivån. Som ett led i de ytterligare anpassningsåtgärder inom de offentliga finanserna som regeringen beslutade om vid vårens ramförhandlingar ska justeringen utebli i fråga om beskattningen av förvärvsinkomster i de två högsta inkomstklasserna. Man gör med andra or en indexjustering i skattegrunderna för förvärvsinkomster i alla andra utom de två högsta inkomstklasserna i skalan. Indexjusteringen är 3,4 procent.
Indexjusteringen görs genom att inkomstgränserna i den progressiva inkomstskatteskalan höjs, med undantag för de två högsta inkomstgränserna, samt genom att grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp, inkomstgränserna för minskningen samt den andra minskningsprocenten ändras. Detta beräknas minska intäkterna av förvärvsinkomstskatten med cirka 711 miljoner euro. Indexjusteringens underdimensionering i fråga om de två högsta inkomstklasserna ökar skatteinkomsterna med sammanlagt cirka 54 miljoner euro i förhållande till att indexjusteringen skulle göras till fullt belopp i alla inkomstklasser.
Utöver indexjusteringen sänks marginalskattesatsen för inkomstskatteskalans näst högsta inkomstklass med 0,25 procentenheter och på motsvarande sätt höjs marginalskattesatsen för den högsta inkomstklassen med 0,25 procentenheter som en del av den helhet där förvärvsinkomstavdraget ersätts med arbetsinkomstavdrag.
Statens progressiva inkomstskatteskala 2025
| Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro |
Skatt vid nedre gränsen, euro | Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, % |
|---|---|---|
| 0–21 200 | 0 | 12,64 |
| 21 200–31 500 | 2 679,68 | 19 |
| 31 500–52 100 | 4 636,68 | 30,25 |
| 52 100–88 200 | 10 868,18 | 34 |
| 88 200–150 000 | 23 142,18 | 41,75 |
| 150 000– | 48 943,68 | 44,25 |
Maximibeloppet för grundavdraget höjs
Det maximala beloppet för grundavdraget höjs från 3 980 euro till 4 115 euro. Grundavdraget beviljas till fullt belopp vid en dagpenningsinkomst på 4 115 euro per år, en löneinkomst på cirka 5 400 euro per år och en pensionsinkomst på cirka 13 800 euro per år.
För mottagare av dagpenningsinkomst har grundavdraget en effekt på en inkomst på upp till ca 27 000 euro per år, för mottagare av löneinkomst på upp till ca 30 200 euro per år och för mottagare av pensionsinkomst på upp till ca 30 600 euro per år.
Ändringar i arbetsinkomstavdraget, förvärvsinkomstavdraget slopas
Förvärvsinkomstavdraget slopas i syfte att öka kommunernas skatteinkomster och att förbättra kommunalbeskattningens effektivitet, och det ersätts med en förhöjning av det arbetsinkomstavdrag som i första hand görs från inkomstskatten till staten.
Dessutom höjs arbetsinkomstavdraget i syfte att sänka beskattningen av arbete med cirka 100 miljoner euro, så att låg- och medelinkomsttagare prioriteras. I arbetsinkomstavdraget görs också de ändringar som indexjusteringen av förvärvsinkomstbeskattningen förutsätter.
Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs till följd av ändringarna från 2 140 euro till 3 225 euro. När löneinkomsterna uppgår till cirka 125 200 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag.
Barnförhöjning till arbetsinkomstavdraget
En barnförhöjning tas i bruk i arbetsinkomstavdraget. Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs med 50 euro för varje minderårigt barn som den skattskyldiga ska försörja. Höjningen beviljas till dubbelt belopp i fråga om ensamförsörjare. Det maximibelopp för arbetsinkomstavdraget som fastställs utifrån arbetsinkomsten och som dras av från skatten är sålunda högre för vårdnadshavare med minderåriga barn. I förhöjningen tillämpas inte något maximibelopp baserat på antalet barn.
Barnförhöjningen av arbetsinkomstavdraget beräknas minska skatteintäkterna med cirka 90 miljoner euro.
Pensionsinkomstavdraget minskar
Som ett led i de ytterligare anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna skärps beskattningen av pensionsinkomster genom en minskning av pensionsinkomstavdraget. Minskningen av avdraget genomförs genom att avdragets andra minskningsprocent höjs, dvs. avdraget slopas snabbare än för närvarande när inkomsterna ökar. Detta skärper beskattningen av pensionsinkomster i fråga om pensionstagare med en pension på cirka 22 500–57 500 euro per år.
Minskningen av pensionsinkomstavdraget beräknas öka skatteintäkterna med cirka 150 miljoner euro.
Hushållsavdraget minskar
Hushållsavdraget minskas med cirka 100 miljoner euro som en del av de ytterligare anpassningsåtgärderna inom den offentliga ekonomin. Hushållsavdragets maximibelopp sänks från 2 250 euro till 1 600 euro. Dessutom sänks den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna från 40 procent till 35 procent när det gäller arbetsersättningar och från 15 procent till 13 procent när det gäller löner. Självrisken för avdraget stiger från 100 euro till 150 euro.
Det tidsbegränsade höjda hushållsavdrag som beviljas för hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete samt för fysioterapi eller ergoterapi åren 2002-2024 upphör i enlighet med gällande lag vid utgången av 2024. I fortsättningen beviljas hushållsavdrag på basis av dessa arbeten i enlighet med de allmänna grunderna för avdraget.
Avdraget för att avstå från oljeuppvärmning ska i överensstämmelse med den gällande lagen omfattas av det höjda hushållsavdraget till utgången av 2027. Avstående från oljeuppvärmning omfattas av den allmänna självrisken för hushållsavdrag, och på sätt gäller höjningen av självriskandelen också det hushållsavdrag som beviljas för avstående från oljeuppvärmning.
Sänkningen av beskattningsvärdet för tjänstebilar med nollutsläpp fortsätter
Sänkningen av beskattningsvärdet för utsläppsfria tjänstebilar med 170 euro i månaden fortsätter till utgången av 2029. Målet är att uppmuntra till val av tjänstebilar med nollutsläpp och att på så sätt öka andelen utsläppsfria bilar i bilbeståndet.
Utbildningsavdraget för arbetsgivare slopas
Eftersom utbildningsavdraget för arbetsgivare slopas, slopas bestämmelserna om utbildningsavdrag för arbetsgivare i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och i inkomstskattelagen för gårdsbruk. Utbildningsavdraget har utnyttjats i mindre omfattning än vad som ursprungligen beräknades, och avdraget har inte ansetts uppfylla de mål som ställdes.
Arbetsgivaren kan fortfarande skattefritt bekosta arbetstagarens utbildning på det sätt som föreskrivs i 69 b § i inkomstskattelagen.
Skattefriheten för flyttkostnader som betalas av arbetsgivare utvidgas
Skattefriheten för flyttningskostnader som betalas av arbetsgivare utvidgas så att de flyttnings- och resekostnader för arbetstagaren och hans eller hennes familjemedlemmar som arbetsgivaren betalar betraktas som helt skattefria förmåner för arbetstagaren alltid när arbetsställets placering är orsaken till att arbetstagaren flyttar. Som flyttningskostnader och därtill anslutna resekostnader betraktas även den kommenderingsreseförsäkring som arbetsgivaren tecknat för arbetstagaren och dennes familjemedlem.
Skattefri ersättning för vissa kostnader i samband med gränsöverskridande arbetsförhållanden
Arbetsgivaren kan ersätta kostnaderna för anskaffning av pass, visum, arbets- eller uppehållstillstånd eller registrering av uppehållsrätt som arbetsgivaren betalat skattefritt samt kostnaderna för anskaffning av personbeteckning och skattenummer för såväl arbetstagaren som dennes familjemedlemmar. Även de tjänster som köpts av en utomstående tjänsteleverantör för skötseln av ovannämnda registreringar samt för anskaffning av handlingar, tillstånd och koder kan i fortsättningen bekostas skattefritt för arbetstagaren och dennes familjemedlemmar. Skattefri inkomst anses inte uppstå av anskaffning av vaccinationer, läkemedel och läkarundersökningar som på grund av arbetsobjektets förhållanden krävs av eller är motiverade för inresa, visum eller arbets- eller uppehållstillstånd.
Kulturell, språklig och liknande träning som arbetsgivaren bekostar utgör också en skattefri förmån för anställda i fråga om arbete i gränsöverskridande fall.
Beskattningen av kundförmåner inom finansbranschen reformeras från och med 2026
Till inkomstskattelagen fogas bestämmelser om beskattningen av kundförmåner som inflyter eller bildas på grund av krediter, depositioner och placeringar. En kundbonus, en kundgottgörelse, en kundrabatt eller någon annan motsvarande förmån med penningvärde som baserar sig på en kundrelation betraktas som skattepliktig kapitalinkomst för ett dödsbo eller en fysisk person om förmånen inflyter eller bildas på basis av beloppet eller värdet av privata hushålls krediter, insättningar, placeringar, placeringsförsäkringar, försäkringsbaserade investeringsprodukter eller kapitaliseringsavtal. Förmånen utgör dock skattefri inkomst till den del den används eller gäller tjänster, serviceavgifter eller krediträntor som hänför sig till ovan nämnda poster, och om förmånen inte betalas i pengar eller på något därmed jämförbart sätt. Dessutom förutsätter skattefriheten att kunden kan påverka användningsändamålet för förmånen
Förmåner som inflyter på basis av krediter, besparingar och placeringar kan således inte längre användas skattefritt för andra tjänster eller serviceavgifter än de som de influtit från. De nämnda förmånerna ska fortfarande vara skattefria om de används för tjänster, serviceavgifter eller krediträntor som hänför sig till samma poster.
Ändringarnas konsekvenser för skatteinkomsterna beror i väsentlig grad på hurdana kundförmånsprogram företagen inom finansbranschen tillhandahåller efter att ändringen trätt i kraft. Ändringen träder i kraft vid ingången av 2026, så en övergångsperiod på ett år tillämpas innan den nya regleringen träder i kraft.
Mer information:
Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 318, timo.annala(at)gov.fi
Filip Kjellberg, finansråd, tfn 0295 530 123, filip.kjellberg(at)gov.fi
Ändringar i reducerade mervärdesskattesatser
De nyttigheter som i nuläget omfattas av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 10 procent överförs i enlighet med regeringsprogrammet, med vissa undantag, till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Ändringen ska inte gälla tidningar och tidskrifter eller rundradioverksamhet.
Dessutom överförs mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor från tillämpningsområdet för den allmänna skattesatsen till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent.
Höjningen av skattesatsen ökar enligt en statisk uppskattning mervärdesskatteinkomsterna med ca 305 miljoner euro på årsnivå. Överföringen av hygienprodukter till en sänkt mervärdesskattesats minskar å sin sida statens skatteintäkter med uppskattningsvis ca 12 miljoner euro på årsnivå. Dessutom minskar förvärvs- och kapitalinkomstskatteinkomsterna med uppskattningsvis cirka 3,5 miljoner euro på årsnivå. Effekten på skatteintäkterna realiseras fullt ut från och med 2026. Ändringen medför en ökning av statens och andra motsvarande offentliga samfunds mervärdesutgifter med ca 70 miljoner euro.
Mer information:
Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 238, marja.niiranen(at)gov.fi
Alkoholskatten på starka alkoholdrycker höjs
Punktskatten på starka alkoholdrycker föreslås bli höjd 2025–2027 i enlighet med den förväntade utvecklingen av konsumentprisindexet. Skatteförhöjningarna skulle bli 1,3–1,8 procent per år och sammanlagt 4,6 procent. De föreslagna höjningarna gäller mellanprodukter med en alkoholhalt på över 15 men högst 22 volymprocent (till exempel viner med tillsatt alkohol) samt i fråga om gruppen etylalkoholdrycker i huvudsak drycker med en alkoholhalt på över 10 volymprocent och som hör till position 2208 (till exempel vodka och likörer).
Till följd av skattehöjningarna stiger priserna på drycker i gruppen etylalkoholdrycker med uppskattningsvis cirka en procent och i gruppen mellanprodukter med en halv procent varje år som skatten höjs.
Skattehöjningarna ökar intäkterna av punktskatten på alkohol med cirka tre miljoner euro på årsnivå 2025 och 2026 och med cirka fyra miljoner euro 2027.
Mer information:
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183 pia.kivimies(at)gov.fi
Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 577, jenni.oksanen(at)gov.fi
Fordonsskatten på elbilar och laddhybrider höjs
Det föreslås ändringar i fordonsskattens grundskatt och drivkraftsskatten för elbilar och hybrider. Fordonsskattens grundskatt på renodlade elbilar stiger med ca 53 euro och drivkraftsskatten med i genomsnitt ca 35 euro per år. Grundskatten på laddhybrider stiger med i genomsnitt cirka 37 euro per år. Drivkraftsskatten på bensindrivna laddhybrider stiger med i genomsnitt cirka 41 euro per år. Drivkraftsskatten på dieseldrivna personbilar som är laddhybrider sjunker med i genomsnitt cirka 140 euro per år. Grundskatten på utsläppssnåla icke-laddningsbara personbilar som är hybrider stiger med cirka 0–11 euro per år.
De nya skattegrunderna träder i kraft den 1 januari 2026. Eftersom fordonsskatten är dagsbaserad och tas ut i förväg för en fordonsspecifik skatteperiod som omfattar 12 månader, ska dock debetsedlar som innehåller skatt enligt de nya skattegrunderna sändas ut redan från och med januari 2025.
Ändringarna i fordonsskatten kommer att öka statens skatteinkomster med ca 34 miljoner euro på 2026 års nivå.
Mer information:
Markus Teräväinen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 719, markus.teravainen(at)gov.fi