Reformen av statens regionförvaltning framskrider till nästa skede

Reformen av statens regionförvaltning understöddes allmänt, och en reform ansågs vara nödvändig och motiverad. Enligt utlåtandena bedöms reformen effektivisera resursanvändningen, förenhetliga och göra tillståndspraxis smidigare samt säkerställa en jämlik behandling av kunderna hos statens regionförvaltning.

Remissinstanserna ansåg det viktigt att tillstånds- och tillsynsverkets och livskraftscentralernas uppgifter är tydligt definierade och att eventuella överlappningar mellan ämbetsverken elimineras. En del förhöll sig kritiska till förslagen om centraliserade uppgifter. En del av remissinstanserna föreslog ändringar i uppgiftsfördelningen mellan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och livskraftscentralerna.

I propositionen föreslogs det att man inrättar en enhet för bevakning av det allmänna intresset för miljöärenden. En del av remissinstanserna ansåg det vara synnerligen viktigt att enheten inrättas medan andra motsatte sig förslaget.

Uppdelningen av styrningen av ämbetsverken i allmän administrativ styrning och sektorstyrning ansågs förtydliga nuläget och den understöddes i flera utlåtanden. Ministeriernas styrning bör hållas på strategisk nivå och basera sig på en täckande, övergripande bild. 

Utöver kostnadseffektivitet bör uppmärksamhet fästas också vid att reformera och effektivisera verksamheten inom statens regionförvaltning. Samarbetet mellan statsförvaltningen, kommunerna och landskapen bör fortsätta och intensifieras. 

Regionala särdrag och behov bör beaktas vid beredningen 

Syftet med reformen är att förenhetliga tillstånds- och tillsynspraxis, göra tillståndsprocesserna smidigare och förenhetliga beslutspraxis för att ämbetsverkens verksamhet ska vara enhetlig i hela landet. Detta mål betraktades som viktigt. I vissa utlåtanden framfördes behovet av att i lag definiera samarbetsskyldigheterna mellan ämbetsverk, kommuner och landskap. Bibehållandet av uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna på nuvarande nivå fick understöd. 

Vid beredningen bör man även beakta andra samtidiga reformer som är under beredning, såsom överföringen av arbets- och näringstjänsterna från staten till kommunerna samt revideringen av lagen om områdesanvändning. 

När det gäller den interna organiseringen av de kommande ämbetsverken ansågs det viktigt att ämbetsverken har tillräckligt med handlingsutrymme, men en del av remissinstanserna understödde också att den interna organiseringen regleras i lag. Vissa remissinstanser fäste uppmärksamhet vid antalet centraliseringslösningar och deras konsekvenser i förhållande till livskraftscentralernas verksamhetsförutsättningar. En del var oroade över att tidsplanen för reformen är stram och att statens resurser minskar.  

Avsikten är att en regeringsproposition lämnas till riksdagen för behandling våren 2025. De nya ämbetsverken ska enligt planerna inleda sin verksamhet vid ingången av 2026. 

Mer information:

Livskraftscentralerna:
 
Tiina Korhonen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 138, tiina.korhonen(at)gov.fi 
Riikka Ristinen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 265, riikka.ristinen(at)gov.fi

Författningsberedningen och Tillstånds- och tillsynsverket: 

Janne Öberg, finansråd, finansministeriet, tfn 0295 530 473, janne.oberg(at)gov.fi 
Toni Tuomainen, regeringsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 411, toni.tuomainen(at)gov.fi