Kostnaderna för föräldraskap fördelas ojämnt – utredning om kostnaderna och deras fördelning i de övriga nordiska länderna

Social- och hälsovårdsministeriet har beställt en utredning från löntagarnas forskningsinstitut Labore om hur kostnaderna för föräldraskapet fördelar sig mellan arbetsgivarna i de nordiska länderna och Estland. Utredningen gjordes som stöd för arbetsgruppen för jämställdhet i arbetslivet och familjeledigheter, i vilken Laura Rissanen är ordförande.
Arbetsgruppen för jämställdhet i arbetslivet och familjeledigheter har till uppgift att bereda de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering gällande jämställdhet i arbetslivet och familjeledigheter. Arbetsgruppen har som mål att före regeringens halvtidsöversyn bilda sig en uppfattning om hur man på bästa sätt kan uppfylla det särskilda mål i regeringsprogrammet som gäller att förebygga diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter. Arbetsgruppen har behandlat bland annat det mål i regeringsprogrammet som gäller att kostnaderna för föräldraskapet borde fördelas jämnare till exempel enligt de nordiska modellerna.
Labore har utrett hur stora utgifter familjeledigheter och vård av sjukt barn orsakar arbetsgivarna, hur utgifterna ersätts och hur kostnaderna för föräldraskap fördelas mellan föräldrarnas arbetsgivare i olika nordiska länder och i Finlands grannland Estland. I utredningen ges också på basis av resultaten rekommendationer om hur kostnaderna skulle kunna fördelas jämnare i Finland.
Mammorna använder fortfarande största delen av familjeledigheterna
Enligt utredningen finansieras föräldraledighetsförmånerna i alla nordiska länder och i Estland med offentliga medel, och arbetsgivarna deltar kollektivt i finansieringen. Användningen av föräldraledigheterna orsakar således nästan inga direkta kostnader för föräldrarnas arbetsgivare vad gäller de lagstadgade förmånerna.
Arbetsgivare orsakas dock kostnader genom ytterligare förmåner som betalas med grund i arbetskollektivavtal, som till exempel utbetalningen av full lön eller tillägget till föräldradagpenningen. För den fulla lön som arbetsgivaren betalar för ledigheten får arbetsgivaren endast dagpenningsandelen tillbaka. Föräldraledigheten orsakar också indirekta kostnader för arbetsgivaren bland annat i samband med rekrytering och introduktion eller eventuella produktivitetsförluster.
Utredningen visar att det fortfarande är mammorna som använder största delen av föräldraledigheterna. Därför är direkta och indirekta kostnader som inte ersätts en större kostnadsfaktor för kvinnornas arbetsgivare.
I en del jämförelseländer minskar man ojämställdheten i fråga om kostnadsfördelningen genom olika slags arrangemang mellan mammornas och pappornas arbetsgivare. Metoderna innefattar bland annat ersättning till arbetsgivaren för föräldradagpenningsandelen, fonder för ersättning av föräldraledigheter eller ersättning för tillfällig ledighet för att vårda sjukt barn.
Målet är en jämnare kostnadsfördelning
Syftet med utredningen var att kartlägga goda exempel i jämförelseländerna och utnyttja dem för att utveckla rekommendationer om hur kostnaderna för föräldraskap skulle kunna fördelas jämnare i Finland.
I utredningen föreslås bland annat att man ska uppmuntra papporna att använda sin familjeledighet till exempel genom att förlänga de delar av ledigheten som är öronmärkta för papporna. Det föreslås också att man för att främja en jämnare fördelning av kostnaderna för föräldraskap i Finland skulle kunna ta lärdom av Danmarks modell med en fond för ersättning för föräldraledigheter eller av Sveriges försäkringsbaserade ersättningssystem för vissa bestämda branscher.
Även alternativet att höja ersättningsnivån på föräldradagpenningen tas upp. Om ersättningsnivån höjs minskar skillnaden mellan full lön och föräldradagpenningen. Det behövs dock också åtgärder på arbetsplatserna för att minska de indirekta kostnaderna, och det viktigaste är då att utveckla en god praxis för organiseringen av arbetet och för vikariearrangemangen.
”Det positiva är att vi nu har utrett hur kostnaderna ersätts. Utredningen visar att det inte finns en enda nordisk modell för ersättandet av kostnaderna för föräldraskap. Det bästa sättet att jämna ut utgifterna mellan arbetsgivarna är fortfarande att försöka få flera pappor att använda sin familjeledighet, säger statssekreterare Laura Rissanen.
- Länk till utredningen (på finska)
- Arbetsgruppen för jämställdhet i arbetslivet och familjeledigheter
Mer information:
Laura Rissanen, statssekreterare, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 531, [email protected]
Vilja Männistö-Inkinen, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 054, [email protected]
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 560, [email protected]
Merja Kauhanen, Labore, [email protected]
Milla Nyyssölä, Labore, [email protected]