Proposition om skärpningar av det internationella skyddet har sänts på remiss
Inrikesministeriet har sänt på remiss en proposition om en lagändring genom vilken man i enlighet med regeringsprogrammet ska förkorta giltighetstiden för tillstånden för internationellt skydd till det minimum som skyddsgrundsdirektivet tillåter. Remissbehandlingen pågår till 12 mars 2024.
Propositionen, som beretts vid inrikesministeriet, bidrar till att genomföra regeringsprogrammets föresatser om skärpning av det internationella skyddet på det sätt som skyddsgrundsdirektivet möjliggör. Bestämmelser om grunderna för beviljande av internationellt skydd finns i direktivet.
Enligt propositionen ska det första uppehållstillstånd som beviljas på grund av flyktingskap i fortsättningen gälla i tre år i stället för nuvarande fyra år. Uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd ska beviljas för ett år i stället för tidigare fyra år. Giltighetstiden för det fortsatta tillståndet ska förkortas från tidigare fyra år till tre år. Fortsatt uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd ska beviljas för två år i stället för tidigare fyra år.
Ändringarna gör det möjligt att i enlighet med regeringsprogrammet bedöma behovet av fortsatt internationellt skydd oftare än tidigare. Också förutsättningarna för beviljande av fortsatt tillstånd ska skärpas och förtydligas.
Upphörande och återkallande av status ses över
Genom propositionen ändras dessutom, på det sätt som skyddsgrundsdirektivet möjliggör, bestämmelserna om upphörande och återkallande av statusen som internationellt skyddsbehövande.
Statusen som internationellt skyddsbehövande ska i fortsättningen kunna upphöra med stöd av uteslutningsklausuler också efter att statusen beviljats. Till exempel i situationer där en person efter att ha beviljats internationellt skydd misstänks ha gjort sig skyldig till krigsförbrytelse eller en gärning som strider mot Förenta nationernas syften och principer, kan den redan beviljade statusen som skyddsbehövande i fortsättningen upphöra.
Flyktingstatus kan också upphöra om utlänningen kan anses utgöra en fara för den nationella säkerheten eller om hen har gjort sig skyldig till ett synnerligen grovt brott och utgör därmed en fara för samhället. Av dessa orsaker kan flyktingstatus också vägras.
Uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd ska i fortsättningen vägras om utlänningen misstänks utgöra en fara för den nationella säkerheten. Uppehållstillstånd kan vägras också om utlänningen har lämnat sitt ursprungsland endast för att undvika straffrättsliga påföljder.
Förbudet mot tillbakasändning kränks inte. I propositionen föreslås en ny grund för beviljande av tillfälligt uppehållstillstånd i situationer där statusen som internationellt skyddsbehövande upphör eller återkallas eller där flyktingstatus vägras, men där utlänningen inte kan avlägsnas ur landet på grund av att hen hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller någon annan behandling som kränker människovärdet. Ett tillfälligt uppehållstillstånd tryggar de minimirättigheter som en person i enlighet med skyddsgrundsdirektivet bör beviljas när hen vistas i Finland.
Ytterligare information:
Milla Väisänen, specialsakkunnig, [email protected], 0295 488 698