Lågkonjunkturen visar sig i vardagen i form av arbetslöshet

Arbetslösheten ökar, vilket gör lågkonjunkturen till en allt konkretare del av vardagen för många. Det är inte endast en ekonomisk definition eller ett statistiskt fenomen, utan en förändring som märks i människors liv och som tvingar dem att anpassa sig, avstå från saker och söka nya riktningar. Även om de ekonomiska utsikterna är dystra varar lågkonjunkturer inte för alltid.

Arbetslösheten fortsätter stiga. Siffrorna för januari är fortfarande dystra. Den säsongrensade trenden visar att det finns 311 000 arbetslösa inom den offentliga arbetsförmedlingen. Jämfört med motsvarade tidpunkt ifjol har deras antal stigit med 35 000. De här siffrorna skulle inte ha varit oroväckande om inte läget hade varit lika illa ifjol. För exakt ett år sedan steg nämligen antalet arbetslösa med 33 000. Nu kan vi prata om en lågkonjunktur enligt den definition som används inom den ekonomiska vetenskapen, och för arbetslösa är det en konkret och påfrestande vardagserfarenhet.

Den teoretiska definitionen av lågkonjunktur 

Konjunkturväxlingar i ekonomin är en del av den normala ekonomiska utvecklingen. Det skulle emellertid vara lättare för företag, hushåll och beslutsfattare om det inte förekom några konjunkturväxlingar och vi hade en jämn ekonomisk tillväxt utan kraftiga upp- och nedgångar. Den ekonomiska politiken strävar efter detta genom att jämna ut konjunkturväxlingarna. Ingen vill ha en lågkonjunktur eller en överhettning av ekonomin som slutar med att prisbubblor spricker eller inflationen ökar. Återhämtningen från dem är smärtsam, förmögenheter byter ägare och arbetslösheten blir strukturell. 

Inom den ekonomiska vetenskapen definieras lågkonjunktur som produktionsminskning under minst två på varandra följande årskvartal. Tidigare var det den period som motsvarade nedgången i industriproduktionen som användes som mätare. Strukturen i vår ekonomi har blivit mer serviceinriktad och därför har definitionen av lågkonjunktur anpassats så att den mäter den totala produktionen istället. De poster som är intressanta är alla efterfrågeposter inom den inhemska produktionen: investeringar, förändringar i lagren, privat och offentlig konsumtion samt exporten.

Tecken på att ekonomin mattas av

Tecknen på lågkonjunktur följs noggrant via dessa enskilda efterfrågeposter. Det är ett farligt tecken när investeringarna minskar. Bostadsbyggandet stannade av både snabbt och kraftigt 2023, vilket är ett tecken på att ekonomin tar en dyster vändning. Den procentuellt sett betydande höjningen av låneräntorna fick också bostadsköpen att stanna av. 

De ekonomer som gör prognoser om vändningarna i ekonomin tittar också på hur lagren förändras. När lagren fylls är det ett tecken på att antingen efterfrågan minskar eller på beredskap inför en stor efterfrågan. Tyvärr handlar det nu om det förra och inte om det senare.

Ekonomin gled in i en lågkonjunktur 2023 men det berodde inte på inhemska faktorer, utan vår ekonomi drabbades av en besvärlig chock på grund av att energipriserna steg och Ryssland invaderade Ukraina. I Europa utläste den externa chocken en inflation som Europeiska centralbanken blev tvungen att stävja genom att höja styrräntan. Styrräntan höjdes ända tills experterna vid centralbanken ansåg att inflationen är under kontroll i hela eurozonen. Även om styrräntorna rör sig i motsatt riktning nu, finns det ännu inga starka bevis för att ekonomin växer.

Lågkonjunkturen är påtaglig

För hushåll med bostadslån ledde räntehöjningen till att boendeutgifterna steg, vilket åsidosatte möjligheterna till annan konsumtion och sparande. Alla hushåll påverkades däremot av den allmänna höjningen av prisnivån, dvs. av inflationen. Om inkomsterna inte stiger i samma takt som priserna, försämrar det i stor utsträckning konsumtionsmöjligheterna och konsekvenserna sprider sig i hela ekonomin. Lågkonjunkturen förvärras av lågkonjunkturen.

Arbetslöshet är den mest konkreta individuella upplevelsen av en lågkonjunktur. Oftast innebär det en ny riktning i livet, eventuellt byte av bransch eller bostadsort. Ett mildare öde än uppsägning är permittering. Permittering är en förvarning om risken för att bli arbetslös på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsrelaterade orsaker som arbetsgivaren stöter på. Vid permittering finns det emellertid ett hopp om att arbetet kommer att fortsätta. 

Permitteringssystemet stöder företagens livscykel, men innebär också fördelar för arbetstagarna. Anställningen kvarstår och ger en flexibel möjlighet att också granska sina egna färdigheter med tanke på framtiden. Även om löneutbetalningen avbryts kompenserar arbetslöshetsförmånen förlusten. 

Vi kommer att klara oss ur lågkonjunkturen

Precis som alltid tidigare kommer vi att klara oss också ur den här lågkonjunkturen. Det är bara tillväxttakten som varierar. Konjunkturvändningen beskrivs ofta med bokstäver. Om fallet blir brant och återhämtningen snabb, har lågkonjunkturen formen av bokstaven V. Bokstaven L beskriver en långsam men monoton och säkert återhämtning. En lågkonjunktur som inte är särskilt djup men lång beskrivs med bokstaven U, en form som ibland också kallas badkar. Ibland förvärras en lågkonjunktur på nytt efter en återhämtning, vilket beskrivs med bokstaven W. 

Baserat på prognossiffrorna för ekonomin använder finansministeriet bokstaven L för att beskriva läget. Finlands ekonomi visar redan tecken på tillväxt. Hushållen får större köpkraft tack vare att räntorna sjunker och lönerna stiger. Priserna stiger i en lägre takt, i nuläget under en procent. Även företagens investeringsplaner underlättas av att räntorna sjunker. 

Det råder emellertid fortfarande osäkerhet kring sysselsättningen och det internationella läget. Om antalet arbetslösa fortsätter öka, kommer lönesumman, dvs. bränslet för ekonomin, att minska även om inkomstnivån stiger. Det känsliga geopolitiska läget ökar dessutom osäkerheten i ekonomin.

Elina Pylkkänen, understatssekreterare, arbets- och näringsministeriet