Klimat- och Naturbarometern 2025
Medvetenheten om allt större förlust av biologisk mångfald har ökat, klimatlösningar ses som en möjlighet för Finland

Effekterna av förlusten av biologisk mångfald och av klimatförändringarna syns i de flesta finländares vardag. Det framgår av svaren i klimatbarometern och naturbarometern 2025. Inom kommunpolitiken betraktas gröna investeringar som källor till livskraft, men deras miljökonsekvenser delar åsikterna. Klimatlösningarna ses som en drivkraft för Finlands konkurrenskraft.

Finländarna är mycket medvetna om de globala konsekvenserna av klimatförändringarna och av förlusten av biologisk mångfald. En klar majoritet av dem som besvarat klimatbarometern och naturbarometern anser att effekterna av klimatförändringarna (86 procent) och förlusten av biologisk mångfald (88 procent) redan nu syns på olika håll i världen.

De flesta finländarna har redan upplevt klimatförändringarnas konsekvenser i sin vardag. 62 procent av de som svarat på barometrarna har bland annat upplevt mildare vintrar. Över hälften (55 procent) har noterat förlust av biologisk mångfald i sin närmiljö. 
Medvetenheten om allt större förlust av biologisk mångfald har ökat, och hela 91 procent av dem som besvarat opinionsundersökningen är oroade över naturens tillstånd i världen. Under de senaste åren har man fått mer information om hur förlusten av biologisk mångfald påverkar samhällets hållbarhet. Av finländarna anser 86 procent att förlusten av biologisk mångfald påverkar till exempel livsmedelsproduktionen, folkhälsan, försörjningsberedskapen och ekonomin. Finländarna vill ha mer information om hur den biologiska mångfalden kan beaktas: endast 36 procent anser att finländarna är tillräckligt medvetna om förlusten av biologisk mångfald.

Uppskattningen av naturen förenar finländarna mycket starkt: så mycket som 97 procent av dem som besvarat Naturbarometern anser att naturen ökar människornas välbefinnande och hälsa. 96 procent anser att ren natur är en viktig del av den finländska identiteten. Naturvården delar emellertid åsikterna. 47 procent av de som besvarat barometern anser att naturen skyddas tillräckligt på riksnivå, medan 44 procent är av annan åsikt. 

Hopp om att den gröna omställningen ska ge livskraft i kommunerna – kompensation för naturskador får understöd

Natur- och klimatfrågor diskuteras på lokal nivå speciellt med tanke på den gröna omställningen. 76 procent av de som svarat på barometrarna anser att kommunerna kan stärka sin livskraft genom att locka gröna investeringar till regionen. Kommunerna investerar för närvarande till exempel i ren energi och cirkulär ekonomi. 56 procent av de som svarat anser att ren teknik, till exempel utsläppsfria kraftverk, bör byggas även om de kan ha en skadlig inverkan på naturen. Majoriteten av de som svarat (78 procent) anser att om naturens tillstånd försämras borde naturskadorna kompenseras genom att naturens tillstånd förbättras någon annanstans. 

”I den diskussion om grön omställning som förs i kommunerna betonas en noggrann bedömning av projektens fördelar och nackdelar. Då industrin och samhällena övergår till klimatneutralitet beaktas utöver ekonomin och arbetsplatserna också konsekvenserna för den biologiska mångfalden och vattenstatusen. Resultaten i barometrarna visar på ett tydligt stöd för att de naturskador som energiproduktionen orsakar bör kompenseras”, säger Pauliina Jalonen, specialsakkunnig i klimatpolitik vid Kommunförbundet. 

Klimat- och naturfrågor anses vara viktiga inom kommunalpolitiken. Enligt 76 procent av svaren borde kommunerna erbjuda sina invånare en möjlighet till en klimatvänlig vardag, till exempel genom att utveckla hållbara transporter, förbättra fastigheternas energieffektivitet och främja användningen av förnybar energi. 81 procent upplever att kommunerna i dagsläget ännu aktivare borde förbereda sig på risker som klimatförändringarna medför, till exempel värmeböljor, halka och översvämningar.  

Den biologiska mångfalden bör beaktas i beslutsfattandet på kommunnivå, anser 89 procent av de som besvarat barometrarna. En lika stor del anser att kommunerna borde vara bättre på att beakta naturens positiva hälsoeffekter i planläggningen och byggandet. 
64 procent anser att natur- och klimatpolitiken borde vara ett av de viktigaste temana i det kommande kommunalvalet, men under hälften (42 procent) uppger att de röstar på en kandidat som främjar klimat- och miljöåtgärder i kommunen.

Majoriteten understöder klimatåtgärder för att uppnå målet om klimatneutralitet

Finland har minskat utsläppen från energiproduktionen snabbare än väntat, och ren teknik anses vara en exportfördel för Finland. En klar majoritet, 86 procent, anser att Finland kan förbättra sin konkurrenskraft genom att exportera lösningar för ren teknik. 75 procent anser att klimatsäkra lösningar förbättrar människornas välbefinnande i Finland, vilket är sju procentenheter mer än i klimatbarometern 2023. 

I den offentliga debatten om klimatpolitiken ligger tyngdpunkten för närvarande särskilt på målet om klimatneutralitet enligt klimatlagen och på ökandet av skogarnas kolsänkor och kollager. 62 procent av de som svarat anser att Finland bör vidta tillräckliga klimatåtgärder för att uppnå klimatneutralitet 2035. 75 procent anser att man borde fästa större uppmärksamhet vid skogsavverkning och vården av skogarna så att kolsänkorna bevaras. 

När det gäller restaurering, dvs. förbättring av naturens tillstånd, anser 71 procent att restaurering är ett viktigt medel när det gäller anpassningen till klimatförändringens konsekvenser. 68 procent av de som svarat uppger att naturtyper som försämrats av mänsklig verksamhet bör restaureras, även om detta medför kostnader för staten. 

Finländarna vill att företagen ska beakta klimat- och naturkonsekvenser bättre

Företagen har en viktig roll när det gäller att stärka klimatåtgärderna vid sidan av staten och internationella institutioner. Enligt en klar majoritet av de som svarat (80 procent) bör företagen åläggas att vidta åtgärder för att minska utsläppen.

Färre än hälften (41 procent) anser att finländska företag och branscher beaktar naturen tillräckligt i sin verksamhet. 90 procent av de som svarat vill att företag vars verksamhet har en negativ inverkan på naturen ska stå för kostnaderna för att förbättra naturens tillstånd.

Det kan också ligga ekonomiska möjligheter i förbättrandet av naturens tillstånd. 74 procent av de som svarat tror att man genom att förbättra naturens tillstånd kan få ekonomisk nytta, till exempel affärsmöjligheter för finländska företag. 

Finländarna allt mer medvetna om konsumtionens miljökonsekvenser 

De som svarade på klimatbarometern är nu mer medvetna om miljökonsekvenserna av hushållens konsumtion än de var för två år sedan. Över hälften (53 procent) har minskat sin konsumtion av varor av klimatskäl, jämfört med 43 procent år 2023. Så många som 91 procent anser att produkter bör planeras så att de är mer långlivade, även om de det innebär att de kostar mer.

43 procent av de som svarade uppger att de har ändrat sina levnadsvanor på grund av klimatförändringarna, det vill säga hur de reser, äter eller bor. Denna andel har ökat med fem procentenheter sedan 2023.  

En hälsosam och ekologiskt hållbar kost har blivit föremål för offentlig debatt i synnerhet i i samband med de nya nationella kostrekommendationerna. 69 procent av de svarade anser att klimatvänlig, vegetarisk kost borde vara billigare än mat med höga utsläpp. För två år sedan var motsvarande siffra 58 procent. Befolkningen delas dock i frågan om samhället bör styra befolkningens matvanor i en hälsosammare och hållbarare riktning genom att främja vegetarisk kost. Hälften av de som svarade på enkäten anser att det borde vara så. 

Genomförandet av undersökningen 

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är sammanflätade miljöproblem. I år genomfördes klimatbarometern och naturbarometrn samtidigt, och frågorna har delvis jämförts och samordnats. 

I barometrarna är de frågor som gäller naturen mindre kontroversiella än klimatfrågorna. Skillnaderna i åsikterna är ofta kopplade till vilket parti man stödjer, kön och utbildningsnivå. Inställningen till klimatåtgärder har dock blivit mer positiv, och jämfört med tidigare opinionsundersökningar har de största meningsskiljaktigheterna minskat när det kommer till påståenden om klimatet. 

Klimatbarometern och naturbarometern genomfördes av företaget Veriani. I klimatbarometern deltog 1026 personer och i naturbarometern 1086 personer som fyllt 15 år från olika håll i Finland, med undantag för Åland. De som svarade uppgav bland annat kön, ålder, partisympatier, boende och ekonomisk situation. Resultaten som presenteras i detta pressmeddelande är huvudsakligen andelen svarande som är helt eller delvis av samma åsikt. Barometrarnas felmarginal är cirka tre procentenheter i vardera riktningen.

Opinionsundersökningarna beställdes av styrgrupperna för statsförvaltningens klimatkommunikation och kommunikation om biologisk mångfald.

I genomförandet deltog miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, utrikesministeriet, Finlands Akademi, Närings-, trafik- och miljöcentralen, NTM-centralen i Norra Österbotten, Naturresursinstitutet Motiva, Business Finland, Sitra, Finlands miljöcentral, Forststyrelsens Naturtjänster, Finlands Kommunförbund rf, Teknologiska forskningscentralen VTT, Meteorologiska institutet och Demos Helsinki. 

Mer information

Laura Kotila
kommunikationsexpert
miljöministeriet
tfn 050 572 2280 
fornamn.efternamn@gov.fi 

Jaakko Hyry 
forskningsdirektör
Verian
tfn 050 370 0939 
jaakko.hyry2(at)verian.fi