En utredning om offentligrättsligt miljöansvar i konkurssituationer har publicerats

Ställningen för offentligrättsligt miljöansvar i konkurssituationer har ansetts vara otydlig i ljuset av den gällande miljö- och konkurslagstiftningen i Finland. I en utredning som publicerades den 30 september har man kartlagt ställningen för motsvarande ansvar i olika jämförelseländer. Dessutom har man bedömt tre möjliga regleringsmodeller till stöd för en eventuell utveckling av rättsläget.

Ett konkursbos offentligrättsliga miljöansvar i fråga om miljöolägenheter som orsakats av gäldenärsföretagets verksamhet har visat sig vara en problematisk fråga för miljömyndigheterna, konkursborgenärerna och de som lidit av skadorna eller olägenheterna. Hanteringen av situationerna försvåras av att ansvaren, oberoende av konkursboets ansvarsställning, blir eller riskerar att bli åsidosatta eftersom konkursboet inte har råd att sköta sina ansvar.

I utredningsprojektet samlades information om lagstiftning och rättspraxis i olika stater när det gäller hanteringen av offentligrättsligt miljöansvar i konkurssituationer. I projektet analyserades och jämfördes olika sätt att hantera handlingsskyldigheter som grundar sig på miljölagstiftning samt sätt att fördela kostnaderna för dem i konkurssituationer.

Utifrån den information som samlats in från jämförelseländerna bedömdes tre alternativa regleringsmodeller som kan användas till stöd för en eventuell utveckling av det nuvarande rättsläget.

• Konkursboets omfattande handlingsskyldighet innebär skyldighet att iaktta alla skyldigheter enligt miljölagstiftningen som gäller egendom som tillhör konkursboet i samma omfattning som gäldenären var skyldig att iaktta dessa före konkursen.
• Begränsad handlingsskyldighet innebär att det offentligrättsliga miljöansvar som gällde gäldenären inte överförs på konkursboet i dess helhet, utan endast i den omfattning som särskilt bestäms i lag enligt olika ansvarsgrunder.
• Konkursboets snäva handlingsskyldighet består framför allt av skyldigheten att identifiera miljörisker som orsakas av egendom som tillhör konkursboet och att reagera på akuta risksituationer samt av en aktiv anmälnings- och samarbetsskyldighet i förhållande till miljömyndigheterna.

I projektet förtydligades dessutom de juridiska nyckelbegreppen med anknytning till ämnet samt sammanställdes information om behoven av fortsatt utredning och kompletterande undersökning.

Projektet genomfördes 2023–2024 i samarbete mellan juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, Finlands miljöcentral och Ramboll Finland Ab. 

Mer information: Kai Kokko, professor i miljörätt, Helsingfors universitet, tfn 0294 122 820, Kai.Kokko(a)helsinki.fi och Mari Pihalehto, doktorand, Helsingfors universitet, tfn 0294 124 035, Mari.Pihalehto(a)helsinki.fi

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.