Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Översikt: Sverige har ett aktivt och övergripande grepp om jämställdhets- och likabehandlingsfrågor inom högskoleutbildning – åtgärdernas effekter är dock inte tillräckligt kända

Främjandet av jämställdhet och likabehandling inom högskoleutbildningen i Finland stöds av information om åtgärder i jämförelseländer och om dessa åtgärders effekter. En översikt som gjorts inom ramen för Åbo universitets och Tammerfors universitets gemensamma GATE-projekt (Gaining Access to Tertiary Education) visar hur jämställdhet och likabehandling främjas i Sverige genom lagstiftning, ekonomisk styrning och informationsstyrning.

I Sverige inriktas det åtgärder på jämställdhet mellan könen, personer med funktionsnedsättning, representanter för fem olika minoritetsspråk, den sociala bakgrunden för potentiella studerande och personer med invandrarbakgrund. Utöver dessa åtgärder har Sverige regionalpolitiska mål och åtgärder som gäller högskoleutbildningen, särskilt landskapshögskolor. Målen och åtgärderna har huvudsakligen fastställts enligt grupper, men ofta berörs en individ av flera än en grupps mål och åtgärder.

Det finns många metoder att främja jämställdhet och likabehandling, och sådana har tillämpats över en längre tid. Metoderna har emellertid en långsam effekt eller så har deras effekter inte kunnat påvisas till alla delar. Mångfalden av jämställdhets- och likabehandlingsmål gör det svårt att bedöma effekterna. Till exempel högskoleutbildning som går i arv, det vill säga att barn till högskoleutbildade föräldrar också skaffar sig en högskoleutbildning, framstår i statistiken rentav som ett bestående fenomen. Klart fler kvinnor än män skaffar sig en högskoleexamen. Det är inte lätt att påverka könsnormerade utbildningsval.

I Sverige har man kunnat se ett positivt utvecklingsförlopp när det gäller i vilken mån personer med invandrarbakgrund söker sig till högskoleutbildning. De regionala skillnaderna i fråga om sökande till högskoleutbildning är betydande. På traditionella högskoleorter lockar högskolorna klart fler ungdomar än på andra håll. Det finns ingen heltäckande statistik över personer med funktionsnedsättning. Övergångsskedet före högskoleutbildning har nyligen underlättats genom utvidgade möjligheter att få ansökningsbehörighet.

Åtgärder på högskolenivå är avgörande när det gäller att främja jämställdhet och likabehandling. Högskolorna har ålagts att rapportera till utbildningsdepartementet om uppnåendet av målen.

Som ett led i slutrapporten från GATE-projektet granskas frågan om främjande av jämställdhet och likabehandling också i en irländsk och brittisk kontext.

Undervisnings- och kulturministeriet har inlett beredningen av en plan för tillgång till högskoleutbildning i enlighet med regeringsprogrammet. I planen ska man se på tillgångsfrågan med tanke på socioekonomisk ställning, regioner, kön, invandrarbakgrund, etniska grupper, språkgrupper och personer med funktionsnedsättning. Inom Åbo universitets och Tammerfors universitets gemensamma GATE-projekt tas det fram information som ger ett kunskapsunderlag till stöd för beredningen.

Ytterligare information:

Hanna Nori, universitetsforskare, Åbo universitet, tfn 050 339 5612, [email protected]
Vuokko Kohtamäki, universitetslektor, Tammerfors universitet, tfn 040 190 4055, [email protected]
Henna Juusola, projektforskare, Tammerfors universitet, tfn 050 576 1466, [email protected]
Ilmari Hyvönen, undervisningsråd, styrgruppens ordförande, tfn 0295 330 117, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.