Studie: Sms-påminnelser kan utnyttjas för att främja ungas valdeltagande

En studie som gjordes i samband med riksdagsvalet 2023 visar att sms-påminnelser kan utnyttjas för att öka de ungas valdeltagande. Sms-påminnelserna hade en positiv inverkan i synnerhet på unga som är intresserade av att rösta men som lever i en omgivning där valdeltagandet är lågt.

Dels grundar sig slutsatsen på att valdeltagandet ökade med 2,1 procentenheter bland de unga som på grund av sina demografiska egenskaper sannolikt röstar i mindre utsträckning, medan valdeltagandet bland övriga grupper var oförändrat. Dels var effekten inom denna grupp störst bland dem som hade röstat i föregående val.

Påminnelsen hade också en positiv inverkan på valdeltagandet bland dem som bor i samma hushåll som sms-mottagarna och som mindre sannolikt röstar i val.

Detta var det andra försöket med att uppmuntra unga att rösta i val. Sms-påminnelser testades för första gången i samband med välfärdsområdesvalet 2022. Då ökade valdeltagandet bland väljare i åldern 18–29 år med ungefär en procentenhet tack vare påminnelserna.

Syftet med studien har varit att utreda om en sms-kampanj är ett kostnadseffektivt sätt att öka ungas valdeltagande. Man ville senare upprepa försöket i samband med nationella val där valdeltagandet i allmänhet är högre. Studien har gjorts av justitieministeriet, statsrådets kanslis team för beteendevetenskap, Sitra och Åbo universitet.

Studien gick ut på att slumpmässigt utvalda 18–30-åringar fick sms-påminnelser om rösträtt i riksdagsvalet. Ungefär 30 000 unga fick ett sms efter att förhandsröstningen börjat och dagen före den egentliga valdagen.

Resultaten av studien bekräftar att det är möjligt att öka valdeltagandet genom att skicka sms-påminnelser i samband med valet. Samtidigt är det möjligt att minska ojämlikheter i röstningsbeteendet.

I studien bedömdes också om valdeltagandet var högre bland unga som fått ett sms i samband med både välfärdsområdesvalet och riksdagsvalet, men det fanns inga tecken på detta.

De ungas valdeltagande är lågt

Internationellt sett röstar finländska unga i åldern 18–29 år betydligt mer sällan än äldre finländare. Enligt Statistikcentralen var valdeltagandet i riksdagsvalet 2023 lågt särskilt bland män i åldern 18–24 år (52,9 procent).

Sms-försöken i samband med välfärdsområdesvalet och riksdagsvalet har också internationellt sett varit betydande försök som stärker forskningsunderlaget. I motsvarande internationella studier har man inte i lika stor utsträckning undersökt hur röstningsbeteende smittas av på närstående som bor i samma hushåll. Information om hur sms-påminnelser påverkar väljare med olika bakgrund är också av största vikt när man funderar ut sätt att hantera framtida ojämlikhetsutmaningar.

Vid statsrådets kansli finns det så kallade Kettu-teamet för beteendevetenskaplig framsyn och kunskap i framtidens förvaltning (Käyttäytymistieteellinen ennakointi ja tieto tulevaisuuden hallinnossa). Teamet har som mål att främja och stödja en människoorienterad politik och förvaltning som beaktar särdragen hos människors beteende och beslutsfattande och som grundar sig på kunskap.

Ytterligare information: Maarit Lassander, psykologie doktor, ledande sakkunnig, tfn 0295 160 037, [email protected], Kettu-teamet, statsrådets kansli; Janne Tukiainen, professor, tfn 050 308 3620, [email protected], Åbo universitet; Niklas Wilhelmsson, enhetschef, tfn 0295 150 348, [email protected], justitieministeriet