Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finlands nya roll i Arktis dryftas i färsk utredning

statsrådets kanslistatsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 11.10.2022 10.11
Pressmeddelande 591/2022

Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en omvälvning av aldrig tidigare skådat slag även i det arktiska samarbetet. Många av de grundläggande antagandena i Finlands bara ett och ett halvt år gamla strategi för den arktiska politiken har rubbats till följd av kriget. Detta konstateras i en utredningsrapport som publicerades den 11 oktober.

Den färska utredning som utarbetats för statsrådet analyserar på ett heltäckande sätt vilka konsekvenser Rysslands invasion av Ukraina har för det internationella samarbetet i den arktiska regionen och för genomförandet av Finlands strategi för den arktiska politiken, särskilt med tanke på målen för hållbar utveckling. I utredningsarbetet under ledning av Arktiska centret vid Lapplands universitet deltog också Gaia Consulting Oy och Utrikespolitiska institutet.

Finlands gällande strategi för den arktiska politiken offentliggjordes i juni 2021. Strategin nämner ökade militära spänningar men räknar inte med en sådan situation som den rådande, där det arktiska samarbetet har försvårats avsevärt. Strategins beskrivningar av den internationella omvärlden och det arktiska samarbetets strukturer är till stora delar inte längre relevanta.

Särskilt stora problem innebär det lamslagna internationella samarbetet och forskningsarbetet med anknytning till den arktiska regionen. Hållbar utveckling i regionen förutsätter omfattande internationellt och regionalt samarbete. Om Ryssland vänder ryggen till verksamhet i enlighet med riktlinjerna för hållbar utveckling, till exempel klimatåtgärder, försämras läget för hållbar utveckling i hela den arktiska regionen. Miljöns och klimatets tillstånd känner inga statsgränser. I och med den geopolitiska situationen blir grön omställning allt viktigare i nationellt hänseende, inte bara med tanke på klimat- och energipolitiken utan också med tanke på säkerhetspolitiken och försörjningsberedskapen.

Ur Finlands synvinkel är den viktigaste internationella mekanismen i den arktiska regionen Arktiska rådet, där Ryssland för närvarande är ordförande. Sju medlemsländer har tillfälligt avbrutit sin verksamhet i Arktiska rådet. Också Barentsrådet har avbrutit samarbetet med Ryssland. De bilaterala avtalen mellan Finland och Ryssland innebär fortfarande vissa myndighetskontakter, men i praktiken har de finländska aktörernas tidigare kontakter med Ryssland antingen avbrutits helt eller minskat avsevärt. Ryssland deltar fortfarande i verksamhet som grundar sig på rättsliga avtal och till exempel i organisationer som lyder under FN.

Enligt utredningsrapportens slutsatser måste Finland anpassa sin verksamhet till den nya verklighet som det kalla kriget innebär och de bristande internationella arktiska strukturerna. Det behövs en ny övergripande strategi för den arktiska politiken då läget har stabiliserat sig. Centrala frågor i den arktiska regionen oberoende av det geopolitiska läget är miljö och klimat, hållbar utveckling och urfolkens ställning. Dessa bör fortfarande prioriteras i Finlands verksamhet i den arktiska regionen.

Den ryska invasionens indirekta konsekvenser för den arktiska regionen och Finlands roll i regionen är påtagliga. Om nuvarande läge fortsätter har det också konsekvenser för strukturerna för det arktiska samarbetet. På nordisk nivå bör man till exempel ta fram en verksamhetsmodell för de växande behoven av samarbete i de nordligaste regionerna i Finland, Sverige och Norge.

Trots att den närmaste tidens utveckling i Ryssland är mycket svår att förutse och till exempel forskningssamarbetet med landet har avbrutits, kommer Finland fortfarande att behöva information om de arktiska regionerna i Ryssland. På längre sikt ligger det i Finlands intresse att bygga upp fungerande förbindelser med Ryssland. Det får dock inte ske till vilket pris som helst. Tryggandet av den nationella säkerheten ska ställas i fokus för Finlands Rysslandspolitik under de kommande åren.

Forskningsprofessor Timo Koivurova var utredningsarbetets vetenskapliga ledare. Arbetet samordnades av chefen för vetenskapskommunikation Markku Heikkilä.

Ytterligare information: Timo Koivurova, forskningsprofessor, Arktiska centret, Lapplands universitet, tfn 040 551 9522, [email protected], och Markku Heikkilä, chef för vetenskapskommunikation, Arktiska centret, Lapplands universitet, tfn 040 484 8300, [email protected]

Statsrådets tväradministrativa och snabbt genomförda utredningar ger information om frågor som är viktiga för statsrådets beslutsfattande och som kräver ett snabbt avgörande. De som tillhandahåller informationen ansvarar för innehållet i utredningsrapporten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

 
Tillbaka till toppen