Arbetsgrupp hittade utvecklingsobjekt inom tjänster i anslutning till pensionering

Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering genomförde i höstas och i början av 2025 ett projekt för servicedesign som gällde pensionering. Avsikten var att identifiera problemområden i samband med skötseln av ärenden som gäller pensionering. Samtidigt bedömdes möjligheterna att utnyttja digitalisering och automatisering i utvecklingen av servicen.

Målet med livshändelsebaserad digitalisering är att producera offentliga tjänster på ett mer övergripande sätt utifrån människors och företags behov och situationer. I Finland går årligen över 60 000 personer antingen helt eller delvis i ålderspension (2023). Det är alltså fråga om en betydande livshändelse som berör många. 

Projektet för servicedesign i anslutning till pensionering genomfördes av en arbetsgrupp bestående av sakkunniga från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Skatteförvaltningen. Under projektet ordnades över 40 intervjuer med allmänheten och intressentgrupper för att samla in kundförståelse, och man ordnade två workshoppar för berörda aktörer. 

Syftet med intervjuerna och workshopparna var att 

• hitta sätt att göra det smidigare att uträtta ärenden i synnerhet för personer som går i ålderspension
• identifiera möjligheter att effektivisera uträttandet av ärenden och myndighetsprocesserna med hjälp av digitalisering och automatisering  
• lösa identifierade utmaningar i samarbete med olika aktörer. 

Pensioneringen går rätt smidigt, men det finns fortfarande utrymme för utveckling

Enligt projektets slutrapport är de offentliga tjänster som hänför sig till övergången till ålderspension relativt smidiga och till största delen digitaliserade. Till exempel ansökan om pension i ett pensionsbolags e-tjänst sker  i regel smidigt och behandlingen av pensionsbeslutet går snabbt. 

En utmaning är till exempel att kunden inte alltid vet när informationen om pensionsbeslutet och skatteprocenten förmedlas automatiskt mellan aktörerna och när informationen ska lämnas själv. Det råder ibland även osäkerhet om pensionsbeloppet och det belopp som blir kvar efter skatten. 

I stället för betydande reformer handlar de utvecklingsobjekt som identifierats i slutrapporten främst om att göra de nuvarande kund- och myndighetsprocesserna smidigare. 

Som exempel kan nämnas 

• förtydligande av rådgivningen i fråga om beskattningen av pension och förenhetligande av anvisningarna 
• en mer omfattande användning av gränssnitten för att överföra uppgifter om pensionsbeslut mellan olika aktörer
• möjliggörande av arbetspensionsutdrag i realtid i alla situationer. 

Guide för allmänheten och ett nytt samarbetsnätverk förbättrar och förenhetligar rådgivningen

Identifierade utvecklingsobjekt kommer att främjas genom åtgärder. Skatteförvaltningen sammankallar under våren ett samarbetsnätverk av de aktörer som deltagit i projektet för att förenhetliga rådgivningen i anslutning till pensionering. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sammanfattar under 2025 en guide för allmänheten om pensionering som publiceras i tjänsten Suomi.fi.
 
Skatteförvaltningen fortsätter också med att främja smidigare överföring av uppgifter om pensionsbeslut mellan olika aktörer. Finansministeriets programbyrå öppnar för sin del en diskussion med de berörda aktörerna om införandet av uppgifter om inkomstgrunden till inkomstregistret. Syftet med diskussionen är att bedöma förutsättningarna för en eventuell fortsatt beredning.

Även andra aktörer kan fritt främja de utvecklingsobjekt som identifierats i slutrapporten. 

Mer information:

Nico Käräjäoja, programchef, Finansministeriet, tel. 0295 530 516, nico.karajaoja(at)gov.fi
Terhi Korhonen, specialsakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ([email protected])
Hilkka Pelander, kunddirektör, skatteförvaltningen ([email protected])